Month: January 2016
Jakten på det perfekta blodsockret
Alla vi med diabetes strävar efter att hålla blodsockret på en normal nivå, mellan ca 4-8. Det är fruktansvärt svårt, nästan ett omöjligt uppdrag utan bra hjälpmedel (vilket långt ifrån alla tyvärr får), men det är en nödvändig strävan. Inte för att svängningar orsakar komplikationer, vilket inte finns evidens för, utan för att man dels blir trött av berg-och-dalbana-svängningar, dels vill vi kapa toppar och undvika djupa bottnar för den akuta faran detta kan innebära.
Sorgligt nog späs myten om att alla friska konstant har ett normalt blodsocker om ca 5 mmol på av en del kostfanatiker med tvivelaktiga syften. Det är absolut sant att det ligger däromkring majoriteten av tiden, för en del, men inte som en konstant rak linje utan avvikelser och för alla människor. Tvärtom finns, även om det inte är välstuderat, ett par studier (se nedan) som visar att även om friska inte får hypoglykemier eller hyperglykemier i den utsträckning vi med diabetes får det, så varierar blodsockret ändå. Vi vet att motregulationen med främst insulin och glukagon, som justerar detta upp och ned, sker snabbt. Men vi vet även att friska har oscillerande insulinfrisättning, tänk pulsativ fast inte riktigt så. Likt allt varierar även detta.
Jag har sett många CGM-kurvor från friska över 1-2 dygn, igår i en Engelsk grupp jag är med i dök en man upp som testat sin Freestyle Libre under 2 veckor på en frisk. Personen har ätit och levt, enligt egen utsago, som en ”typisk Engelsman”. Dessa kurvor ser precis ut som alla andra jag tidigare sett, liksom de gör i studier. Snittet är bra, och ja, stor del av tiden ligger det bra, men inte en rak linje med konstant 5 mmol.
Flera reflektioner.
– Notera att blodsockret håller sig förhållandevis stabilt men att denna person ändå avviker vid flera tillfällen. Jul och möjligen lite ledighet eventuellt, men ändå inget unikt.
– Personen har som högst ca 11 mmol (mer om detta nedan).
– Nattetid varierar det inte så mycket, vilket ofta är fallet.
Än mer intressant förstås att titta på en av de studier som faktiskt finns med kontinuerlig kontroll av blodsockret på friska människor. Denna studie kom 2010, så den har ett par år på nacken, men tillika är det den största jag läst (80 friska personer), över en period om 12 veckor. Studien utfördes på tio platser i USA, Europa och Afrika. Personerna fick inte ha ett fastevärde över 5,4 mmol och de hade ett HbA1c i snitt om 5,2% DCCT, dvs 33,3 mmol.
Studien fann att i princip alla deltagare någon gång gick över 7,8 mmol i blodsockervärde, och mediantid som spenderas där var 26 minuter. Det intressanta med studien är att vi tidigare sett många komma över 7,8 mmol vid ett glukostoleranstest, men mängden glukos är då stor, i studien var det ”vanlig föda” som gav detta resultat. En av tio nådde så högt som 11 mmol, dvs vad som definieras som en gräns för diabetes, vilket en del av personerna absolut kan ha haft annalkande. Det är inte heller eftersträvansvärt att ligga på 11 mmol, diabetes eller ej, men detta visar att alla människor definitivt inte har konstant 5 mmol, i alla lägen. Studien här.
Om ett enskilt värde på 11 mmol, hos personer som aldrig visar sig utveckla diabetes, eventuellt har någon skadeverkan vet vi inte. Att kroniskt gå med förhöjda värden, dvs oupptäckt diabetes, vet vi dock kan vara skadligt på sikt. Mitt syfte med denna text är att försöka visa hur det ser ut hos friska, dvs alla vi med diabetes strävar efter att ligga på bra värden hela tiden. Jag själv är ett mycket stort kontrollfreak till exempel. Alla mål, behandling, hjälpmedel och regim av insulin, skall alltid diskuteras med behandlande läkare, och kost med dietist. Men snälla lyssna inte på de som hävdar att vi måste ligga konstant på 5 mmol och äta någon magisk kost som eventuellt möjliggör detta, vi måste ha rimliga mål och hur nå dit, kan ingen utomstående tala om för oss. Bara vi själv tillsammans med vår läkare. Det är en #skitsjukdom och ibland borde även vissa fanatiker som själva har diabetes och sprider skrämselpropaganda själva #öppnaögonen. Det är nog svårt att hantera sjukdomen utan skuldbeläggande eller tomma löften, det finns inga genvägar.
Västerbottenspaj
Rata inte kolhydrater förrän ni testat alternativ. Plockmat igår. En av få saker jag faktiskt lagar då är Västerbottenspaj (Västerbottensostpaj är korrekta benämningen, observera s:et i stavningen…), jag får då ledigt i köket. Min Västerbottenspaj är nog godast i Sverige. Eller Solna. Eller kanske Råsunda i alla fall. Och faktiskt lite LCHF, vilket jag inte äter. Jag följer ingen diet alls, jag äter varierat. Bilden är dålig, ber om ursäkt för min mobilkameras kvalité.
I paj är inte vidare mycket kolhydrater, trots pajdeg, så jag tar till paj väldigt lite insulin och det fungerar ypperligt för mig. Paj anses dessutom vara besvärligt att göra ibland, förstår inte alls, går på nolltid med matberedare, ofta gör jag för två dagar så går även att göra på en vardag, krävs lite planering bara. Just Västerbottenspaj gör jag ofta som förrätt också, går dessutom utmärkt att frysa, ofta gör jag flera mindre formar. Som Norrlänning kombinerar jag gärna med löjrom, gräddfil och rödlök förstås, oslagbar kombination.
Jag har ett par saker jag är extra svag för, Västerbottensost är en av dessa och bland alla Världens ostar nr 1 för mig. Innehållet i pajen går att variera mycket, jag använder alltid samma recept på deg dock.
Jag har sex trick som fungerar exceptionellt bra för mig, samt höjer smaken:
1. Paj var något jag ofta gjorde innan debut i typ 1 diabetes, efter debut alltid med 50/50 grahamsmjöl och vetemjöl. Gör så i allt med mjöl; pizzedeg, pitabröd, ugnspannkaka, våfflor etc. Mer fibrer och ypperligt blodsockersvar, för mig.
2. Många menar att man ska förgrädda pajdegen, varför, den blir bara torr? Gör absolut inte det.
3. Ett gammalt “husmorstrick”, ett ägg i pajdegen gör den frasigare.
4. Viktigast av allt, snåla inte med osten, det är trots allt en Västerbottenspaj. Jag sätter ca 50% mer ost än rek, just idag 210 g mot ofta rek 150.
5. I förlängningen av ovanstående, behövs mindre ägg. Ägg i äggstanningen är självklart, men osten framhävs gärna och då kan gärna äggen vara en förnimmelse i just Västerbottenspaj. Den stannar till ändå.
6. Jag förvärmer grädde och ost på låg värme under omrörning. Detta för att fördela ut osten ordentligt. Detta är inte alls nödvändigt men det känns bättre 🙂
Nedan är både energiprocent, dvs fördelning av kcal, men även procentuellt vägt i vikt. Skriver ingen portionsstorlek, detta beroende på att vad man äter till innebär stor variation. Denna rätt innehåller mycket mättat fett, men dels är portionerna små, dels äter vi inte detta så många gånger årligen. Andra pajer innehåller mindre fett då äggstanningen görs på mjölk och inte grädde, men i denna paj bör grädde användas.
Observera att detta endast är pajen, fördelningen varierar efter vad du äter till givetvis.
Fett 75E% eller 330 g/för en paj, varav enkelomättat 81, fleromättat 13 och mättat 208. Viktprocent: 32%.
Kolhydrater 15E% eller 133 g/för en paj. Viktprocent exkl fibrer (som motsv 1%): 13%.
Protein 10E% eller 101 g/för en paj. Viktprocent: 10%.
Västerbottenspaj
Pajdegen
1,5 dl grahamsmjöl
1,5 dl vetemjöl
150 gr smör
1 rått ägg
(nej, sätter inget salt i degen)
Äggstanningen
3 dl vispgrädde
210 gr västerbottensost
2 ägg
Lite salt
Gör så här.
Jag blandar allt mjöl med smöret i en matberedare, mixar och tillsätter ett ägg på slutet. Fördela ut i en stor form alt två små. Riv ost, sätt i en kastrull på svag värme alt blanda direkt i grädden, tillsätt lite salt och äggen. Klart. Svårare än så är det inte att göra en av Världens godaste rätter i mitt tycke.
Viktigt.
Observera att alla personer med diabetes skall ta hjälp av sin behandlande läkare och dietist för hjälp med kolhydraträkning. De recept jag delar med mig är sådant jag gärna lagar, som fungerar utmärkt för mig, efter att hela tiden testa mig fram. Jag äter vad jag vill, med en ”diabetestwist”. Jag följer ingen diet utan äter varierad kost, och får aldrig ett oönskat blodsockersvar av någon mat jag själv lagar. Min sambo testar fn FODMAP och utesluter ett flertal saker som jag både gillar och dessutom fungerar bra för mig, så jag lagar dubbla maträtter (inte igår dock). Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning.
Minestronesoppa-busenkelt, gott och nyttigt
Observera att alla personer med diabetes skall ta hjälp av sin behandlande läkare och dietist för hjälp med kolhydraträkning. De recept jag delar med mig är sådant jag gärna lagar, som fungerar utmärkt för mig, efter att hela tiden testa mig fram. Jag äter vad jag vill, med en ”diabetestwist”. Jag följer ingen diet utan äter varierad kost, och får aldrig ett oönskat blodsockersvar av någon mat jag själv lagar. Observera att portionerna är lite större, jag har stort energibehov och jag äter inga mellanmål (inte heller vad som rek, men fungerar utmärkt för mig). Min sambo testar fn FODMAP och utesluter ett flertal saker som jag både gillar och dessutom fungerar bra för mig, så jag lagar dubbla maträtter. Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning. Nedan är både energiprocent, dvs fördelning av kcal, men även procentuellt vägt i vikt samt en större portionsstorlek.
En av mina favoriträtter gällande vegetarisk mat är minestronesoppa. Jag har sista åren utforskat vegetarisk mat mer, för att ersätta en del av det kött vi äter. För precis som med mycket annat bottnade frånvaron av vegetarisk mat i just vårt hem i erfarenhet. Jag testar nya hela tiden, med gott resultat.
Minestronesoppa går att göra på många olika sätt. Busenkelt och väldigt nyttigt, dessutom rik på c-vitamin, en portion innehåller ca 80 mg vilket är strax över en vuxen persons rekommenderade dagliga intag (enl Livsmedelsverket 75 mg). Den måste inte heller nödvändigtvis vara vegetarisk men jag gör den alltid så, med lite olika typer av grönsaker. Innehåller lite fett men mycket protein och också kolhydrater. Kolhydraterna kommer delvis från pastan men främst från bönorna. Tack vare mycket fibrer så fungerar detta utmärkt, för mig, och blodsockret överraskar mig inte.
Minestronesoppa.
Fett 8E% eller 3 g/portion. Viktprocent: 0,3%.
Kolhydrater 70E% eller 49 g/portion. Viktprocent exkl fibrer (som motsv 1%): 6%.
Protein 22E% eller 16 g/portion. Viktprocent: 2%.
Minestronesoppa – FODMAP.
Fett 7E% eller 1 g/portion. Viktprocent: 0,1%.
Kolhydrater 81E% eller 21 g/portion. Viktprocent exkl fibrer (som motsv 1%): 4%.
Protein 12E% eller 4 g/portion. Viktprocent: 0,7%.
Min version. Näringsvärdena ovan baseras på 70% av nedan ingredienser men om ”normal i maten” är detta snarare två portioner.
4 dl grönsaksbuljong
Gröna ärtor 50 g
Haricot verts 60 g
Morot 30 g
Purjo 30 g
Stjälkselleri 35 g
Zucchini 100 g
Blandade bönor 190 g
Körsbärstomater 200 g
Tomatpuré 1 msk
1 dl vitt matlagningsvin
1 dl fullkornsfusilli
Färsk timjan
Salt och peppar
Gör så här.
Fräs hackad purjolök och morötter i lite olivolja i en kastrull. Tillsätt hackad selleri och fräs en stund. Ta bort kärnhuset på zucchinin och dela i grova bitar, sätt i den och fräs en kort stund. Häll på vinet och låt det koka bort. Häll i tomater, buljong och tomatpuré. Koka i 20 minuter och lägg i pasta som får koka med den koktid den behöver. På slutet, häll i bönor, ärtor och haricot verts. Smaka av med kryddor och timjan. Jag har en kolhydratskvot på 20 g kh/1E insulin. Till en portion skulle jag därmed ta 2,5E men tog 4E pga planerat godisätande efter maten. Jag har litet insulinbehov, saknar egen produktion helt dock.
I FODMAP versionen tog jag bort purjolök, gröna ärtor och bönor, ökade selleri och morot lite. Använder glutenfri fusilli.
Dålig kost orsakar problem över generationer?
Väldigt intressant forskning presenterad i Nature igår, på möss. Möss är möss och inte människor, men studien ger stöd åt tidigare i samma ämne och är utförd av forskare från Stanford, Harvard och Princeton.
Forskning kring tarmarnas betydelse har accelererat sista åren och det är ett otroligt intressant område där massor återstår och vi kommer lära oss mer i framtiden. Mag- och tarmkanalens mikrobiota (bakterieflora) har samband med en mängd mekanismer av betydelse för hälsa och sjukdom, detta vet vi utan att veta allt. Vi vet också att friska har en större variation av tarmbakterier medan överviktiga och människor med ett flertal andra sjukdomar har en mindre uttalad variation. Tarmbakterier varierar av flera skäl, kosten och genetiken spelar också in.
I studien har forskare gett möss en kost med väldigt lite fibrer med följden att variationen av tarmbakterier sjunker för varje generation. Forskarna anser detta ger stöd åt teorin att det samma sker med oss människor med en kost som består av för mycket processad mat, skräpmat helt enkelt. Kanske kan detta även förklara ökningen av IBD (främst crohns sjukdom och ulcerös kolit) samt fetma. En av forskarna bakom studien säger; ”omfattningen som lågfiberdieten förstör mikrobiotan på är häpnadsväckande”.
Många äter alldeles för lite fibrer, vilket också fokuseras på i flera länders kostråd, även Livsmedelsverkets. Livsmedelsverket rek ca 25-35 gram fibrer/dag för en vuxen vilket är ca en fjärdedel vad människan antas ha ätit för ca 10 000 år sedan. Flera forskare har i studier fokuserat på fibrer med anledning av skillnaden mot vad vi åt då, och att detta skulle ha något samband med en del hälsoproblem vi har idag. Denna studie ger alltså ytterligare stöd åt denna teori, om än fortsatt på möss. Dessutom fokuseras just på fibrer i studien, inte annat. Men onekligen intressant.
När forskarna gav mössen en lågfiberdiet (ca 30% mindre fibrer än högfiberdieten) förlorade flera av mössen med lågfiberdieten så mycket som ca 60% av mikrobiotan. De två dieterna beskrivs så här; Högfiberdieten bestod av en växtbaserad polysackariddiet där fibrerna kommer från majs, sojaböna, vete, havre, alfaalfa och sockerbeta. I lågfiberdieten kom fibrerna från sukros, majsstärkelse och cellulosa. Fördelningen av makronutrienter var:
När mössen fick ungar fortsatte nedgången i variation av tarmbakterier ytterligare, detta till så låga nivåer att det till slut inte hjälpte att de ammade, eller åt varandras avföring, som annars bidrar att öka nivån. I fjärde generationen verkade mössens mikrobiota nått “den nya normala nvån”, med låg variation av tarmbakterier och bara en fjärdedel av den första generationens nivå. Mössen gick då inte att rädda genom införande av högfiberdiet utan det krävdes transplantation av tarmbakterier kombinerat med införande av högfiberdiet.
Om detta även sker för människor på exakt samma sätt återstår att bevisa i studier. Kontentan är ändå, ät varierat, inkludera kolhydrater med fibrer, dvs bra kolhydrater. Kolhydrater är inget gift.
Abstraktet i Nature här.
Refererat i Science här.
Kycklinggratäng
Observera att alla personer med diabetes skall ta hjälp av sin behandlande läkare och dietist för hjälp med kolhydraträkning. De recept jag delar med mig är sådant jag gärna lagar, som fungerar utmärkt för mig, efter att hela tiden testa mig fram. Jag äter vad jag vill, med en ”diabetestwist”. Jag följer ingen diet utan varierad kost, och får i princip alltid ett fantastiskt blodsockersvar. Observera att portionerna är lite större, jag har stort energibehov och jag äter inga mellanmål (inte heller vad som rek, men fungerar utmärkt för mig). Så vid jmf nedan så är näringsinnehållet i procent det viktiga, vid jmf i gram räknar jag på samma mängd för de två alt för att jmf ”äpplen med äpplen”, men det är som sagt större portion av båda alt. Min sambo testar fn FODMAP och utesluter ett flertal saker som jag både gillar och dessutom fungerar bra för mig, så jag lagar dubbla maträtter. Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning. Nedan är både energiprocent, dvs fördelning av kcal, men även procentuellt av vikten samt ex på en större portionsstorlek.
Laktosfri Kycklinggratäng.
Fett 54E% eller 60 g/portion, varav enkelomättat 22, fleromättat 6 och mättat 22. Viktprocent: 18%.
Kolhydrater 29E% eller 66 g/portion. Viktprocent exkl fibrer (som motsv 5%): 19%.
Protein 17E% eller 41 g/portion. Viktprocent: 12%.
Laktos- och glutenfri Kycklinggratäng.
Fett 54E% eller 60 g/portion, varav enkelomättat 22, fleromättat 6 och mättat 22. Viktprocent: 18%.
Kolhydrater 32E% eller 75 g/portion. Viktprocent exkl fibrer (som motsv ca 2%): 22%.
Protein 14E% eller 35 g/portion. Viktprocent: 19%.
Gör så här:
Blanda en marinad av 0,5 dl soja, 0,5 dl olivolja och två tsk citronjuice. Skär 2-3 kycklingfiléer i bitar, beroende på storlek, och lägg i marinaden en stund. Koka sedan pasta, gärna fullkornsfusilli (använder Kungsörnen samt Sempers glutenfria) och lägg i en smord form. Stek kycklingen i delar av marinaden, samtidigt som du kokar ihop 3 dl grädde, 2 tsk sambal oelek och 6 msk pesto (jag använder basilikapesto då jag är nötallergiker). Häll både sås och kyckling i formen med pastan och rör om. Strimla 0,5 dl soltorkade tomater och lägg i även detta. 200 grader på ugnen i ca 20 minuter. Servera med rucola och parmesan. Rätten fungerar mkt bra att värma så jag gör alltid för två dagar. OBS!! Detta är inte en rekommendation för insulinmängd, detta skall diskuteras med läkare/sjuksköterska, endast hur jag gör. Jag har en kolhydratskvot på 20 g kh/1E insulin. Till en portion skulle jag därmed ta 3E men tar 4E pga fettet som också kräver insulin, för mig. Jag har litet insulinbehov, saknar egen produktion helt dock. Observera att rätten, fast det är pasta, är 29E% kolhydrater vilket enligt SBU räknas som “måttlig lågkolhydratkost”. Om detta tvista de lärde men detta fungerar utmärkt för mig alltid, kanske även för någon fler.
American Girl med diabetesprylar
American Girl är främst dockor, men även en tidning och filmer mm, som sedan 30 år funnits i USA. Dockorna är väldigt populära och finns i flera versioner med olika etnicitet, en mängd tillbehör och kläder finns att köpa till. American Girl ägs sedan 1998 av Mattel, en av Världens största leksakstillverkare som bl a ligger bakom Barbie. Mattel omsatte 6 miljarder dollar 2014.
I åratal har barn med typ 1 diabetes och deras föräldrar skrivit till Mattel och försökt förmå dem ta fram ett “diabeteskit”, vilket de lyssnat på. F o m idag finns ett “diabetic care kit” att köpa för 24 dollar, innehållande bl a en blodsockermätare, insulinpump, insulinspruta mm. Fantastiskt att ett sådant stort företag lyssnat och lyfter fokuset på typ 1 diabetes, betydelsen för barn med typ 1 diabetes att se dessa prylar är naturligtvis också stor. Mer information