Månad: juni 2018

Respekt för insulin

28 juni, 2018

Detta inlägg tycker många inte borde behöva skrivas, jag håller med. Uppenbarligen behövs emellanåt en påminnelse, inte att vara rädd för insulin men ha respekt för potentialen i läkemedlet. Det är inte svartvitt. Jag har skrivit det många gånger: en del av de fördomar som florerar om diabetes kommer från oss själva, och är ovetenskapliga. Ett exempel har flera gånger dykt upp i slutna forum sista dagarna, ”för mycket insulin kan inte orsaka dödsfall”. Detta är klart frustrerande och oroande, och riskerar människors liv. Jag har faktiskt vid ett tillfälle tidigare hört detta från en diabetolog, självklart både anmärkningsvärt och sällsynt dock.

Att källhänvisa om insulinets potentiella dödliga effekt är exceptionellt enkelt, därför selekterar jag endast ett fåtal exempel. Många av de inlägg som florerar i slutna forum handlar om friska människor, partners, som vill testa vad som sker. Självklart är risken exceptionellt låg om en frisk tar endast ett fåtal enheter insulin, men varför? Det kan vara rysk roulette, särskilt då definitionen av ”lite insulin” är subjektiv. En del har skrivit ”3 ml i en penna är ju ingenting”. Den mängden är vad en frisk människas bukspottskörtel mer eller mindre konstant innehåller, så givetvis helt fel. Ett annat argument som ibland förts fram är att ”insulin används som doping”. Omfattningen av detta vet vi inte, men att människor som tar risker genom att dopa sig skulle vara ett föredöme eller argument för hur ofarligt det är, det är naturligtvis urbota dumt.

Insulin har bevisats i domstol ha använts som mordvapen flera gånger, även sista åren. Det betyder inte att det är vanligt, men visar att det de facto är möjligt. Mest uppmärksammat är kanadensiska sjuksköterskan Elizabeth Wettlaufer som förra året dömdes till livstids fängelse efter att ha erkänt mord av åtta personer på ett äldreboende, med insulin. Det talas i ett par artiklar om att det finns fler offer, oklart idag. Självklart finns mycket att säga om Wettlaufer och vi vet inte mängden insulin hon använt. Det är ovidkommande, insulin är inget gift skriver jag jämt i betydelsen att vi inte ska vara rädda för att ta det insulin vi behöver, exempelvis om vi äter kolhydrater. Men det motsäger inte att vi ska respektera insulin och potentiell effekt det kan ha i livsfarliga experiment. Det är sällan svartvitt. Här två av många artiklar om Wettlaufer, hennes bekännelse blev nyligen offentlig: https://www.cbc.ca/news/canada/london/wettlaufer-court-nurse-killings-plead-guilty-1.4140973, https://www.bbc.com/news/world-us-canada-44377735.

Ett annat av de mer uppmärksammade exemplen är den så kallade ”dödsängeln” Beverley Allitt. Allitt mördade fyra barn och skadade fem allvarligt, på ett barnsjukhus i Lincolnshire i England 1991. Hon använde flera substanser men främst insulin. Hon dömdes till 13 livstidsstraff och är inlåst på en sluten psykiatrisk avdelning. Två av många artiklar, detta skrevs om i svensk media likväl: https://sv.wikipedia.org/wiki/Beverley_Allitt, https://www.biography.com/people/beverley-allitt-17162398.

Söker ni vidare på ”insulin to kill” eller motsvarande, får ni exceptionellt många träffar. Utöver de personer som är dömda ovan finns flera som anklagats och dömts för mord genom en överdos av insulin. Observera att offren dessutom är friska i exemplen ovan. Därför vill jag visa något ledsamt, en studie som jag nämner på min hemsida för att visa allvaret med sjukdomen diabetes.

NEDAN LÄSNING KRÄVER EN VARNING FÖR KÄNSLIGA LÄSARE

2014 rönte en svensk studie från KI stor internationell uppmärksamhet. Forskarna använde vårt världsunika Nationella Diabetesregister, NDR, och de ville studera ”onaturliga dödsfall” hos personer med diabetes. De fann att risken för suicid, självmord, var mer än tre gånger så vanligt hos personer med diabetes (252 191 personer) jämfört med den friska kontrollgruppen (1 260 214 personer), särskilt hög för personer med typ 1 diabetes Så här ser datan ut:

Bilden nedan visar alla suicid uppdelad på vad forskarna funnit att metoden varit:

Av de 105 dödsfallen med ospecificerade droger eller läkemedel bedömer forskarna att 64 är definitiva självmord, och 19 av dessa orsakades av insulin eller andra orala läkemedel som kan orsaka hypoglykemi. I ICD-koden som används ingår nämligen flera läkemedel utöver insulin, så det är lätt att tänka att det handlar uteslutande om insulin men det vet vi inte.

Av de 105 dödsfallen med ospecificerade droger eller läkemedel finns en kraftig överrepresentation av personer som fått en diabetesdiagnos innan de fyllt 40 år, 19 av fallen eller 18,1%. Eftersom typ 2 diabetes idag fortsatt är relativt ovanligt i Sverige hos yngre människor, men var än mer det tidigare under perioden studiens underlag bygger på, så drar forskarna slutsatsen att detta är personer med typ 1 diabetes.

Om studien kan sägas mycket. Självklart är det svårt att i samtliga fallen med insulin och/eller läkemedel med säkerhet veta att det är avsiktliga överdoser även om dödsorsaksintyg finns. Forskarna menar dock att insulin eller annat läkemedel står för 9% av självmorden hos gruppen med diabetes. Det är en stor skillnad i prevalens gällande självmord i synnerhet hos personer med typ 1 diabetes jämfört med frisk befolkning även om absoluta antalet är relativt få. Tillika svårt att ha större underlag än denna studie de facto har. Det är lätt att spekulera i om psykisk ohälsa har betydelse, vilket forskarna menar i sådana fall har låg relevans. De skriver;

“Our multiple regression models assumed a confounding role for mental illness and alcohol or drug misuse disorders, although theoretically these variables could also act as potential mediators acting directly on the causal pathway between being diagnosed with diabetes and unnatural death. We did not explore this possibility in part because we had no empirical basis for assuming the existence of such a causal pathway and also because the observed effect of adjusting for these factors as potential confounders was small indeed. Thus, any overadjustment incurred would have been of a trivial order of magnitude.”

Internationellt finns flera studier med liknande resultat, dock mig veterligen ingen med så stort underlag. Artikel från KI: https://ki.se/nyheter/okad-risk-for-sjalvmord-vid-diabetes. Studien, full version med open access: http://care.diabetesjournals.org/content/37/8/2276.long

SUMMERING

Mina tankar är att vi på flera sätt måste #öppnaögonen, både människor i allmänhet men också vi inom diabetesrörelsen:

  • Insulin är fortsatt inget gift så till vida att vi tar det insulin vi behöver. Dialog om doser skall has med diabetesteamet.
  • Vi ska samtidigt ha respekt för insulin, även om de insulinanaloger vi idag nyttjar innebär att de är säkrare innebär inte det att det är riskfritt och att de ”omöjligt kan orsaka dödsfall”. Inte det heller är svartvitt. Det vittnar de fall där insulin använts som mordvapen om, och att insulin använts vid självmord och även dödsfall som olyckshändelse.
  • Studien från KI visar att insulin används vid självmord, vilket givetvis innebär extra vikt att inte trivialisera potentialen i läkemedlet. Jag blir lika förbannad när jag ser människor utmåla insulin som ett gift som när jag läser inlägg som idogt vidhåller att insulin är fullkomligt omöjligt att överdosera. De riskerar människors liv.
  • Sist men inte minst. Jag tror inte att vi genom en kohortstudie från ett diabetesregister kan med säkerhet bedöma psykisk ohälsa, studien är välgjord och bygger på stort underlag. Studien tillför mycket men den ger inte de svaren, och vi vet från många studier att psykisk ohälsa är avsevärt mycket vanligare vid typ 1 diabetes versus frisk befolkning. Vi måste våga tala mer om detta likväl, något jag kommer skriva mer om senare i annat sammanhang.

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

Forskningsfonder diabetes

26 juni, 2018

Strax efter att jag startat Diabethics skrev jag ett av mina hittills mest delade inlägg, ”De tre största fonderna som stödjer diabetesforskning” (https://www.diabethics.com/forskning-teknik/de-tre-storsta-fonderna-som-stodjer-diabetesforskning/). Den delades även av professionen, Diabetesförbundet och Barndiabetesfonden. För de som följt mig en tid är det ingen större överraskning att forskningen är det jag brinner mest för, i synnerhet den mot ett botemedel, men självklart även det som rör bättre behandlingar av komplikationer, hjälpmedel etc. Syftet med mitt inlägg för 2,5 år sedan var mycket enkelt. I slutna forum för personer med diabetes och anhöriga är en av de mest förekommande frågorna vilka fonder det finns att skänka pengar till, och kort information om dessa. Jag förespråkar ingen särskild alls, utan vill ge ett oberoende underlag om de som finns. De tre som finns i Sverige och innehar 90-konton står under SFI´s kontroll (Svensk insamlingskontroll; https://www.insamlingskontroll.se/sidor/om-svensk-insamlingskontroll). Dessa är;

  • Barndiabetesfonden som stödjer forskning om primärt typ 1 diabetes.
  • Diabetesfonden som stödjer forskning om all form av diabetes.
  • Diabetes Wellness som stödjer forskning om all form av diabetes.

SFI´s regler är flera, men det viktigaste är förstås andelen medel som går till forskningen. Minst 75% av de totala intäkterna skall gå till ändamålen utan oskäliga kostnader (max 25%). Detta gäller inte endast fonder inom diabetes utan alla fonder förstås. Ändamålen är svåra att förändra, en ny fond måste startas men ansökan kan faktiskt göras till Kammarkollegiet för mindre förändringar, utan garantier att förändring beviljas. Hur goda chanserna är att genom detta få igenom en önskad förändring är oklart, det man måste komma ihåg är att syftet för en fond är att dela ut så mycket medel som möjligt. Sedan finns förstås en hög grad av seriositet så incitament för att förändra ändamålen är få. Vilka ändamålen för respektive fond är kan läsas i min tidigare artikel, som jag länkade ovan.

NYA ÅRSREDOVISNINGAR

Nedan redovisar jag intäkter och det som gått tillbaka direkt till forskningen, samtliga tre fonder har publicerat sin årsredovsning för 2017. Viktigt att betänka att intäkterna för ett år i regel avspeglas på anslagen året efter, så det blir lite skevt med denna jämförelse men för att få en någorlunda bild gör jag så här. Observera att ändamålen inte allena innehåller forskning, självklart kan ändamålen inte heller vara vad som helst för att accepteras av SFI. Jag vill också betona att alla tre fonder följer SFI´s regler. Andel av Diabetesfondens och Diabetes Wellness anslag som går till typ 1 respektive typ 2 diabetes finns inte specificerat per sjukdom. Diabetesfonden har emellanåt gjort det men inte nu. Dock, självklart finns alla projekt de stödjer publicerade så det går att själv sammanställa detta, tar dock alldeles för mycket tid så jag väljer att inte göra det. All diabetesforskning är viktig. Klicka på bilden nedan.

KOMMENTAR

Mitt förra inlägg för två och ett halvt år sedan rönte inte bara stor uppmärksamhet hos personer i diabetesvärlden allena, jag fick även en liten subtil fråga av en journalist, som inte ledde någonstans. Jag har publicerat den flera gånger på min Facebook, och ibland då fått kommentarer från företrädare av Diabetes Wellness Sverige. De har idogt antytt att jag motarbetar dem och ifrågasatt min artikel, varav jag undrat vad som faktamässigt är fel. Den frågan har jag aldrig fått svar på.

Det vore därför osannolikt att de inte åter känner sig utpekade, men jag redovisar åter endast fakta. Jag skulle vilja att alla som läser detta ändå samtidigt funderar en sekund på hur systemet fungerar, lyft blicken lite. Självklart förstår jag att frågor uppstår om fördelningen av intäkter versus anslag och ändamålskostnader, men som jag skriver följer alla tre fonder de regler som finns. Hur kan reglerna vara på detta sätt?

Jag har i ett par års tid fört en dialog med Svensk Insamlingskontroll kring detta. Jag och många med mig har enormt stort förtroende för en organisation som innehar ett 90-konto, och i Sverige är detta en unik kvalitetsstämpel som många av oss lär innebörden av från att vi är barn. Jag har framfört en ”djävulens advokats tanke” till SFI, om en marknadsundersökning skulle göras hos Sveriges befolkning hur mycket av deras skänkta 100 kronor till en fond, oavsett område, de tror går tillbaka till forskningen, skulle vi se varierande svar. Jag är tveksam att någon skulle gissa att mindre än 50% går direkt till forskningen dock, oavsett vad ändamålen faktiskt är. SFI säger att de tre diabetesfonderna följer reglementet, jag säger då att reglementet är fel.

Problemet i förlängningen är givetvis att den unika kvalitetsstämpel förknippat med ett 90-konto undermineras när det är möjligt att följa reglementet och ändå ge forskningsanslag som i jämförelse med andra är låga, hur goda ändamålen än är i övrigt.

Diabetes Wellness är bildad senare än de andra två och har kanske varit mer kreativa då de skrivit ändamålen, som alltså godkänts av SFI, jag vet dock att exempelvis Diabetesfonden inte idag skulle skriva om sina ändamål även om de fick.

ÅRSREDOVISNINGAR OCH UNDERLAG FÖR MIN ARTIKEL

Diabetesfondens årsredovisning för 2017, med historisk data:

https://www.diabetes.se/contentassets/31f28d5c0d9f40288f5f2c80383c81fe/arsredovisning-stiftelsen-svenska-diabetesforbundets-forskningsfond-diabetesfonden-2017.pdf

Barndiabetesfondens årsredovisning för 2017:

http://www.barndiabetesfonden.se/Documents/Verksamhetsberattelse/%C3%85rsredovisning_Stiftelsen-Barndiabetesfonden_2017.pdf

Barndiabetesfondens årsredovisning för 2016:

http://www.barndiabetesfonden.se/Documents/Verksamhetsberattelse/%C3%85rsredovisning%20Barndiabetesfonden-16.pdf

Barndiabetesfondens årsredovisning för 2015:

http://www.barndiabetesfonden.se/Documents/Verksamhetsberattelse/%C3%85rsredovisning%20Stiftelsen%20Barndiabetesfonden%202015.pdf

Diabetes Wellness årsredovisning för 2017:

https://www.diabeteswellness.se/sites/default/files/arsredovisning_2017.pdf

Diabetes Wellness årsredovisning för 2016:

https://diabeteswellness.se/sites/default/files/arsredovisning2016_8024252218_small.pdf

Diabetes Wellness årsredovisning för 2015:

https://diabeteswellness.se/sites/default/files/arsredovisning_2015.pdf

SUMMERING

Självklart bottnar min artikel delvis i desperation, jag är väldigt angelägen att diabetesforskningen skall komma framåt. Att det totalt delas ut cirka 47 MSEK under 2017 låter kanske mycket. Betänk att en doktorand i en forskargrupp totalt kostar ca 1 MSEK per år, så detta räcker inte vidare långt tyvärr. Jag ogillar jämförelsen med barncancer och dylikt, men ett perspektiv. Alla cancerfonder i Sverige samlar in över 1 miljard svenska kronor varje år. Bra, de får mer än gärna samla in tio gånger så mycket då cancer är hemska sjukdomar, som i vissa fall drabbar barn hårt. Jag önskar dock att mer medel skänks till diabetes likväl, som också är allvarliga sjukdomar.

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

BCG-vaccin

27 juni, 2018

 

Denise Faustman, forskare vid Massachusetts General Hospital, basunerade ut positiva resultat av behandling med BCG-vaccin vid typ 1 diabetes förra veckan, och i USA sprids detta helt makalöst snabbt. Överallt i slutna forum är folk helt euforiska. Jag skrev kort vad som då var känt, studien fanns inte tillgänglig som de hävdade. Studien är nu publicerad i NPJ vaccines (Nature). Här är full version, open access 1.

 

 

BAKGRUND

Vårt adaptiva immunförsvar består av två former av vita blodkroppar, lymfocyter, kallade B- och T-celler vars uppgift är att skydda oss från virus etc. Det finns två typer av T-celler, både hjälpar T-celler och cytotoxiska T-celler. T-celler har en roll i angreppet vid autoimmun diabetes, inte klarlagt exakt hur det sker men T-celler anses idag ha större betydelse i själva angreppet än autoantikropparna som verkar vara mer biomarkörer för sjukdomen.

BCG-vaccin är ca 100 år gammalt och har med framgång använts mot Tuberkulos (TBC), dessutom väldigt billigt, 2. Produktionen av en cytokin i kroppen, TNF eller tumörnekrosfaktor, visade sig för 30 år sedan kunna ökas av BCG-vaccin. TNF tros kunna eliminera de T-celler som är autoreaktiva, dvs är involverade i destruktionen av betaceller, och öka produktionen av så kallade hjälpar T-celler. Faustman med kollegor visade redan för 17 år sedan positiva resultat på möss men som alla vet är inte möss människor. TNF kan vara giftigt i kroppen så hon ville använda BCG-vaccin för att försöka öka produktionen i kroppen av TNF.

2012 publicerades en studie med sex patienter med typ 1 diabetes som fått BCG-vaccin, dvs en liten studie, som visade relativt bra resultat men efter försöket om 20 veckor fanns ingen sänkning av HbA1c 3.

 

 

STATUS IDAG

Faustman har setts som en uppstickare och kontroversiell, och har mötts av massivt motstånd från många. Många menar att hypotesen är alldeles för förenklad, vilket är sant, men det är självklart intressant att testa på en större population människor då det ändå funnits en tendens till positivt resultat, inte som botemedel. Allt som är säkert, billigt och kan förbättra behandlingen av typ 1 diabetes och ge bättre hälsa är välkommet. Om BCG-vaccin kan det återstår att se.

Nu är alltså en studie med de tidigare nio patienterna publicerad.

 

STUDIEN

Till att börja med skrivs på många platser att försöksgruppen är 52 personer. Det är korrekt men inkluderar både de som fått placebo och kontrollgrupp, ett vanligt sätt att rapportera på om än någon borde specificerat detta kan tyckas. Det är viktigt för att just påvisa att försöksgruppen hittills är mycket liten. Så här ser den ut, överst de som följts i fem (5) år och nedan åtta (8) år, de har under perioden fått två BCG-vaccinationer:

 

Det som fokuseras på i resultatet är patienternas förbättrade HbA1c, så här ser der ut över tid:

 

 

 

Dessa HbA1c i amerikansk DCCT-standard visar att HbA1c sjunkit från motsvarande 57 mmol/mol till 44 mmol/mol, för att efter 8 år stabiliseras på 49 mmol/mol (konverterare här 4). Det är naturligtvis bra, men återhållsamhet på sin plats för att det är extremt få personer. Det skrivs på flera platser att personerna ”har normalt blodsocker”, det är ju inte sant och dessutom tar de fortsatt insulin. Ingenstans i studien specificeras behandlingsmetod, om den förändrats etc. De skriver endast:

“…and no change in their care as it related to new insulin pumps or continuous glucose monitoring devices.”

Att HbA1c sänks motsvarande det gjort i studien är ovärderligt, huruvida det beror på BCG-vaccinet är svårt att veta, vi måste skilja på korrelation vs kausalitet och det gäller även forskare. Under denna tidsperiod har både diabetesvården och hjälpmedel utvecklats, även i USA.

 

Andra parametrar då?

 

Det väsentliga är att forskarna inte ser någon förbättring av C-peptid hos patienterna. De skriver:

The BCG-treated type 1 diabetic subjects at year 4 after glucagon challenge had a negligible to no return of clinically significant C-peptide. The C-peptide values after glucagon were in the range of 23 pmol/L of C-peptide, but with no known clinical significance. Therefore we concluded that BCG vaccinations did not induce a clinically meaningful return of C-peptide levels in the pancreas by regeneration, as observed in the NOD mouse model of diabetes.”

 

Så med andra ord:

  • Få försökspersoner.
  • Ingen information om tekniska hjälpmedel under studieperioden.
  • Ingen information om insulinbehov.
  • Ej förbättrat C-peptid. På möss såg de nämligen återskapande av cellöar, vilket de trodde skulle ske på människor likväl. Ytterligare något, likt mycket annat, som sker på möss men inte sker på människor.
  • Sänkt HbA1c, men varför vet vi inte.
  • Finns det något positivt med studien?

 

Det intressanta är att de faktiskt, trots allt ovan, mätt väldigt mycket i en välgjord studie och sett ett antal intressanta fynd. De tror, kom ihåg fortsatt få personer, att BCG-vaccin ger epigenetiska förändringar och en förändrad metabolism. Epigenetik är ett förhållandevis nytt forskningsområde och ännu outforskat, men oerhört intressant. Bästa förklaringen vad epigenetik är har molekylärbiolog Lovisa Heyman (5):

”Man kan likna det vid ett piano; pianot har alltid samma tangenter, men man kan spela olika melodier på dem. Det är bara tangenterna som trycks ned som hörs. Kroppens system för att bestämma vilka tangenter som skall tryckas på, det vill säga vilka gener som skall vara påslagna, kallas epigenetik.

Ordet härstammar från grekiskan och betyder över (=”epi”) genetik. Epigenetik fungerar som en länk mellan arv och miljö. Det finns olika så kallade epigenetiska markeringar. De kan sättas på en gen och fungera antingen som grönt ljus eller som stoppskyltar för om genen ska vara aktiv.  Genom epigenetisk reglering kan alla kroppens celler byggas utifrån en och samma ritning. Epigenetiken kan också påverkas av miljön vi lever i, och på så sätt interageras vårt arv med miljö.”

 

Denise Faustman med kollegor menar att BCG-vaccin genom epigenetik ”slår på” gener vilket gör att kroppen återskapar hjälpar T-celler. Detta ser man i studien stämmer, om det beror på vaccinet är förstås oklart. De menar även, med olika sätt att mäta vad som sker i kroppen, att metabolismen påverkas på flera sätt av BCG-vaccin. Kortfattat skriver forskarna nedan, Mycobacterium bovis är bakterien som orsakar TBC som alltså finns i BCG-vaccin (det är så vaccin fungerar ifall någon undrar):

 

“The BCG-specific effect on metabolism included increases in key early glycolytic enzymes, upregulation of glucose uptake with systemic lowering of blood sugars, shunting the accelerated glucose utilization through the pentose phosphate pathway, decreased utilization of the late glycolytic steps including the Krebs cycle, increased lactate production and decreased oxidative phosphorylation. Taken together, the findings suggest a novel way to regulate blood sugars levels using attenuated Mycobacterium bovis.”

 

De ser alltså bland annat att BCG-vaccin verkar påverka cellernas energiomsättning och glykolysen (nedbrytning av glukos) att bli aerob, ungefär i närvaro av syre. Detta menar forskarna ger ett ökat upptag av glukos från blodet till cellerna att nyttjas som energi, oberoende av insulin. Även om effekten är låg och antalet personer fortsatt få är detta extremt intressant.

 

SUMMERING

Det kommer att komma mer om detta, jag har nämnt Denise flera gånger på min Facebook och blogg. Jag har dessutom en mängd gånger fått skickat ett klipp skickat till mig med frågor, ett klipp som blivit viralt, är välgjort och utan att veta ursprung så är det snarast mest marknadsföring för att stödja försöket. Klippet framställer BCG-vaccin som botemedel. Så nyanserad koncensus: BCG-vaccin är intressant men personligen tror jag inte alls det kommer bota autoimmun diabetes, men självklart finns en vinst i om ett ofarligt, billigt och väl beprövat vaccin kan hjälpa oss bara lite grann. Majoriteten av rubrikerna och artiklarna som basuneras ut är kraftigt överdrivna. Oerhört seriösa JDRF och ADA (Amerikanska Diabetesförbundet) har mött kritik för att de inte stödjer försöket som finansiärer, skälen vet vi lika lite om som att de inte stödjer annan forskning. Denise använder en ganska aggressiv retorik mot dem och andra, konflikten bottnar kanske i annat som vi inte får reda på.

Denise Faustman med kollegor startade för ett år sedan ett större humanförsök med 150 personer, och BCG-vaccin testas på flera platser mot andra autoimmuna sjukdomar. Jag är kritisk till återrapporteringen av resultatet på människor hittills men jag tycker det är oerhört intressant att testa en större grupp som de gör nu, och dessa kommer få sex (6) intradermala (överhuden) injektioner. Ska bli oerhört spännande att följa. Vill man donera till Faustman lab kan man göra det här 6.

 

Sist men inte minst, alla är mer eller mindre angelägna om att förbättra sin hälsa och sina förutsättningar. Även om BCG-vaccin är ofarligt ska man inte springa iväg till första, bästa ställe för att ta vaccinet. Låt forskningen ha sin gång så kommer vi så småningom få veta om det har någon effekt av vikt på en större population.

 

 

Referenser:

  1. https://www.nature.com/articles/s41541-018-0062-8
  2. http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Vacciner/BCG-vaccination/
  3. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0041756
  4. https://www.diabethics.com/hba1c-converter/
  5. http://www.vetenskaphalsa.se/vad-ar-epigenetik-2/
  6. https://www.faustmanlab.org/clinical-trials/#diabetes

 

 

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

Kapsel för betaceller

10 juni, 2018

Två mycket intressanta nyheter gällande forskning för presumtivt botemedel mot insulinbehandlad diabetes har kommit, ett avslutat försök vid Uppsala universitet och ett som snart börjar i USA.

Idén med en kapsel

Syftet med att opera in en kapsel där man sätter insulinproducerande betaceller är flera. Dels är den tänkt att skydda transplanterade, insulinproducerande celler mot angrepp från immunförsvaret och samtidigt vaskulariseras, dvs accepteras och införlivas i kroppen att bli ett litet ”extra organ”. Sedan är det ett krav om inte kroppsegna celler används, eftersom vi helst vill undvika immunosuppression. Den kanske största utmaningen är att säkerställa att cellerna syresätts och får den näring de behöver, något som blivit allt mer tydligt vid kliniska försöken som nu görs.

Utmaningar

På min Facebook och hemsida har jag skrivit massor om stamceller (1). Ser ni kategorin stamceller (2) på min sajt finns flera artiklar om utmaningarna/svårigheterna som finns idag för ett varaktigt botemedel mot insulinbehandlad diabetes. Det ultimata är att forskarna lyckas ta reda på vad som orsakat sjukdomen, för ett helt funktionellt botemedel är detta högst troligt av vikt, men det är absolut möjligt att det kanske finns en lösning som är möjlig innan detta om än inte optimal. Lite förenklat kan sägas diskonterat vad vi vet idag:

  • Tillför vi betaceller från en donator är immunosuppression ett krav, avstötningsmedel för att dämpa att immunförsvaret stöter bort betacellerna. Denna transplantation ges idag åt de med komplikationer, samsjuklighet eller väldigt okontrollerad diabetes. Inget att praktisera brett då vi överlag vill undvika immunosuppression.
  • Tillför vi av embryonala stamceller framtagna insulinproducerande betaceller, som bland annat Viacyte, Novo Nordisk (3) och flera andra arbetar med, så kräver dessa en kapsel och/eller immunosuppression. Dessa celler är inte kroppsegna, liksom de från donatorer, och stöts annars bort av kroppen. Dvs, idén med en kapsel är att förhoppningsvis kunna undvika immunosuppression, i annat fall går det inte att praktisera brett.
  • Tillför vi iPS-celler, inducerade, pluripotenta stamceller som är kroppsegna, behövs ingen immunosuppression. Om dessa angrips av immunförsvaret vet vi inte, troligen inte. Däremot antar forskarna att det autoimmuna angreppet som väl orsakat sjukdomen gör samma sak med dessa celler. Sedan vet vi inte heller hur effektiva dessa är på människor och kliniska försök pågår för att utröna säkerheten gällande andra sjukdomar (4 och här 5). Dessa celler är mest spännande och flera arbetar för närvarande inom området, i allra högsta grad även Uppsala universitet.
  • Med det vi vet idag kan alltså förutsättningen vara en kapsel att sätta betaceller i, och likt jag skrivit i flera artiklar, på min Facebook många gånger utöver de inlägg jag länkar här, är flera kapslar utvecklade på olika platser.

Uppsala universitet och Beta O2

Israeliska företaget Beta O2 har utvecklat en kapsel gjord av alginat. Bilden överst i inlägget är från företagets hemsida. Alginat är en naturprodukt och kommer mestadels från tång/alger. Som jag skrivit i en mängd artiklar är flera inne på samma spår, flera fördelar verkar finnas med detta material. Både att det är mjukt och lite förenklat, lite geléigt, samt trots accepteras av kroppen. Materialet tillåter glukossensivitet och skyddar samtidigt cellerna mot angrepp. Det intressanta här är, detta är det första humanförsöket med transplanterade celler där patienten inte måste ta immunosuppression. Hur kapseln möjliggör detta kan läsas här 6.

Hösten 2014 startade försöket i Uppsala. Initialt var planen att åtta patienter skulle delta men det blev bara fyra. Patienterna skulle ha kapseln i sex månader med ytterligare sex månaders uppföljning för att kontrollera om och i sådana fall vad som skett i kroppen. Patienterna var dessa, och här syns också exempelvis hur mycket cellöar de fick:

Alla patienter fick en kapsel förutom patient 3 som fick två. Kapseln sattes subkutant och två portar sattes för att patienterna skulle kunna själva fylla på med syre en gång per dag med en maskin de erhöll. Första dagarna sågs en lättare inflammation efter själva ingreppet, men tio dagar efter kapseln sattes in kvarstod inte denna förändring.

Patienterna som deltog upplevde inga problem annat än viss stress över att inte missa att fylla med syre, vilket endast en gång skedde då en patient passerade gränsen om 30 timmar med 2 timmar, men utan någon synlig negativ konsekvens. Detta skedde pga att en port fick sättas om och det då inte gick att fylla på med syre. Patienterna följdes upp hela tiden, MR efter 1, 3 och 6 månader visade endast en lättare inflammation och reaktion. Hos alla patienterna sågs en tunn fibrös vävnad vid kapseln efter borttagandet som skedde efter 3-6 månader.

Bilden nedan ser negativ ut och förstås önskvärt med bättre resultat, men kom ihåg att få försök gjorts med kapsel och här är säkerheten först. Överst är utvecklingen av C-peptide, sedan HbA1c och nederst insulinbehov:

Studien fortsatte inte som planerat med ytterligare fyra deltagare då ingen metabol fördel syntes, dvs nivåer av C-peptid och reglering av glukos. Efter avslutade försök fanns fullt fungerande cellöar men också motsatt. I betacellerna produceras även amylin som frisätts med insulin. Forskarna skriver att om amylin inte transporteras från cellöarna, exempelvis just pga att de inte införlivats i kroppen tillräckligt, kan amylin ”stacka” och blockera cellöarnas funktion. Innan transplantation sågs inga problem med amylin men efter borttagande av kapseln, och att detta kan ha haft betydelse. Forskarna spekulerar vidare i storleken på kapslarna och alginatets tjocklek spelar in. Trots problematiken gällande insulinsekretion så visar studien ett par extremt viktiga saker:

  • Beta O2´s kapsel står emot angrepp.
  • Betacellerna har god överlevnad.
  • Försöket visar mycket god säkerhet.

Humanförsök är av vikt. Möss har botats från typ 1 diabetes femhundra gånger men som bekant kan det inte hittills upprepas på människor. Små små steg tas hela tiden, och trots problemen i denna studien är resultatet mycket bra. En förändrad kapsel, försök med stamceller, det återstår mycket och det är extremt komplex och avancerad forskning. Målet är att finna det ultimata materialet/utseendet på en kapsel för att stå emot angrepp, fungera tillfredsställande och den perfekta placeringen i människokroppen. Otroligt roligt att Sverige är med inom ett av världens mest intressanta forskningsområden, även om jag försöker ta av mig min Sverigekostym och diabetesintresse 😉

Studien 7.

Sernova

Kanadensiska Sernova corporation är ett företag som utvecklar produkter tänkt att hjälpa personer med insulinbehandlad diabetes, en del blodsjukdomar likt hemofili (blödarsjuka) och andra sjukdomar. Företaget etablerades 2006 men har anor lite längre tillbaka. Lite intressant kuriosa är att huvudkontoret ligger i London Ontario, som de som följt min sida en tid vet är detta platsen för insulinets upptäckt och här ligger också Banting House, ett museum på platsen där Frederick Banting kläckte idén (8).

För bland annat insulinbehandlad diabetes har Sernova utvecklat en egen kapsel, cell pouch, stor som ett kreditkort. Sernovas kapsel har testats i djurförsök som varit framgångsrika och de fick i december klartecken av FDA för kliniska försök på människor, likt för Viacyte efter en lång process (9).

Hur funkar cell pouch?

Sernova menar att det inte går att sätta in en kapsel i kroppen som skall stå emot immunförsvaret och stöta bort vävnad och blodkärl, utan istället tillåta integration, enkelt uttryckt ”vävas samman med kroppen”. Sernovas kapsel är tänkt att skapa en naturlig miljö med syresättning för betacellerna men också att stå emot angrepp från immunförsvaret. Sernovas Cell pouch sätts in under huden med ett mycket enkelt ingrepp. De tror, precis som Beta O2, att deras lösning innebär att immunosuppression inte är nödvändigt, alternativt i låg dos lokalt vid kapseln. Jag frågade dem tidigare om detta och vid kommande humanförsök kommer de ge immunosuppression senast tre veckor efter försökets start samt fortsätta i tre veckor. Tekniken beskrivs kort här 10

Första försöket avser testa säkerheten i kapseln och ges därför till patienter med svår och omedveten hypoglykemi (11). Efter sex månader stäms av hur det gått, för att sedan fortsätta i totalt ett år (12). Sernova stöds av världens största fond för forskning inom typ 1 diabetes, JDRF.

De fick lite uppmärksamhet i TV häromdagen 13.

Det går framåt men forskningen behöver medel. Även om det ibland är privata aktörer bakom produkter/försök så stöds försöken ofta av diabetesfonder.

#öppnaögonen #curediabetes #curet1d

Referenser:

  1. https://www.diabethics.com/forskning-teknik/stamceller-nobelpris-och-insulinbehandlad-diabetes/
  2. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/category/stamceller/
  3. https://www.facebook.com/diabethics/posts/2412549428762631
  4. https://www.facebook.com/diabethics/posts/2420627811288126
  5. https://www.facebook.com/diabethics/posts/2399328023418105
  6. http://beta-o2.com/immune-protection/
  7. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/ajt.14642
  8. https://bantinghousenhsc.wordpress.com/
  9. http://www.sernova.com/press/?ID=213
  10. https://globenewswire.com/news-release/2018/05/08/1498160/0/en/Sernova-Announces-U-S-Phase-I-II-Cell-Pouch-Clinical-Trial-with-Prominent-Diabetes-Clinical-Investigator.html
  11. https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03513939
  12. https://london.ctvnews.ca/video?clipId=1412262

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

Projekt utrota sockersjuka

7 juni, 2018

Som alla som följt mig en tid vet har jag lagt en hel del tid och fokus på att utrota begreppet ”sockersjuka”. Detta för att begreppet är direkt ovetenskapligt men framförallt, orsakar oss en del problem och spär på fördomar som ”kan du med sockersjuka äta socker?”, etc.

Alla jag har kontaktat under de två år sedan jag bestämde mig för att göra en insats, har responderat positivt. Jag har förmått så otroligt många att ändra att jag för länge sedan tappat räkningen. Det gör inte att bregeppet är borta än, men jag snabbar på processen så inte minst barnen kanske får möta mindre fördomar och i alla fall någon person är villig att lägga en liten slant till forskningen, begreppet ”sockersjuka” är skuldbeläggande och få vill tyvärr stödja forskningen då. Här skrev jag för ett år sedan kort om detta: https://www.diabethics.com/livsstil-halsa/2017/03/18/sockersjuka-ar-forlegat/

 

Största meriten var att jag förmådde Socialstyrelsen att ta bort begreppet på flera platser, som jag skriver i inlägget ovan. Till min förvåning upptäckte jag att det hängde kvar, så jag frågade i våras dem vad som hänt. Fick då ett svar som jag lagt ut tidigare:

 

”Jag har idag fått besked från dem som ansvarar för statistikdatabaserna och bl a tabellsammanställningar för statistik med diagnostisk information att de kommer att korrigera rubriken på de ställen som är aktuella, med början imorgon. Alla hade nog inte noterat ändringen. Det kan ju ev. komma ut någon rapport med gamla rubriker, om den redan är under ”tryckning” men annars så bör ändringen få genomslag generellt framöver. Du får hålla utkik och ev. kontakta den/de som ansvarar för respektive publikation, om det dyker upp.”

 

På ett inlägg på min Facebooksida om detta fick jag en kommentar om flera hälsodeklarationer, bland annat Hallands som såg ut så här:

 

 

 

De har vi sett florera i diabetesgrupper, så jag gick ut med ett mail till Sveriges samtliga 21 landsting med en officiell begäran att se över detta. Sju landsting har responderat, och det är en del inte så uttömmande svar men ett par väldigt bra. Dessa sju landsting har svarat, utöver ett par jag och ett par vänner tidigare kontaktat på annat sätt, exempelvis Västernorrland:

  • Halland: ”Tack, vi har tagit kontakt med författaren av dokumentet och det ska nu ändras.”
  • Skåne: ”Jag har kollat med vår expertgrupp för diabetes som meddelar att benämningen sockersjuka inte används på den här typen av blanketter i Region Skåne. Jag har heller inte kunnat hitta den i någon annan av vår patientinformation.
    Den enda gången termen sockersjuka används är för att förklara att det är en förlegad benämning, som på 1177.se: ”Diabetes kallades tidigare för sockersjuka eftersom nivån av socker i blodet är förhöjd.”
  • Blekinge: ”I min värld är det uttryck som inte längre används inom vården/den medicinska vetenskapen. Det är föråldrat och helt enkelt utrangerat från den medicinska nomenklaturen. Det finns inget som heter så. Det gamla begreppet sockersjuka är precis som du påpekar förknippat med okunskap och kan uppfattar som skuldbeläggande och nedsättande gentemot den grupp av människor som drabbas av denna sjukdom som heter diabetes och inget annat.”
  • Stockholm: Hänvisade till Diabetesförbundet.
  • Jönköping: ”När det gäller information på 1177.se där vi har all vår hälso- och sjukvårdsinformation, så används, såvitt jag kan se, rätt begrepp d v s diabets typ 1 eller typ 2.”
  • Uppsala: ”Tack för informationen, vi ska bevaka detta.”
  • Norrbotten: ”Med anledning av din fråga till vår funktionsbrevlåda så har jag vidtalat professionen i vården. Vi använder oss inte av begreppet sockersjuka. Skulle det mot förmodan synas någon sådan benämning i något sammanhang så är vi tacksamma om du återkopplar.”

 

Till skillnad från då jag exempelvis under offentlighets- och sekretesslagen 2015 krävde ut uppgifter om antalet patienter i respektive landsting som hade sensor för glukosmätning för den jämförelse jag gjorde, är inte detta av samma dignitet. Jag har lagt massor av tid (ingen har tvingat mig vill jag betona, ogillar martyrer) men inte stött på med idoga påminnelser. Men det går framåt, begreppet sockersjuka nyttjas främst av kostfanatiker, utöver de som snarare glömt att de har kvar det, eller de som är lite äldre. Det är snart borta, och skälet är i allra högsta grad att min vetenskapliga och sakliga approach varit framgångsrik. Som sagt, ingen har sagt emot mig eller ifrågasatt någonting.

 

Ni kallar väl inte cancer kräfta och epilepsi för fallandesot? Så kalla sjukdomarna vid sitt rätta namn, autoimmun diabetes eller typ 1 diabetes, typ 2 diabetes, graviditetsdiabetes, sekundär diabetes etc. Alla diabetesformer som finns kommer snart finnas på min uppdaterade hemsida, på två språk.

 

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

Adrian 16 månader

7 juni, 2018

Till er som inte känner till typ 1 diabetes

Detta är Adrian 16 månader. I söndags diagnostiserades Adrian med typ 1 diabetes. Som alla förstår har inte Adrian drabbats av sjukdomen för något han ätit. Ingen vet varför vi drabbas av den autoimmuna sjukdomen typ 1 diabetes, vem som helst kan drabbas. Det saknas därför sätt att preventivt förhindra att den bryter ut, och botemedel är inte nära men kommer om forskningen får medel. Adrian saknar nu produktion av ett av kroppens viktigaste hormoner, insulin. Insulin är bokstavligt livsnödvändigt, utan insulin dör vi.

På bilden nedan så syns på Adrians vänstra arm en liten vit ”knapp”, det är en sensor (Freestyle Libre) som har en fibertråd på 5 mm in i armen och den mäter glukos i interstitialvätska, i vävnaden mellan blodkärl och cellerna. Man läser trådlöst av sensorn med en avläsare eller en telefon. På skinkan har Adrian en lite större sensor, Omnipod. Det är en så kallad podd som innehåller insulin och även den har en nål in i underhudsfettet, till denna har man en enhet som man doserar insulin med. Allt detta är tekniska hjälpmedel som för oss som bor i Sverige subventioneras och majoriteten av barnen får. Andelen vuxna som får sensor för glukosmätning är många, andelen som får insulinpump inte vidare många (http://www.diabethics.com/livsstil-halsa/2018/05/14/nulage-tekniska-hjalpmedel/). Dessa hjälpmedel gör väldigt mycket, men de är inga botemedel.

Adrian drabbades av autoimmun diabetes tre år efter storasyster Alicia som var 19 månader vid debut. Två av familjens barn har nu den obotliga, allvarligaste och vanligaste kroniska sjukdom som i Sverige drabbar barn. Storasyster Elina 8 år är frisk och förhoppningsvis förblir hon så. En aspekt som ofta glöms bort, det är inte lätt för syskon till kroniskt sjuka barn och inte heller för föräldrar som slits mellan ansträngningarna sjukdomen kräver och inte glömma bort barnen som inte är sjuka.

I Sverige insjuknar årligen enligt vårt världsunika Nationella diabetesregister (https://www.ndr.nu) ca 900 barn 0-17 år i autoimmun diabetes och minst lika många vuxna. Årsrapporten för 2017 har inte kommit men jag talade med NDR häromdagen och incidensen ser ut att för 2017 marginellt ha ökat, men ändock i paritet med senaste åren. Observera att incidensen på bilden för år 2016 har justerats upp något, då årsrapporten görs har inte alla siffror inkommits och justerats.

Med andra ord ser det stabilt negativt ut för senaste fem åren, om det är en trend att den ökning vi sett i 30 år avstannat är för tidigt att säga. Tyvärr minskar inte incidensen vilket är önskvärt, och Sverige har fortsatt näst högst incidens i världen. Bilden nedan visar Internationella Diabetesförbundets, IDF, statistik med de tjugo länder med högst incidens bland barn i världen. Observera att differensen mot svensk statistik ovan beror på att IDF har ålderskategorin 0-14 år och vi i vårt NDR 0-17 år.

 

 

Adrian och Alicia är bland de ca 7100 barn i Sverige som har typ 1 diabetes. Varje dag insjuknar mer än två barn och två vuxna i Sverige, och totalt lever ca 52 000 människor med sjukdomen här. Förutsättningarna har med utvecklingen av läkemedel och tekniska hjälpmedel sista 20 åren förbättrats radikalt, och de som idag insjuknar i autoimmun diabetes har goda chanser till ett liv lika långt som en frisk. På bekostnad av vad?

 

Status idag

All form av diabetes är allvarliga sjukdomar och situationen är sällan (aldrig?) svartvit. De framsteg som görs gagnar väldigt många människor men av Sveriges 50 000 med typ 1 diabetes har många haft sjukdomarna länge. De har samsjuklighet som försvårar situationen, framförallt är celiaki och autoimmun sköldkörtelsjukdom vanligt (https://academic.oup.com/jcem/article/101/12/4931/2765078#sthash.O0dqagwM.dpuf, https://www.medscape.com/viewarticle/894467#vp_1). Socialstyrelsen i Sverige har kanske världens mest detaljerade dödsorsaksregister, som jag är den enda som tidigare skrivit om (https://www.diabethics.com/forskning-teknik/statistik-dodsorsaker-for-2015-socialstyrelsen/), ett av mina mest delade inlägg. Här en bild från senaste rapporten från 2017, avseende 2016.

Diskonterat att antalet personer med diabetes ökat så ser trenden en gnutta positiv ut, om än fortsatt inte svartvit. Helt säkert kommer det fortsätta i den riktningen då effekten av utvecklingen inom diabetesområdet sista 20 åren syns först senare. Men personerna som lidit och lider finns här idag, och behandlingarna av komplikationer är tyvärr ofta otillfredställande.

Den stora differensen mellan dödsfall i direkt följd av diabetes kontra diabetes som underliggande orsak bottnar i flera saker, främst hjärt- och kärlsjukdomar som korrelerar starkt med diabetes. Är direkta dödsorsaken just exempelvis hjärtsjukdom så skrivs inte diabetes som orsak trots kanske egentliga skälet.

 

Vad är då problemet?

Faktum är att många i idag har en chans. De som insjuknar i autoimmun diabetes har goda utsikter, men det kommer inte utan arbete. Tekniken är reaktiv, varken vi eller tekniken kan någonsin till fullo veta vad blodsockret är om 5 minuter, om 15 minuter, om 3 timmar osv. Allt påverkar blodsockret, se min mest delade bild som setts av mer än en halv miljon människor i Norden.

Verktygen finns men arbetet måste göras. Det är utomjordiskt påfrestande och beskrivs ofta som ett halvtidsjobb, för Adrians och Alicias föräldrar och anhöriga är det förstås ytterligare en dimension. Idag drabbas ca 42% av mammor till barn med typ 1 diabetes i Sverige av utmattningssyndrom, enligt en svensk avhandling: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=1&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&query=Caisa+Lindstr%C3%B6m&language=sv&pid=diva2%3A893756&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=5064.

 

Vad vill jag då?

  • Först, läs det lilla vi idag vet om autoimmun diabetes: http://www.diabethics.com/forskning-teknik/autoimmun-diabetes-etiologi/ Det finns viss hereditet men den är låg. Virus korrelerar starkt med sjukdomens uppkomst men om och hur är idag oklart. Autoimmun diabetes är multifaktoriell och flera triggers som påverkar att sjukdomen uppstår behövs. Kanske olika för olika personer, vid olika åldrar, olika beroende på etnicitet etc. Vi vet inte.
  • När du läst ovan vad vi vet, läs vad vi önskar att du slutar fundera på eller rentav sprida: https://www.diabethics.com/livsstil-halsa/2016/11/28/myter-typ-1-diabetes/
  • Hjälp till att sprida vetenskaplig fakta. Fundera gärna en extra gång, vem gynnar detta? Eller missgynnas någon av att jag säger att vaccin orsakar autoimmun diabetes? Gäller även människor inom diabetesvärlden.
  • Stöd de fonder som finns inom diabetes, forskningen behöver medel.

 

Det kommer att hittas ett botemedel, om forskningen får medel. Vi behöver lite hjälp. Både Adrian och Alicia och deras familj och anhöriga, och övriga 50 000 människor med sjukdomen i Sverige och ca 35 miljoner människor i världen. Styrka till familjen, och alla andra kämpar❤

#öppnaögonen #superheroes

 

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.instagram.com/diabethics