Month: October 2016
Kladdkaka med lakrits och hallon
Jag är inte så mycket för fikabröd eller bakverk, och bakar jag (typ chokladbollar) så använder jag gärna vanligt socker. Dels för smaken, dels vräker jag inte mig och då funkar det bra för mig att justera insulin efter mängden. Igår gjorde jag dock världens enklaste kladdkaka med ganska lite (blodglukospåverkande) kolhydrater. Utan mjöl så nästan lite chokladpudding över den. Jag är galet förtjust i lakrits och det i kombination med färska hallon var riktigt bra. Inte omöjligt att denna får bli dessert på julafton hemma hos oss. Den är glutenfri om än det på chokladen varnas ”kan innehålla spår av vete”.
För de som behöver hjälp med dosering av insulin kontra innehåll, ta hjälp av behandlande läkare, sjuksköterska och dietist för hjälp med kolhydraträkning. Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning.
En hel form har 82 gram kolhydrater, detta ger ca 12 bitar. Dvs 7 gram kh per bit (229 kcal), sukrinet borträknat. Tar man marginellt större bitar och totalt 10 bitar med andra ord 8 gram kolhydrater per bit (275 kcal). Jag använde ICA´s sötströ som innehåller erytritol (sukrin) och pyttelite steviolglykosider (0,25%). Detta sötningsmedel innehåller 100% kolhydrater, men det påverkar inte blodsockret eller insulinsekretionen (vilket vissa sockeralkoholer gör, i mindre utsträckning, se här). Så detta kan vi äta men likt för alla i begränsad mängd då det kan ha laxerande verkan.
Busenkelt – så här gjorde jag.
Rör ihop äggen, sedan i med sötströet, vanillinsockret och lakritspulvret. Låt stå medan du smälter choklad och smör (jag hade normalsaltat, funkade om än saltet är onödigt) i vattenbad. Rör ner grädden då det smält och i med hela smeten i äggblandningen. Smaka av, om man som jag gillar lakrits kan man gott sätta i lite mer. Ner i en form, 225 grader i 15 minuter. Då den svalnat ställde jag den i kylen någon timme. Som sagt mäktigt, gott och extremt enkelt att göra.
Vegetarisk lasagne
Jag har testat ett trettiotal olika recept på vegetarisk lasagne genom åren, aldrig funnit något jag tyckt varit så där gott att jag knappt kan vänta till att få göra det igen. Eftersom en kombination av ett par recept så, denna är riktigt bra. För att vara mer korrekt är lasagnen nedan snarare mer lakto-ovo-vegetarisk eftersom den innehåller mejeriprodukter och plattorna ”spår av ägg”.
Jag var innan Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd våren 2015, där de bl a rekommenderade att öka andelen grönsaker och minska kött (förenklat, läs råden här 1), ganska dålig på att laga vegetarisk mat. Grönsaker till maten absolut, men ren vegetarisk mat var jag mindre bra på. Det bottnade förstås i okunskap och gammal vana. Jag har verkligen gått in för att lära mig mer och försöker göra någon vegetarisk rätt ett par middagar per vecka. Målet är dock att av veckans sju middagar ha fisk eller vegetarisk totalt fyra av dessa. Inget direkt mål på fördelningen. Ibland blir det vegetarisk fyra av sju middagar och vice versa. Funkar bra, och har gjort så i 1,5 år nu. Testar mycket nytt allt eftersom.
Observera att alla personer med diabetes skall ta hjälp av sin behandlande läkare, sjuksköterska och dietist för hjälp med kolhydraträkning. De recept jag delar med mig är sådant jag gärna lagar, som fungerar utmärkt för mig, efter att hela tiden testa mig fram. Jag äter vad jag vill, med en ”diabetestwist”. Jag följer ingen diet utan äter varierad kost, och får aldrig ett oönskat blodsockersvar av någon mat jag själv lagar – faktiskt. Min sambo äter enligt FODMAP (en av flera beskrivningar, observera att FODMAP inte är välstuderat men tillika inte något direkt farligt, förutsatt att man inte utesluter för mycket, tala med en dietist om frågor om detta, 2) och utesluter ett flertal saker som jag både gillar och dessutom fungerar bra för mig, så jag lagar dubbla maträtter nästan varje dag. Hon väljer idag att utesluta gluten som en del av FODMAP. Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning. Nedan är både energiprocent men även procentuellt vägt i vikt. Utöver listade ingredienser, självklart har jag även salt och peppar, jag lägger gärna någon färsk krydda i såsen också (basilika, timjan etc). Båda varianterna är för 3 personer vardera. Funkar rätt ok att värma dagen efter. Total tillagningstid ca 1.15.
Observera att beräkningen är gjord på exakta innehållet jag hade. Detta är en bra fingervisning, men för dosering av insulin måste egen beräkning göras.
Gör så här.
Tina spenat om du använder fryst, pressa ut vattnet ordentligt, lasagnen blir annars väl vattnig. Skär morötter i stavar, zucchini i skivor på längden ganska tunt. Stek lök och chili lite snabbt, sedan i med hela skalade tomater på burk (godare än krossade tycker jag), grädde, morötter, kryddor och eventuella örter. Låt stå på spisen 10-15 minuter. Lägg lite sås i botten av en form, på med lite spenat och smulad fetaost och plattor. Varva detta, likt all lasagne sås överst. Ca 25 minuter på 225 grader, glutenfria plattorna kan med fördel få någon minut till. Servera med ruccola eller machesallad.
Smaklig spis.
Tips inför förkylningstider/influensatider
Snart väntas årets förkylnings-/influensatider, nedan kort lite tips. Likt allt med typ 1 diabetes finns inget facit och allt skiljer sig. Det finns dock en del grundläggande saker som förhoppningsvis hjälper till att försöka hålla både blodsockret hyfsat under kontroll, liksom att hålla ketonerna borta. Läs mer här vad ketoner är (1).
- Insulinresistens kan förekomma vid förkylning/infektion/sjukdom. Olika mkt likt allt. Orsaken är att ett antal insulinantagonistiska hormoner frisätts i högre utsträckning, en stressreaktion oavsett om man känner sig stressad eller ej. Kroppen blir stressad och försöker motverka förkylningen/infektionen/sjukdomen. Detta ger ett ökat insulinbehov.’
- En del upplever, likt jag själv, att insulinbehovet ökar dagarna innan ett virus och närmast “varnar” för vad som är på gång.
- Observera att man lätt tappar aptiten och därmed minskar man insulinet. Det går men viktigt är att inte göra detta i för hög utsträckning, utan istället försöka få i sig något sött för att kunna ge insulin. Blodsockret kan ligga bra men vid för låga insulindoser, olika likt allt, kan lipolysen/ketogenesen skena och det bildas för höga nivåer av ketoner. Ketoner är vattenlösliga syror som vid för höga, skenande nivåer kan vara farliga.
- För alla gäller att få i sig dryck, särskilt viktigt är detta om man har typ 1 diabetes och svårt att få i sig något över huvud taget, och/eller ligger lite högre med blodsockret. Gärna någon vätskeersättning är bra.
- Barnläkarföreningen för endokrinologi och diabetes, BLF, säger; “Man bör därför alltid betrakta illamående och kräkningar hos ett barn med diabetes som symtom på insulinbrist till dess att motsatsen är bevisad.”
- BLF rek alla familjer med barn med typ 1 diabetes att ha tillgång till en blodketonmätare.
- Ragnar Hanås skriver ; “Familjen bör uppmanas att alltid kontakta diabetesteamet eller barnakuten vid sjukdom. De bör inte ringa till sjukvårdsupplysningen.”
- Mitt eget viktigaste tips; mät blodsockret ofta för att i alla fall försöka ”hänga med”. Har ni CGM så är det, likt allmänna rekommendationer, bra att kolla kapillärt med stick i fingret vid snabba svängningar, vad som upplevs som nyckfulla värden samt vid hypoglykemier/hyperglykemier
Ragnar Hanås har på internetmedicin skrivit en mycket bra artikel (2), uppdaterad i oktober 2015. Tala med er behandlande läkare/ssk om korrektionsfaktor. Ragnar skriver som förklaring; “Korrektionsfaktorn räknas ut med hjälp av formeln 100/TDD och ger svar på hur många mmol/l en enhet insulin sänker blodsockret. Sikta på ett blodsocker på 6 mmol/l. Ex: om blodsockret är 15 mmol/l och barnet har 32 E/dygn (TDD = 32). Korrektionsfaktorn blir då 100/32 ≈ 3, d v s 1 enhet sänker ca 3 mmol/l. Skillnaden mellan 15 och 6 är 9 mmol/l, d v s 3 enheter sänker blodsockret lagom. För att räkna ut den Totala Dagliga Dosen (TDD), summera allt insulin som ges under en vanlig dag (d v s summan av direkt- snabbverkande måltidsinsulin och långtidsverkande insulin) eller ta summan av basaldosen och bolus i en pump. Räkna även med eventuella extra bolusdoser som ges vid oväntad hyperglykemi, t ex p g a sjukdom.”
Se en lathund från Ragnars artikel jag länkat ovan här:
Allt går men vi får jobba hårdare då vi är sjuka.
Referenser: