Humaninsulin 40 år

13 september, 2018

Från 1921, då Frederick Banting och Charles Best isolerade (”upptäckte”) insulinet, användes i 60 år insulin som togs fram från djur. Initialt nötkreatur av olika slag, men med tiden användes nästan uteslutande svininsulin. Det var problematiskt av flera skäl, dels fick en del allergiska reaktioner men framförallt blev tillgången ett problem då antalet personer med diabetes i världen ökade. Det förekommer lite varierande uppgifter men i denna artikel från amerikanska diabetesförbundet sägs exempelvis att det krävdes 2 ton grisdelar för att tillverka 8 ounce insulin, motsvarande ungefär 237 ml, 1. Jag tar själv ungefär 90 ml insulin per år, allt som allt, som jämförelse.

 

Att över huvud taget ha tillgång till insulin var givetvis bokstavligt livsnödvändigt, men diskonterat framtida problematik så påbörjades en kapplöpning för att syntetiskt ta fram insulin. Initialt var idén att syntetiskt ta fram proteiner för att tillverka läkemedel, och kunskapen om genmodifiering hade nyligen utvecklats. DNA är en kedja av, precis som proteiner, kemiska föreningar (polymerer). I detta fallet nukleinsyror (DNA är förkortningen av deoxiribonukleinsyra). Så, forskarna hade lärt sig att syntetiskt tillverka mänskliga gener i laboratorium, gener som är en del av vårt DNA och generellt är ett slags ”recept för ett protein”. De lyckades även ta fram genen som producerar insulin. Insulin är ett hormon men också ett protein.

 

1976 bildades bioteknikbolaget Genentech i USA. Exakt hur det sedan gick till finns lite olika versioner av, men den mest förekommande är att Genentech bad forskare vid sjukhuset City of Hope om hjälp, 2. De introducerade genen för insulin i E. coli-bakterier, som sedan producerade insulin. Hur detta fungerar är väldigt häftigt och ganska nördigt, men här är den bästa förklaringen jag sett i alla fall 3.

 

De lyckades hösten 1978, i själva verket sägs det ha varit 40 år sedan 6 september, förra veckan, men forskarnas ursprungspublikation är från 3 oktober 1978 4. Genentech ingick ett samarbete med Lilly som 1982 gav ut Humulin, inte bara det första syntetiskt framställda insulinet utan det första läkemedlet i världen producerad med rekombinant DNA-teknik. Novo Nordisk kom med sitt första motsvarande insulin ett par år efter, och som nämns i artikeln från amerikanska diabetesförbundet (1) så använder de jästsvampar istället för E. coli.

 

Bilden överst i inlägget är de två personer som enligt min uppfattning har störst del i detta enormt stora framsteg, Arthur Riggs och Keiichi Itakura. Idag finns inga säkra siffror på hur många globalt som dagligen är beroende av insulin för att överleva, men det uppskattas till ca 80 miljoner människor. Tyvärr är dock inte tillgången i alla länder alls som för oss i Norden, och som jag delat ett antal artiklar om på min Facebook pågår intensiv kamp i en del länder mot de skenande priserna. Svininsulin används faktiskt i en del utvecklingsländer (5). Skälen är främst kostnaden men även att kontrollen på tillverkningen inte är lika hård.

 

Majoriteten av de insulin vi idag i Sverige använder är så kallade insulinanaloger (6). Man har kemiskt modifierat humaninsulin för att uppnå en annan effekt. Exempelvis snabbare effekt i de snabbverkande, och motsatt i de långtidsverkande. Det kan också i dessa tider vara på plats med en påminnelse: de insulin vi använder är alltså tillverkade med GMO-teknik. Har faktiskt sett någon post om GMO-motstånd i slutna grupper inom diabetes, det är en tuff ekvation för vederbörande tror jag.

 

För ca 20 år sedan stämde City of Hope Genentech för uteblivna royalties för upptäckten av rekombinant insulin, och annat. Det var väldigt uppmärksammat och handlade om stora belopp, Genentech dömdes senare att betala City of Hope hiskeliga 500 miljoner dollar (7). Tvisten fortskred gällande andra saker och så vitt jag förstår pågår den än idag gällande andra produkter/patent.

 

Sist men inte minst. Vi, och jag själv i allra högsta grad, talar ofta om isolerandet av insulin 1921. Med all rätt, det är en av de största upptäckterna inom medicin än idag. Men det forskarna ovan gjorde är nästan av samma dignitet, och talas för lite om. Vi hade inte kunnat möta den enorma prevalensökning av diabetes som varit sista 40 åren, med svininsulin. Otroligt nödvändigt och tacksamt att genombrottet kom precis då incidensen och prevalensen ökade.

 

 

Referenser:

  1. http://www.diabetesforecast.org/2013/jul/making-insulin.html
  2. https://www.cityofhope.org/blog/art-riggs-synthetic-insulin
  3. https://www.nlm.nih.gov/exhibition/fromdnatobeer/exhibition-interactive/recombinant-DNA/recombinant-dna-technology-alternative.html
  4. http://www.pnas.org/content/pnas/76/1/106.full.pdf
  5. https://www.diabetes.co.uk/insulin/animal-insulin.html
  6. https://dtc.ucsf.edu/types-of-diabetes/type2/treatment-of-type-2-diabetes/medications-and-therapies/type-2-insulin-rx/types-of-insulin/insulin-analogs/
  7. https://money.cnn.com/2002/06/24/news/companies/genentech/index.htm

 

 

 

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

 

 

 

Insulin