Diabetes en av våra vanligaste folksjukdomar

Diabetes Mellitus är inte en utan flera sjukdomar och tillhör våra vanligaste folksjukdomar. I Sverige fanns det 2014 ca 330 000 svenskar med typ 2 diabetes och ca 45 000 personer med typ 1 diabetes (inkl LADA) enligt Nationella Diabetesregistret (NDR) och Swediabkids. Registren tros inkludera ca 90% av alla med diabetes. Av de med typ 1 diabetes är ca 7 000 barn mellan 0-18 år. Det finns inga tal för övriga diabetesformer. Diabetes är, tvärtom vad många tror, en allvarlig och dödlig sjukdom, men med god kontroll över kost och motion förbättras förutsättningarna radikalt.

HISTORIEN OM DIABETES

Diabetes har varit känt länge, namnet härstammar från omkring år 100 e.Kr (myntades av Aretaios, en Grekisk filosof och läkare) som betyder ungefär ”genompasserande” pga de stora urinmängder som är signifikativt vid debut. Det finns faktiskt Egyptiska skrifter som är 1000 år äldre som ser ut att beskriva något som skulle kunna vara diabetes. Mellitus las till av den Engelska läkaren Thomas Willis omkring år 1675, mellitus är latin och betyder ungefär ”söt som honung” och syftade på att urinen var söt pga höga sockermängder.

VAD VET VI IDAG?

Vi vet ännu idag inte vad som orsakar diabetes, trots all forskning, inte minst i Sverige som är ett föregångsland. Varför det är så här, och vad vi kan göra för att förbättra oddsen?

SVÅRT ATT STUDERA

Dels är diabetes svårt att studera pga att då sjukdomen väl upptäckts, har det utlösande skett innan detta, ibland år tillbaka i tiden. För att veta mer behöver vi möjligen screena människor och följa dem till debut, något som är väldigt kostsamt. Alternativt ha möjlighet till större studier på en bredare population, idag en omöjlighet pga att diabetesforskningen får alldeles för lite medel.

MER RESURSER BEHÖVS

Diabetesforskningen får in alldeles för lite pengar. I Sverige finns tre större fonder som samlar in medel till forskning, alla med 90-konton

  • Barndiabetesfonden (endast till typ 1 diabetes)
  • Diabetesfonden (alla former av diabetes)
  • Diabetes Wellness (alla former av diabetes)

Dessa tre samlade 2014 in sammanlagt 66 miljoner (Barndiabetesfonden 10 miljoner, Diabetesfonden 14 miljoner och Diabetes Wellness 42 miljoner). Cancerfonden samlade 2014 in 604 miljoner, Barncancerfonden 275 miljoner och Bröstcancerfonden 19 miljoner, totalt 898 miljoner kronor – inga jämförelser i övrigt.

Statliga Vetenskapsrådet delade till forskning ut 6 miljarder kr år 2014 och av detta gick 2 miljarder till området ”Medicin och hälsa”. ”Endokrinologi och diabetes” fick 68 miljoner.

HJÄLPMEDEL SOM UNDERLÄTTAR

Det finns idag fantastiskt bra hjälpmedel som underlättar för oss med diabetes att ha kontroll på blodsockret. Detta är helt avgörande för att må bra, för att kunna parera att något sker och blodsockret snabbt stiger eller sjunker och över tid ha bästa möjliga kontroll.

Det finns ingen magisk gräns där vi kan vara nöjda och det finns starka skäl att hela tiden ha maximal kontroll av blodsockret. Något som är en omöjlig ekvation utan konstant monitorering – dvs en kontinuerlig glukosmätare eventuellt i kombination med insulinpump.

Sedan 1 december 2013 handhas inte längre insulinpumpar och kontinuerliga glukosmätare (CGM) nationellt av TLV (Tandvårds- och läkemedelsverket). Numera sköter Landstingen själv upphandlingar och bestämmelser kring detta. Tyvärr har orättvisorna blivit stora, det skiljer sig enormt mellan Landstingen, även mellan mottagningar inom samma Landsting och ibland inom samma mottagning. I praktiken innebär det att bo i ”rätt” landsting ökar möjligheten till ett långt liv. Enda sättet att undvika godtyckliga tolkningar är att återgå att nationellt upphandla och utforma kriterier för att minimera risken för orättvisor. Systemet idag fungerar inte.

Olika former av diabetes

Diabetes Mellitus är inte en utan flera sjukdomar. Typ 1 och typ 2 diabetes dominerar och står för ca 90% av all diabetes. Andra former är LADA, MODY, graviditetsdiabetes och sekundär diabetes. Diabetes Insipidus ska inte förväxlas med övriga, utan är en brist på hormonet vasopressin, som orsakar stora urinmängder och polydipsi (extrem törst). Vi vet fortfarande år 2015 inte vad som orsakar någon form av diabetes, trots att det finns en mängd duktiga forskare, inte minst i Sverige som är ett föregångsland.

TYP 1 DIABETES

Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att immunförsvaret vänder sig mot kroppen, genom att de t-celler vi alla har för att motverka och stå emot främmande ämnen likt exempelvis virus och bakterier, går från att vara ”vänner till fiender” och gör autoantikroppar som börjar förstöra de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln. Får vi en autoantikropp kan det ta år innan typ 1 diabetes är ett faktum, får vi alla fyra är förloppet väldigt snabbt. Så småningom är vår insulinproduktion utslagen och diagnos ett faktum. Vid typ 1 diabetes råder total insulinbrist och då kan inte glukos i blodet släppas in i cellerna och förbrännas, insulinet ”öppnar” nämligen cellerna, och blodsockret stiger.

Exempel på andra autoimmuna sjukdomar är; Reumatoid Artrit (ledgångsreumatism), Multipel Skleros (MS) och Guillain-Barrés syndrom (GBS). Vi vet inte vad som orsakar typ 1 diabetes (dec 2015). Vi vet att sjukdomen är multifaktoriell och att det för autoimmun typ 1 diabetes krävs riskgener, väldigt få insjuknar utan någon av de riskgener man hittills sett koppling till. Vi ser en förhållandevis stark koppling till virus, särskilt för IAA, insulinautoantikroppen, vilken är en av de fyra autoantikroppar som kan uppstå. Det virus vi idag ser en eventuell koppling mellan är en grupp kallad Enterovirus, och i synnerhet Coxsackievirus B4. Utöver detta krävs en eller flera sk ”triggers”. Ärftligheten är idag enligt följande, observera att risk inte innebär insjuknande. En person utan nära anhörig med typ 1 diabetes har 1,5% risk att själv drabbas av typ 1 diabetes, börjar närma sig 2%. En vars mor har typ 1 diabetes har ca 3% risk, en vars far har typ 1 diabetes ca 6% och ett syskon till ett barn med typ 1 diabetes ca 8%. Sverige har näst högst incidens i Världen efter Finland, med ca 14 nya fall/100 000 invånare i hela populationen, bland barn 43/100 000. Finland har bland barn 58/100 000 invånare. En intressant aspekt är att Finlands incidens i Karelen är den samma, medan den ryska sidan har motsvarande 10/100 000 invånare. Dvs med geografisk skillnad om bara ett par km, med en befolkning som inte har en genetisk predisposition som skiljer sig särskilt mycket, så är det sex (6) gånger vanligare på den Finska sidan med typ 1 diabetes bland barn. Detta talar för att omvärldsfaktorer har betydelse, vad vet vi inte.

Typ 1 diabetes är en insulinbristsjukdom som innebär livslång behandling med insulin, genom sprutor eller insulinpump. Ingen kost eller alternativ behandling hjälper – utan insulin dör personen.

TYP 2 DIABETES

Typ 2 diabetes har sista åren i flera studier visat sig vara mer genetiskt betingat än man tidigare trott och är, tvärtom vad många tror, mer ärftligt än typ 1 diabetes. Vi vet inte vad som orsakar typ 2 diabetes, även om sambandet med livsstil är väldigt starkt så räcker inte det. Forskarna tror dock idag att ca 75% av alla fall med typ 2 diabetes är livsstilsrelaterade.

Övervikt är starkt kopplat till typ 2 diabetes, det brukar sägas att ca 80% av alla som får sjukdomen är överviktiga, samtidigt som ca 10% av överviktiga personer får typ 2 diabetes. Om övervikt var helt avgörande skulle naturligtvis fler drabbas av typ 2 diabetes.

Vid upptäckt av typ 2 diabetes produceras fortfarande oftast insulin, men det insulin som produceras kan inte tillgodoses av cellerna pga nedsatt känslighet – insulinresistens (80-90% av alla patienter uppvisar resistens). Vad som orsakar resistens är idag inte klarlagt (dec 2015), men det karaktäriseras av bl a förhöjda fria fettsyror i blodet. Många med insulinresistens kan kompensera detta med ökad insulinproduktion, flera studier har senaste åren visat att personer som får typ 2 diabetes har så kallad betacellsvikt, dvs förmåga att öka frisättningen av insulin saknas och kroniskt höga nivåer av glukos i blodet uppstår.

Typ 2 diabetes behandlas vid debut oftast först med kost och livsstilsomläggning, men leder senare ofta till behandling med tabletter för att förbättra cellernas känslighet för insulin, och ibland med insulinsprutor. Av Sveriges ca 330 000 personer med typ 2 diabetes behandlas, enligt Svenska Diabetesförbundet, ca en tredjedel med kost och livsstilsomläggning, en tredjedel med tabletter och en tredjedel med insulin. Det tros finnas ett stort mörkertal med ännu ej diagnostiserade typ 2 diabetiker, det spekuleras omkring allt mellan 100 000 – 300 000 personer, oavsett vad är utvecklingen naturligtvis oroväckande och mer forskning behövs, men självklart också bättre information om hur vi eventuellt preventivt kan bromsa och förhindra denna utveckling.

LADA

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) är en vanligt förekommande form av diabetes, men relativt okänd. LADA är, likt typ 1 diabetes, autoimmun och debuterar i vuxen ålder, inte sällan då personen är över 35 år. Den har ett mycket långsammare förlopp jämfört med typ 1 diabetes och kräver därför insulinbehandling först vid ett senare skede.

Vissa likheter ses även med typ 2 diabetes då en del uppvisar insulinresistens. En del patienter med LADA har misstagits ha typ 2 diabetes av ovanstående skäl, men med tiden fått rätt diagnos och insulin. Visst underlag visar att LADA kan vara lika vanligt som typ 1 diabetes, underlaget är dock litet och studier få.

MODY

MODY (Maturity Onset Diabetes of the Young) är inte en utan hittills har sex (6) olika former av MODY dokumenterats. Gemensamt för alla former av MODY är att den uppstår pga av en genmutation. Sjukdomen debuterar ofta före 25 års ålder. Den har hög ärftlighet – ett barn till en förälder med MODY sägs ha 50% risk att drabbas av sjukdomen.

Insulinproduktionen finns kvar, om än försämrad, och behandling sker ofta med tabletter – om behandling behövs. Vi har känt till MODY sedan 40 år tillbaka, men pga av att formen inte är vanligt förekommande vet vi fortfarande lite. Vissa patienter feldiagnostiseras som både typ 1 och 2 diabetiker. Det förekommer att insulin sätts in, innan ett gentest ger rätt svar. Gentest skulle hjälpa oss sätta rätt diagnos och behandling, men detta är dyrt och görs inte i den omfattning det borde.

Hur många som har MODY vet vi med andra ord inte, det tros finns ett mörkertal men forskarna säger att max 5% av alla diabetiker har MODY i någon form.

GRAVIDITETSDIABETES

Vid graviditet framträder för många en insulinresistens. En del kan inte kompensera med ökad insulinproduktion utan drabbas då av graviditetsdiabetes. I första hand behandlas denna form med livsstilsförändringar, ibland måste insulin sättas in.

Kvinnor som haft Graviditetsdiabetes, har en kraftigt förhöjd risk för att i första hand drabbas av typ 2 diabetes, men även typ 1 diabetes.

SEKUNDÄR DIABETES

Diabetes som orsakats av någon annan sjukdom eller skada. Kan uppstå efter en inflammation i bukspottskörteln eller om bukspottskörteln opererats bort pga sjukdom. Ovanlig form, som ofta kan försvinna om orsaken till att diabetesen uppstått kan åtgärdas.

Symptom vid diabetes

Symptomen är de samma vid både typ 1 och 2 diabetes, vid typ 2 uppvisar patienten dock oftast inte lika många och lika tydliga. Observera, att det vid uppvisande av dessa symptom inte per automatik innebär att diabetes är ett faktum, det kan finns andra skäl. Detta är dock endast en vägledning, och tips. Dessutom, det betyder inte att du uppvisar alla symptom samtidigt. Vid osäkerhet, kontakta omedelbart sjukvården.

  • Onormalt törstig
  • Kissar ofta
  • Hungrig
  • Onormal trötthet
  • Yrsel
  • Onormal viktminskning
  • Dimsyn
  • Långsam läkning av sår
  • Illamående och ev kräkningar
  • Ont i magen
  • Huvudvärk
  • Sk kussmauls andning, hyperventilation
  • Andedräkten luktar aceton
  • Klåda i munnen och/eller underlivet

HbA1c

Mätning av hemoglobinet HbA1c används vid diagnos för att upptäcka diabetes. HbA1c säger inte allt, men är det bästa test vi har idag för att mäta hur vi sköter oss över tid, dvs för att jämföra individens egna värden för stunden med tidigare uppmätta värden. Målet från Socialstyrelsen är att personer med diabetes skall ha ett HbA1c under 52 mmol, med individuell målsättning beroende på ålder, förutsättningar och när debut i diabetes skett. Länk till konverterare mellan olika standarder av HbA1c och genomsnittligt blodsocker.

VAD ÄR HbA1c?

Hemoglobin är ett protein som står för syrgastransporten i blodet och ger blodet dess röda färg. Ca 90% av allt Hemoglobin består av Hemoglobin A (A =Adult). Ungefär 8% av Hemoglobinet består av flera mindre undergrupper där A1c är en av dessa. Ju mer glukos (socker), desto mer fastnar på de röda blodkropparna och sitter kvar där under blodkroppens levnadstid.

Ett HbA1c mäter alltså hur mycket av blodkropparna som är bundet till glukos. Det varierar mellan individer hur mycket socker som fastnar på blodkropparna, antalet blodkroppar och hur länge de lever. I genomsnitt lever de dock 120 dagar ungefär.

Så ett HbA1c-värde säger inte allt, men är det bästa test vi har idag för att mäta hur vi sköter oss över tid. Värdet används vid diagnos för att upptäcka diabetes men kanske framförallt, för att jämföras med individens egna, tidigare värden. Glykosylerat Hemoglobin, HbA1c, speglar blodsockret i genomsnitt under de senaste 6-8 veckorna innan provtagningstillfället, störst inverkan har veckorna 3-4 innan provtagningstillfället.

MEDELVÄRDE UNDER 52 MMOL

Målet från Socialstyrelsen är att personer med diabetes skall ha ett HbA1c under 52 mmol, med individuell målsättning beroende på ålder, förutsättningar och debut i diabetes.

Medelvärden i Sverige var 2014: 63,1 mmol för personer med typ 1 diabetes, 61,6 mmol för personer med typ 2 diabetes vid medicinkliniker (10 000 personer) samt 53,9 mmol för för personer med typ 2 diabetes i primärvården.

Av personer med typ 1 diabetes nådde 19% 52 mmol eller lägre, av de med typ 2 diabetes vid medicinkliniker nådde 29,5% detta mål, samt de typ 2 tillhörande primärvården 52,7%. Bland barn med typ 1 diabetes nådde 33,1% 52 mmol eller lägre. 2014 hade 24,9% av Sveriges vuxna med typ 1 diabetes ett HbA1c över 70 mmol, en alldeles för hög siffra. Siffrorna är inte bra, framförallt för de med typ 1 diabetes, och åtgärder behövs i form av bättre hjälpmedel och bättre stöd och uppföljning för vissa patienter. (Källa ndr.nu/knappen)

Forskning och studier om diabetes

Diabetes i alla former är en allvarlig och dödlig sjukdom och även kostsamt ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Därför är forskningen mycket viktig – både grundforskning och studier av följdsjukdomar etc. Det pågår ett stort antal forskningsprojekt och studier runt om i världen. Under det senaste året har flera studier om hälsorelaterade risker med diabetes presenterats. Observera att risk inte är det samma som utfall/resultat.

FÖRDUBBLAD RISK

I november 2014 presenterades den största longitudinella studie som gjorts på personer med typ 1 diabetes av bl a Svenske Marcus Lind. Studien rönte enorm internationell uppmärksamhet. Studien har följt alla med typ 1 diabetes som finns i Nationella Diabetesregistret (NDR) – Sverige har ett världsunikt register som tros täcka ca 90% av alla med typ 1 diabetes.

Vi vet att komplikationer minskar något för var år och att livslängden för oss med typ 1 diabetes sista trettio (30) åren har blivit längre. Men trots det visar studien på fördubblad risk att dö en förtidig död i jämförelse med en frisk person (hazard ratio 2,36% för personer med typ 1 diabetes vs 1% för friska, så låga tal, viktigt att beakta), även om en person med typ 1 diabetes uppfyller Socialstyrelsens rekommenderade målvärde om att ligga under 52 mmol i HbA1c (långtidsblodsocker, speglat sista 6-8 veckornas blodsocker, viktigaste måttet på hur vi faktiskt mår) över tid.

Detta är även omnämnt i Socialstyrelsen uppdaterade (feb 2015) riktlinjer för nationell diabetesvård. Ligger man högre i HbA1c löper man förstås ännu högre risk, risken ökar med värdet i HbA1c till att vid ex över 83 mmol löpa tio (10) ggr högre risk att dö. Mer information

FÖRKORTAD LIVSLÄNGD MED 10 ÅR

Nedanstående studie presenterades i slutet av 2014 och rönte stor uppmärksamhet. Trots bättre hjälpmedel, insulin och sjukvård, konstaterades att personer med typ 1 diabetes i genomsnitt förlorar 10 år i livslängd. Observera att studien är stor, 25 000 personer, samtliga typ 1 diabetiker i Skottland. Refererades till av Dagens Medicin. Mer information

KETOACIDOS HOS PERSONER MED TYP 1 DIABETES

En skotsk studie som publicerades i juni 2015 på det Amerikanska Diabetesförbundets stora kongress och som även den rönte stor uppmärksamhet. Forskarna har studerat effekten av att ha typ 1 diabetes och drabbas av ketoacidos, syraförgiftning. Den idag näst vanligaste dödsorsaken bland personer med typ 1 diabetes under 50 år. Totalt sker i Sverige årligen ca 650 ketoacidoser och mortaliteten är idag under 1%.

Ketoacidos kan inträffa när som helst, och drabba vem som helst. Ketoacidos orsakas av insulinbrist – absolut eller relativ – och kan uppstå av många olika skäl. Det kan även inträffa med bra blodsocker, dvs att ha missat insulin, ha skadat insulin, trassel med en insulinpump eller sjukdom/infektion är inte ett måste. Ketoacidos inträffar även, om än sällsynt, vid medveten eller omedveten svält. Studien säger att en person med typ 1 diabetes som erfarit en Ketoacidos har 10% högre risk att dö inom fem (5) år efter incidenten, har personen varit med om fyra (4) episoder med Ketoacidos löper han/hon 30% högre risk att dö inom sex (6) år. Exakta orsakerna är inte klarlagda. Mer information

Den har även återgetts i Sverige av Dagens Diabetes. Mer information

ÖKAD RISK FÖR HJÄRTSVIKT

En ny stor Svensk studie som rönt mycket uppmärksamhet pekar på att hjärtsvikt är fyra ggr vanligare bland personer med typ 1 diabetes än hos friska. Bland friska drabbades 0,8% av hjärtsvikt och bland personer med typ 1 diabetes 3,2%. Risken ökar med sämre kontroll på sjukdomen och/eller sämre njurfunktion, men även hos de med god kontroll var risken högre än hos helt friska individer. Även detta med ett mycket stort studieunderlag. Ytterligare en anledning att maximera blodsockerkontrollen och få bästa hjälpmedlen. Mer information

BLODSOCKERKONTROLL GER BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR

En positiv studie presenterades av forskare vid Linköpings universitet i slutet av 2014, den första i sitt slag som följt HbA1c hos personer med typ 1 diabetes sedan debut. De har följt 451 personer i drygt 20 år och resultaten visar inga allvarliga ögon- eller njurskador hos patienter med ett genomsnittligt HbA1c under 60 mmol. Dock ökar risken kraftigt med stigande HbA1c. Studien rönte stor internationell uppmärksamhet. Mer information

 

 

Diabetes är allvarliga sjukdomar

Diabetes måste tas på allvar. Forskningen behöver pengar och vi med diabetes måste ha tillgång till de bästa hjälpmedlen. Utöver allvaret i sjukdomen är diabetes även kostsamt ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Politiker, samhälle, alla måste #öppnaögonen. Med god kontroll över kost och motion förbättras förutsättningarna radikalt till ett bra liv för oss med diabetes. Med diabetes kan man göra nästan vad som helst – begränsningarna är få. Samtidigt måste komplikationer som kan tillstöta tas på allvar och risken för dessa minimeras genom hjälpmedel som faktiskt finns.

Typ 1 diabetes missas i allt för hög utsträckning vid besök på vårdcentraler. Något som väldigt enkelt kan undvikas med en kontroll av blodsockret. Det tar sekunder och ett test kostar ca 3 kr. Det hände mig vid debut 2003 och jag läser i princip varje vecka om liknande fall i olika forum. Önskvärt vore att test av blodsockret var standard vid alla besök på en vårdcentral. Många fler fall skulle fångas upp tidigare och ett ofta dramatiskt insjuknande förhindras. Idag sägs exempelvis 19% av alla barn som insjuknar i typ 1 diabetes ha en Ketoacidos, syraförgiftning, vid debut. Detta är ett livshotande tillstånd, och då barn ofta har ett ganska snabbt förlopp vid insjuknande går det inte att undvika detta till fullo, men bättre kunskap i samhället och inom primärvården skulle fånga upp fler barn med typ 1 diabetes tidigare.

10% AV SJUKVÅRDSBUDGETEN

I Sverige hade år 2014 ca 330 000 Svenskar typ 2 diabetes och ca 45 000 personer typ 1 diabetes (inkl LADA) enligt NDR (Nationella Diabetesregistret) och Swediabkids. Registren tros inkludera ca 90% av alla med diabetes. Av de med typ 1 diabetes är ca 7 000 barn mellan 0-18 år. Det finns inga tal för övriga diabetesformer.

Enligt flera hälsoekonomiska analyser upptar diabetes ca 10% av Sveriges budget för hälso- och sjukvård, 2015 är denna budget ca 340 miljarder kronor. Det innebär att diabetes årligen kostar samhället ca 34 miljarder. Komplikationer sägs stå för en betydande del, minst 70% enligt flera studier, vilket innebär ca 24 miljarder. Hur stor del som avser typ 1 och 2 diabetes finns ingen studie på, men osäkra uppgifter säger att det skulle kunna vara ungefär 50% för respektive typ av diabetes. Om så, så kostar komplikationer 12 miljarder för typ 1, och motsvarande för typ 2 diabetes.

GOD KONTROLL FÖRBÄTTRAR MÖJLIGHETERNA

Diabetes är tvärtom vad många tror, en allvarlig och dödlig sjukdom, men med god kontroll över kost och motion förbättras förutsättningarna radikalt. Budskapet är oerhört viktigt och svårt att förmedla. Med diabetes kan man göra nästan vad som helst, begränsningarna är få. Samtidigt kan problem tillstöta fort och innebär inte per automatik att en person är ”slarvig”. Enormt mycket saker påverkar blodsockernivån i kroppen och även saker vi inte själva kan göra något åt.

RISK FÖR KOMPLIKATIONER

Komplikationer minskar för varje år, men än idag är vissa fortsatt vanliga hos personer med diabetes. Enligt NDR (2014) har 67% av de med typ 1 diabetes (inkl LADA) komplikationer med ögonen, sk diabetesretinopati. För de med typ 2 diabetes tillhörande medicinkliniker var siffran 59% (10 000 patienter med typ 2 diabetes tillhör medicinkliniker) och 30% av de med typ 2 diabetes tillhörande primärvården.

NDR skriver att viss osäkerhet finns i siffrorna. Diabetesretinopati visar sig ofta inte förrän man utvecklat en svår skada, har skada på kärlen uppstått kan det inte reverseras och behandlingen syftar då till att försöka förhindra ytterligare försämring och bevara den syn man har kvar. Behandlingen är oftast laser.

Omkring 1/3 av alla patienter med typ 1 eller 2 diabetes får någon gång under livet tecken till manifest diabetesnefropati, dvs albuminuri och/eller nedsatt njurfunktion. Cirka 30 % av alla patienter som påbörjar dialysbehandling eller njurtransplanteras i Sverige har diabetes som grundorsak till sin njursvikt. Andra komplikationer man kan drabbas av är exempelvis diabetesneuropati, problem med tänder etc. Mer information om Diabetisk njurskada/diabetesnefropati 

VANLIGA DÖDSORSAKER

De vanligaste dödsorsakerna vid diabetes är hjärt- och kärlsjukdom samt njursvikt. Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister avled 2014 i direkt orsak av diabetes i Sverige 1880 personer med diabetes i någon form. Av dessa hade 102 personer typ 1 diabetes (0,22% av alla typ 1 diabetiker dog), 463 hade typ 2 diabetes (0,14% av alla typ 2 diabetiker dog) samt 1315 av ”ospecificerad diabetes” (råder oklarheter varför detta tal är så högt, troligtvis inte ”bara” ännu inte upptäckt diabetes).

Totalt dog 9143 personer där dödsorsak var något annat, men med diabetes som en underliggande orsak, ibland en av flera. Dvs dödsorsak skrivs som det akuta, direkta skälet, det kan t ex vara hjärt- och kärlsjukdomar, som är överlägset vanligaste dödsorsak i Sverige. En del av de som dör pga av hjärt- och kärlsjukdomar har diabetes, idag vet vi tack vare forskning att sambandet är tydligt och att diabetes till fullo, ibland, varit det egentliga skälet. Den faktiska siffran skulle jag säga är någonstans emellan 1880 och 9143 personer.

Det än mer sorgliga är, av de som dog i direkta komplikationer av någon form av diabetes var 23 personer under 39 år, 5 var mellan 15-24 år. Fördelningen mellan de olika formerna av diabetes bland dessa 23 dödsfall var: 11 st hade typ 1 diabetes, 2 st typ 2 och 10 st ”ospecificerad diabetes”. Av de med ”ospecificerad diabetes” finns skäl att anta att majoriteten haft typ 1 diabetes i denna ålderskategori men jag betonar att ingen ännu kunnat svara på detta till mig från Socialstyrelsen. Källa: Socialstyrelsen, välj excelfilen ”Tabeller”, se flik 4A, 6A och 6B.

Ketoner och ketoacidos

Ketoner är vattenlösliga syror som bildas i främst levern i en process kallad ketogenesen. Ketoner bildas då fettförbränningen är omfattande (en process kallad lipolys), av fettsyror. Detta kan vara pga insulinbrist (absolut eller relativ), svält (medveten eller omedveten) eller vid en kost med lågt intag av kolhydrater och därmed högt fettinnehåll. Ketoner är en energikälla som en stor del av kroppens celler faktiskt kan använda, ev långsiktiga bieffekter av att ha för stor del av energin från ketoner är inte klarlagt. Hjärnan och det centrala nervsystemet tillhör de delar som måste ha glukos som energikälla, hjärnan hos en vuxen anses behöva ca 120 gram glukos dagligen, se exempelvis här från Dagens Diabetes, Hur stor del som tillgodoses av det glukos levern tillverkar i glukoneogenesen (se mer nedan) tvistar de lärda om, liksom eventuellt långsiktiga effekter av att hjärnan även nyttjar ketoner som energi. Befinner man sig i ketos, dvs har ketoner som huvudsaklig energikälla, så uppstår däremot en acetonliknande andedräkt, olika mycket, olika lätt. Glukos anses dock av vetenskapen vara den energikälla att föredra, för personer med typ 1 diabetes i synnerhet, mer om det nedan.

Observera till att börja med att det inte finns någon specifik ”svältketon”, vilket råder fel uppfattning om hos många. Det är en benämning varför de uppkommer. Det finns tre ketoner (vattenlösliga syror);

3BHB (3-beta-hydroxibutyrat eller betahydroxismörsyra), aceoatetat och aceton. Den sistnämnda är den som kan ge den specifika andedräkten om man har ketoner, men är faktiskt inte en syra. Har man benägenhet att utveckla ketoner bör man diskutera en blodketonmätare med sin läkare, många mätare idag går både att kontrollera blodsockret och ketoner med, med olika stickor. Kontrollerar man urinketoner mäter man halten aceoacetat, så förutom att det i urinen är ett fördröjt värde jämfört med blodet så mäts en keton som inte är dominerande vid en ketoacidos. Vid ketoacidos utvecklas nämligen i mycket högre utsträckning 3BHB, de kan utvecklas 1:1 men även 15:1 och 30:1 versus aceoacetat. Så för att få ett aktuellt värde, och undvika att det går för långt, bör blodketoner kontrolleras istället för urinketoner. Idag finns vissa restriktioner gällande förskrivning av blodketonmätare och stickor då dessa är dyrare än urinketonstickor. Alla behöver inte mäta ketoner, de som har pump har en större benägenhet att utveckla ketoner, sedan skiljer sig även detta mycket.

Ketoacidos inträffar vanligtvis med absolut insulinbrist, dvs med ett samtida högt blodsocker. I Sverige inträffade 2014 650 st ketacidoser hos personer med typ 1 diabetes, 150 st av dessa var på barn. Dödsfall sker men blir mindre vanligt förekommande, idag under 1% mortalitet, tack vare snabbt omhändertagande och rätt behandling. Dessutom rekommenderas personer med typ 1 diabetes att kontrollera blodsockret minst 4-5 gånger per dygn samt att en del har tillgång till kontinuerlig blodglokusmätning, därmed minimeras risken att drabbas av en ketoacidos.

Att ha höga ketonnivåer innebär inte per automatik att man drabbats av en ketoacidos. Ragnar Hanås skriver i sin bok att både Svensk och Internationell rekommendation är att vid blodketoner över 3 mmol kontakta sjukvården. Kännetecken att en ketoacidos kan vara annalkande är några av följande:

  • Polyuri (stora urinmängder)
  • Polydipsi (extrem törst)
  • Illamående kräkningar
  • Dimsyn
  • Avmagring, trötthet
  • Buksmärtor
  • Varm hud och hypotermi (låg kroppstemperatur)
  • Acetondoft
  • Kussmauls andning, typ hyperventilation
  • Sänkt medvetande
  • Koma
  • Andingskorrelerade smärtor

 

Lågkolhydratkost och typ 1 diabetes.

Citronsyracykeln (Krebs cycle) är en komplex del och definierar cellernas metabolism, ämnesomsättning, dvs hur energi produceras och förbrukas av cellerna. Processen har varit känd länge, definierades först av Tysk-Brittiske biokemisten Hans Adolf Krebs 1937, för vilket han fick Nobelpriset 1953. Citronsyracykeln är intressant men jag går nedan igenom endast de delar som är intressanta för ketoner, och särskilt för personer med typ 1 diabetes. Den väldigt förkortade versionen är att det för att hålla tillbaka ketonerna behövs insulin och glukos, intermediärmetabolismen bakom är mer komplicerad dock och ganska svår att förenkla, nedan beskrivet lite djupare.

Jag tycker det är lättast att börja bakifrån. Ketoner uppstår alltså i levern då substrat för detta finns, substrat för ketoner är aminosyror men främst fettsyror. Fettsyrorna bryts ned i lipolysen, en process som hämmas/bromsas av insulin. Finns insulin så hålls oftast lipolysen i schack och skenar inte ohejdat. Jag skriver oftast för vi vet också att en viss mängd glukos behövs för att effektivt förbränna fett, ett gammalt begrepp säger ”fettet brinner i kolhydraternas låga”. Cellerna behöver nämligen glukos för att kunna producera de intermediärer (även kallat metaboliter) som måste till för att effektivt förbränna fett. Detta glukos måste inte nödvändigtvis komma från kolhydrater i kosten, i levern sker en omvandling av nästan vad som helst till att bli glukos (enkelt uttryckt av fett och protein dock), processen kallas glukoneogenesen.

Den intermediär som behövs till fettförbränning är främst Oxaloacetat (också känt som oxalättiksyra, som alltså bildas från glukos) som behövs för att Acetyl CoA (koenzym A, en ”mellanprodukt” i cellens metabolism) från fettsyror ska förbrännas, annars bildas ketoner av 2 st Acetyl CoA som binds till varandra. I fasta/svält bildas inte alltid tillräckligt med oxaloacetat då fettsyranedbrytningen bildar mer acetyl-CoA än vad glykolysen hinner bilda pyruvat som kan bilda oxaloacetat. Skillnaden mellan en frisk och oss med typ 1 diabetes är att vi inte har en jämvikt mellan glukosmetabolismen och fettsyremetabolismen, där fettsyremetabolismen alltid är högre än glukosmetabolismen. Förhållandevis lätt kan jämvikten mellan Acetyl CoA och Oxaloacetat bli ”rubbad” (Oxaloacetat pga lägre glukosmetabolism med andra ord) och ketonerna skenar, trots att vi har tillräckligt med insulin och blodsockret ligger perfekt.

En annan teori som spekuleras kring i flera studier är om insulinet har olika effekt på olika vävnader – att ”insulinkänsligheten” för insulin skiljer sig åt mellan t ex levern och fettvävnaden (se nedan). Insulinet har alltså haft en ”tillräcklig” effekt på levern och glukosfrisättningen (blodsockret ligger bra) men insulinet har haft mindre effekt på fettvävnaden vilket medfört att lipolysen är utom kontroll, frigörandet av fettsyror därmed för hög och pga detta skenar ketonkroppsbildningen i levern och en ketoacidos utvecklas.

En tredje teori som också är trolig är att det insulin en person med typ 1 diabetes injicerar inte tillräckligt snabbt når levern för att hålla tillbaka ketogenesen, en frisk persons insulin når snabbare levern än det en person med typ 1 diabetes injicerar subkutant (i underhudsfettet) givetvis. Ca 80% av insulinets funktion är på levern (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15919785).

Så varför en del drabbas av Euglykemisk ketoacidos och majoriteten inte vet vi inte till fullo, resultatet är det samma oavsett, att både insulin och tillförsel av glukos är för låg så ketonbildningen är för hög. Som jag skrivit ovan måste insulin till för att inhibera lipolysen, ligger blodsockret bra måste även glukos tillföras, för att kunna ge tillräckligt med insulin men med andra ord även för att effektivt förbränna fett.

En del personer med typ 1 diabetes som äter lågkolhydratkost upplever stabilt blodsocker, en del upplever tvärtom, att de blir resistenta och inte minskar insulinet, och får höga blodsocker oftare än innan. Detta är viktigt att beakta, en del som förespråkar lågkolhydratkost gör gällande att kosten är ”ett skydd mot höga värden” och därmed även ketoacidos med absolut insulinbrist, så är inte fallet.

Allt det jag beskrivit finns återgivit i en mängd läkarlitteratur, scenariot är väl känt. Vi vet alltså vad som sker, men vi vet inte idag till fullo varför det sker. Detta är som sagt komplicerat men tillika ett både fantastiskt och förhållandevis logiskt kretslopp.

Socialstyrelsen, SBU och professionen säger att lågkolhydratkost kan vara farligt för oss med typ 1 diabetes och avråder starkt för detta. Skälet är det jag beskrivit ovan, vi med typ 1 diabetes kan aldrig jämföras med de med typ 2 diabetes eller friska. Dessutom säger de att det saknas vetenskapligt underlag för vad de långsiktiga konsekvenserna eventuellt kan vara, vi vet inte detta. I Sverige inträffade 2014 ca 650 st ketacidoser hos personer med typ 1 diabetes, bara ett par stycken var med ett bra blodsocker, sk Euglykemisk ketoacidos (sägs vara omkring 10 stycken årligen). Oavsett nivå av blodsocker klassificeras dessa som just ketoacidos, för att utröna exakt antal som sker med ett normalt blodsocker måste detta studeras på individnivå. Euglykemisk ketoacidos kan uppstå av flera skäl, och i de stora forum som finns för personer med typ 1 diabetes berättas ibland om ketoacidoser som uppstått pga för strikt intag av kolhydrater utan annan samsjuklighet. Detta bekräftas också av våra duktiga experter inom typ 1 diabetes.

Utgångspunkt är att vi med typ 1 diabetes idag kan äta precis vad som helst, och bör äta det alla borde äta. Majoriteten av alla med typ 1 diabetes minskar sitt intag av kolhydrater, för att det underlättar kontrollen av blodsockernivån, men det måste inte vara svartvitt. Det handlar inte om 400 gram kolhydrater/dag eller 20 gram/dag. Vill man minska mängden kolhydrater skall detta först och främst göras i samråd med sin behandlande läkare och dietist, och man ska inte förlita sig på någon utan kunskap av den komplexa sjukdomen typ 1 diabetes. Sedan bör man också gå varsamt fram, och kontinuerligt mäta blodketoner, tills man hittar en nivå som passar en själv. Med typ 1 diabetes ska man äta det man vill, följa de råd som SBU och Socialstyrelsen ger, men även Livsmedelsverket som i sina uppdaterade kostråd inte tittar på enskilda livsmedel utan på sammansättningen (deras kostråd är inte specifikt för personer med diabetes dock). Utgångspunkt ska istället vara, att man bör reducera sitt intag av kolhydrater så pass mycket att svängningar blir överkomliga (inte för att dessa är farliga, detta är inte idag inte klarlagt, men man mår bättre med mindre svängningar), att man mår bra och vikt och blodvärden är under kontroll. Insulin är inte ett gift, inte kolhydrater heller. Vill man äta en kost bestående av mindre kolhydrater bör man välja bra fetter, och även inkludera fisk exempelvis.

Lågkolhydratkost för barn med typ 1 diabetes.

Insulin är ett tillväxthormon i viss utsträckning. Att minska intaget av kolhydrater på ett barn med typ 1 diabetes är, pga av detta, förenat med risk för att avstanna i tillväxt. Kolhydraterna behövs för att kunna ge tillräckligt med insulin. Lågkolhydratkost för ett barn med typ 1 diabetes kan vara fullkomligt livsfarligt. Ragnar Hanås skriver i sin bok ”Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna” följande;

”En 18-årig ung kvinna med typ 1 diabetes provade LCHF-kost på egen hand, dvs utan att tillfråga sin läkare eller dietist. Hon åt bara 20 – 30 g kolhydrater/dag, dvs det som kallas en ketogen kost. Hon fick ketoner på upp till 4,2 mmol/l med blodsockervärden under 10 mmol/l men sade sig må bra. Ketonerna försvann snabbt när hon åt yoghurt, och hon övergick ganska snart till att äta mer kolhydrater. En annan ung kvinna åt en “normal LCHF-kost” med 20 – 30 g kolhydrater per dag och hade ett HbA1c på 51 – 55 mmol/l. Hon sökte några gånger med ketoner upp till 3,3 mmol/l som avhjälptes med extra insulin efter kolhydrattillförsel. Hon fick sedan en allvarlig ketonförgiftning (ketoacidos) och lades in på sjukhus. Denna orsakades av att marginalen mellan hennes kroniskt förhöjda ketoner och ketonförgiftning är väldigt liten, så det är lätt att balansen tippar över åt fel håll. Sedan hon ökat kolhydraterna till 50 g/dag fungerade det bra och utan problem med ketonerna. En 13-åring som provade LCHF ett halvår sänkte sina insulindoser rejält och sjönk i HbA1c. Han stod dock helt stilla i längd under denna tid pga en brist på insulin som är det viktigaste hormonet för att bygga upp kroppen (ett anabolt hormon).”

Många av de som förespråkar en lågkolhydratkost gör även detta till oss med typ 1 diabetes, dessa saknar inte sällan helt kunskap om vår sjukdom och det kan rent av vara farligt att lyssna på dem. Önskvärt vore att de tog större ansvar, tydligare varnade för risker som finns, och framförallt inte alls förespråkade detta för barn med typ 1 diabetes. Det är oetiskt, ansvarslöst och fullkomligt livsfarligt. Barn har erkänt ett procentuellt mindre glykogenlager i levern samt även proportionellt större centralt nervsystem, detta glykogenlager omvandlas till glukos vid aktivitet, vid svält/fasta, och motregulationen är snabb. Hjärnan och det centrala nervsystemet är beroende av glukos som energi, dvs de tillhör det fåtal delar som absolut måste ha glukos. Äter ett barn mindre kolhydrater och är väldigt aktiv kan detta glykogenlager tömmas väldigt snabbt, och ett livshotande tillstånd kan tillstöta. Det kan innebära svårigheter att häva en hypoglykemi pga avsaknad av glykogen, eller att glykogenlagret är otillräckligt och ketonproduktionen omfattande. Detta har vi vetat länge, jag rekommenderar att läsa denna artikel som är gammal, från 1999, men delen som fysiologiskt förklarar detta är i allra högsta grad vedertagen även idag. Läs stycket ”Physiological ketosis” en bit ner, se här. Lågkolhydratkost för barn med typ 1 diabetes avråds av alla med kunskap om denna komplexa sjukdom.

 

Studier Euglykemisk ketoacidos

Euglykemisk ketoacidos är svårstuderat och forskningen lider brist på medel, så idag är inte prioriterad forskning att ta reda på vad som sker. Vi vet att det kan vara farligt att minska intaget av kolhydrater för mycket. Även om Euglykemisk ketoacidos är sällsynt och LCHF kan fungera ypperligt så är det riskabelt, fungerar det inte väl så är alternativet livshotande och akutvård krävs.

Det har faktiskt gjorts ett försök, 1993. På 10 personer med T1D. Inte säkert man idag skulle få prövningstillstånd för detta. Det är denna jag hänvisar till ovan, de slog fast att;

”Insulin and the counterregulatory hormones are critical regulators of the rate of lipolysis, and declining insulin levels probably influenced some of the changes that we observed. While it is evident that the insulin levels sufficient to maintain euglycemia during a fast were inadequate to suppress lipolysis and ketogenesis.”

”While some have suggested a role for glucagon in the stimulation of lipolysis, the rise in serum glucagon in our study was relatively small. Although the time course of serum glucagon elevation in the fasting state corresponded with peak lipolysis, the lack of a similar correlation in the postprandial state makes it unlikely that the observed decompensations in lipid metabolism were due primarily to glucagon.”

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8496310/

 

En annan studie, eller två fallrapporter.

”The combination of decreased carbohydrate intake, adequate hydration, and a degree of insulin intake can lead to the development of euglycemic ketoacidosis in otherwise healthy patients. This is compatible with our two cases, as both of our patients maintained adequate hydration status and continued to take insulin without sufficient carbohydrate intake. Euglycemic DKA can be distinguished from other causes of ketoacidosis, including starvation ketoacidosis and alcoholic ketoacidosis, by clinical history and serum bicarbonate levels, as the level of serum bicarbonate concentration in starvation ketosis is usually more than 18 mEq/L. In addition, DKA must be distinguished from other causes of high anion gap metabolic acidosis, such as lactic acidosis, drug toxicity, methanol, ethylene glycol and paraldehyde ingestion, and renal failure.”

”Euglycemic DKA poses a challenge to physicians, as patients presenting with normal serum glucose levels in ketoacidosis may be overlooked, leading to disastrous consequences. A high index of suspicion and a low threshold for obtaining ketone levels in patients with unexplained acidosis could lead to successful diagnosis of this entity, as the clinician cannot exclusively rely on serum glucose levels. Despite euglycemia, ketoacidosis remains a medical emergency and must be treated quickly and appropriately.”

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4488998/

 

En fallrapport av en svältinducerad ketoacidos, för att påvisa vad som sker.

”In cases of prolonged fasting, near total glycogen depletion contributes to the normoglycemia as metabolic acidosis continues to develop. Also lipolysis and free fatty acid production are accelerated during fasting, and insulin is less effective at suppressing lipolysis and ketogenesis during a fast, exacerbating the development of acidosis.”

”In summary euglycemic DKA, although uncommon, still continues to be observed in clinical practice. Patients with type 1 diabetes presenting with nausea and vomiting and found to have a normal glucose may still have life-threatening ketoacidosis, and an
assessment of their acid/base status is still indicated. In such patients extreme starvation and poor nutritional intake due to various causes may be contributory to the euglycemic DKA.”

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2607495/

 

 

Hypoglykemi

Akut hypoglykemi, lågt blodsocker oftast definierat under 4 mmol, kan leda till koma och kan vara livsfarligt om det sjunker för lågt. Detta är idag vanligaste akuta dödsorsaken bland personer med typ 1 diabetes under 40 år enligt Socialstyrelsen, 2014 dog 12 personer med typ 1 diabetes i Sverige av detta. Lågt blodsocker kan inträffa av flera skäl, för mycket insulin, medveten/omedveten svält och avsaknad av glukos i kroppens reserver och därmed motregulation, stimulerad effekt av insulin pga värme, att ha råkat sätta insulinet muskulärt och därmed snabbare upptagning, kraftig fysisk aktivitet mm. Ibland är även alkohol direkt inblandat i dödsfall. Observera, ett lågt blodsocker definierat under 4 mmol innebär självklart inte per automatik värsta tänkbara utgång.

Symptom kan vara:

  • Avsvimmad, koma
  • Hjärtklappning 
  • Darrningar 
  • Blekhet 
  • Hunger 
  • Oro/ängslan 
  • Sluddrigt tal 
  • Svettningar 
  • Förvirring
  • Minnesstörningar.
  • Lättirriterad 
  • Aggression
  • Kramper

Viktigt att informera omgivningen om att de bör försöka kontrollera blodsockret, är det lågt måste man få i personen mat/dryck om detta inträffar. Svårigheten är dock att inte förväxla det med Ketoacidos, syraförgiftning, som även det kan orsaka koma. Har personen en Ketoacidos och får i sig mer socker av något slag kan även det vara livsfarligt. Kontentan är, om personen är medvetslös måste 112 kontaktas direkt. Kan inte blodsockret bekräftas om det är högt eller lågt, gör inget alls innan 112 kontaktats.

Kroppen kan vänja sig vid låga värden efter att ha haft hypoglykemier frekvent, bara på ett par dagar, vilket kan göra att man inte känner av ett lågt värde lika bra. Dessutom är det väl känt att motregulationen ofta försämras efter många år med sjukdomen, olika mycket.

Mina nycklar till ett bra liv

Utan legitimation får ingen enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 5§ ge medicinska råd. Alla former av diabetes är komplexa sjukdomar där professionell personal ska konsulteras. Vi har kanske världens bästa diabetesvård i Sverige. Mina nycklar till ett bättre liv är därför inte medicinska råd, utan saker jag identifierat och med åren fått bekräftat är avgörande för hur jag personligen mår med min typ 1 diabetes. Grundläggande tips som du kanske tycker kan vara värdefulla även för dig. De riktar sig främst till personer med typ 1 diabetes men många saker gäller även för typ 2 diabetes.

KOLLA BLODSOCKRET OFTA

Kolla blodsockret ofta. Förändringar kan ske snabbt, att fånga upp det i tid och vara proaktiv gör att du mår bättre i både det korta och långa perspektivet.

TILLÅT DIG VARA EGOISTISK

Det är inte helt lätt, men du har igen det. Jag har själv stoppat vad jag gjort för stunden många gånger, hur olämpligt det än må ha varit, för att kontrollera blodsockret. Även om du litar på känslan, är du osäker måste du få ett svar och eventuellt åtgärda det omedelbart.

LÄS INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN

Att lära sig om kost och näringslära kan dietister hjälpa till med. Bli expert på detta och sök efter vad du ser fungerar för dig. Viktigt. Diskontera mängden du ska äta, ex kaviar som en person till mig ansåg vara i princip ett gift, kaviar har ca 16% kolhydrater, hur mycket tar du rimligen av detta och vad kan påverkan då tänkas vara? Stirra dig inte blind på endast innehåll av respektive makronutrient (fett, protein och kolhydrater) utan beakta även mängden.

BALANS

Vad just du kan och vill äta är i allra högsta grad individuellt. Det går ofta att unna sig mycket, men inte allt – prioritera vad som är viktigt för dig och som du absolut inte kan avstå.

LAGA MAT

Det måste inte ta lång tid, vara avancerat eller kostsamt. Att lägga tid på planeringen av inköp och matlagning har du igen, genom välmående. Dessutom får du rutin på detta, och sedan går det per automatik i mångt och mycket.

ÄT FIBRER

Fibrer rekommenderas till alla, även Livsmedelsverkets kostråd betonar detta i sina råd till alla, dvs inte specifikt för personer med diabetes. Dietister rekommenderar personer med diabetes att försöka välja livsmedel med högre fiberinnehåll – om de inte av andra skäl bör avstå. Jag äter exempelvis i princip uteslutande fullkorn av pasta, ris, couscous etc. Vi är olika, för mig har det bra effekt och trots exempelvis pasta tar jag inte mer insulin än annan mat.

ÄT VARIERAT

Jag äter gärna en varierad kost och gillar att experimentera med kryddor och olika livsmedel. Inkluderar mycket grönsaker i allt, och försöker ett par gånger per vecka laga vegetarisk mat.

MOTION OCH TRÄNING

Hitta din form. Jag promenerar mycket, ”power walk”, ett par gånger per vecka. Fungerar bra för mig, varit disciplinerad med detta i många år, och det både höjer min insulinkänslighet och bidrar till ökat välmående på alla sätt och vis.

AVSLAPPNING

Avslappning är underskattat anser jag. Stress påverkar blodsockret i mycket hög utsträckning, inte ”bara” direkt stress utan även till synes små saker kan påverka blodsockret. Jag tror många mår bra av att ibland stanna till och koppla av, i den form som passar en bäst.

KOPPLA AV MEN KOPPLA INTE BORT

Diabetesen tar tyvärr aldrig en paus, vi kan även koppla av, men jag kopplar aldrig bort. Mentalt påfrestande kanske, men för mig personligen avgörande.

ANALYSERA VARFÖR

Försök analysera varför du blivit hög/låg i blodsocker, vad är skillnaden nära i tiden eller senaste 24 timmarna? Gör analysen då blodsockret är återställt och du tänker klart. Är du nydebuterad eller är inne i en längre period av oförklarliga värden – för dagbok. Skriv upp så mycket du kan av vad du äter, gör, sover etc, inte sällan finns svaret där. Men, var också beredd att släppa det, ibland går bara inte att hitta svaret. Diskutera vad du funnit med din läkare eller sjuksköterska.

VÄLJ KÄLLOR OCH VAR KRITISK

Med vår sjukdom utsätts vi för allehanda råd och förslag, lyssna på professionell personal och är du nyfiken, kontrollera informationen en och två gånger. Vem är källan? Ta inte råd från någon utan legitimation i något som rör direkt behandling av din diabetes. Tyvärr finns idag många människor med endast affärsmässiga syften bakom sina förslag, ibland villiga att gå över lik för sina affärer. Kom ihåg, diabetes är komplexa sjukdomar.

Stöd diabetesforskningen

Diabetesforskningen får in alldeles för lite pengar och ditt bidrag behövs verkligen. I Sverige finns tre större fonder som samlar in medel till forskning, alla med 90-konton. Barndiabetesfonden (endast till typ 1 diabetes), Diabetesfonden (alla former av diabetes) och Diabetes Wellness (alla former av diabetes). Tillsammans samlade de 2014 in sammanlagt 66 miljoner. Jag skrev 29 januari 2016 ett blogginlägg om dessa, jag kopierar in den texten nedan.

Diabetes_org


Barndiabetesfonden
Diabetesfonden
Diabetes Wellness

 

 

Observera att alla dessa tre följer reglerna från Svensk Insamlingskontroll, där det för att ha ett 90-konto bl a krävs att minst 75% av de totala intäkterna skall gå till ändamålet utan oskäliga kostnader, som i sin tur får vara högst 25%. Vad respektive organisations ändamål är specificeras nedan.

Som ni ser nedan så ger Diabetes Wellness avsevärt mycket mindre tillbaka till forskningen procentuellt, observera att detta inte är något olagligt utan de har i sina ändamål med ”information” och under detta går en hel del olika saker, bl a direktutskick, vad jag kallar ”tiggarbrev”, men även utskick med diverse gratisprodukter. Att en så stor del handlar om detta är säkerligen anledningen till att de får in mycket mer än de två övriga, det är då lätt att fråga varför de andra två inte gör likadant? Är inte ändamålen skrivna så från början att detta möjliggörs går inte dessa att förändra, enda lösningen är i sådana fall att starta en ny fond, med nytt 90-konto, detta enligt uppgift från Insamlingskontroll. Samtidigt får vi dock inte bortse från att summan som går från Diabetes Wellness till forskningen är stor i kronor.

Jag har sedan länge sett detta och i ärlighetens namn varit smått bekymrad, bekymrad då forskningen och bristen på insamlade medel är det jag brinner mest för. Sista tiden har jag försökt utröna hur allt detta egentligen står till, och haft lite direktkontakt med Diabetes Wellness men framförallt, direkt med Svensk Insamlingskontroll. De har rigida regler, som alla tre fonder följer. Alla får själv bilda sig en uppfattning av denna information, min personliga åsikt är klar, där pengarna procentuellt kommer forskningen mest till godo är självklart Barndiabetesfonden och Diabetesfonden. När ni tittar på siffrorna nedan skall ni också komma ihåg att det egentligen är en eftersläpning så till vida att det som samlas in ett år delas ut året efter.

Kort om respektive fond.

Diabetesfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/) men är även med i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (http://www.frii.se/). Diabetesfondens insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande:

Diabetesfonden 2012-2014 insamling vs bidrag

Barndiabetesfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/) men är även med i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (http://www.frii.se/). Barndiabetesfondens insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande (inkluderat stiftelsens årliga Johnny Ludvigsson pris):

Barndiabetesfonden 2012-2014 insamling vs bidrag

Diabetes Wellness står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/), de är inte med i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Diabetes Wellness insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande:

Diabetes Wellness 2012-2014 insamling vs bidrag

Diabetesfondens ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”att främja och stödja den vetenskapliga forskningen rörande diabetes
att verka för utbildning av personal inom de olika vårdsektionerna avseende diabetes
att främja utarbetandet av nya undersöknings- och behandlingsmetoder avseende diabetes
att verka för ökad upplysningsverksamhet rörande problemen kring diabetes”

Barndiabetesfondens ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”att understödja forskning, vars mål är att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar.”

Diabetes Wellness ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige bildades i april 2006 och har tillkommit och har tillkommit i syfte att öka allmänhetens kunskaper om förekomsten av, orsaken till och behandlingen av diabetes samt därmed liknande samt besläktade sjukdomar.

Insamlingsstiftelsen uppfyller sina ändamål genom följande punkter. 

  • Stödja diabetesrelaterad forskning i Sverige och internationellt.
  • Informera allmänheten om diabetes och dess komplikationer samt vad man kan göra för att minska risken att drabbas av sjukdomen.
  • Försöka fånga upp människor som befinner sig i riskgruppen för att drabbas av diabetes och få dem att testa sig i tid. En tidigt upptäckt diabetes är lättare att hålla under kontroll.
  • Erbjuda människor som lever med diabetes olika typer av stöd och hjälpmedel som kan underlätta vardagen i väntan på ett botemedel.”

Avslutningsvis, observera igen att inte Diabetes Wellness bryter mot något regelverk och inte heller Insamlingskontrolls hårda regler. De ger fortsatt en hel del pengar till viktig forskning, men de pengar som går tillbaka av varje skänkt krona är procentuellt avsevärt mycket mindre, detta står helt klart. Någonstans är det uppenbart fel i regelverket och/eller hur detta följs upp. Vem ni sedan väljer att stödja är erat personliga val.