Month: April 2017

Bra SLV och Socialstyrelsen

19 April, 2017

“De flesta vuxna i Sverige skulle må bra av att äta mer i linje med de generella kostråden”, skriver Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen, och Annica Sohlström, generaldirektör Livsmedelsverket, i Dagens Samhälle. De besvarar en tidigare debattartikel som länkas i artikeln. Glädjande att de skriver ut typ 2 och inte endast diabetes, känns som att det skett allt för sällan sista tiden. Mycket bra debattartikel i övrigt också. Nedan är den återgiven i sin helhet, med länk till originaltexten.

Folkhälsa. De flesta vuxna i Sverige skulle må bra av att äta mer i linje med de generella kostråden. Vi anser att det är viktigt att primärvården arbetar förebyggande med samtal om matvanor, med utgångspunkt från vetenskapligt grundade råd.

REPLIK. I en replik i Dagens samhälle 24 mars på Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens debattartikel den 10 februari påstår Jenny Levin med flera, att vissa av Livsmedelsverkets kostråd är förlegade. Det stämmer inte.

Livsmedelsverkets kostråd är samma råd som ges av myndigheter världen över: ät mer frukt och grönt, mer fisk, mindre kött, mindre socker och salt, byt vitt mjöl mot fullkorn, byt en del av smöret och grädden mot vegetabiliska oljor.

Råden bygger på den samlade forskningen, som är sammanställd i de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Till skillnad från vad författarna påstår finns det enligt NNR ett starkt vetenskapligt stöd för att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man byter ut en del av det mättade fettet mot nyttigt omättat fett, som till exempel rapsolja.

Vi anser att det är viktigt att primärvården arbetar förebyggande med samtal om matvanor, med utgångspunkt från vetenskapligt grundade råd.

Vi syftar självklart inte på de patienter som har sjukdomar som kräver särskild kostbehandling, till exempel njursvikt. För dem finns specialistutbildad sjukvårdpersonal, framför allt dietister, som har särskild kompetens att ge råd om hur patienterna bör äta för att hantera sin sjukdom.

Men de allra flesta patienter behöver inte särskild kostbehandling. De skulle, precis som de flesta vuxna i Sverige, må bra av att äta mer i linje med de generella kostråden. Eftersom syftet med råden är att förebygga sjukdom bör de också vara grunden för de evidensbaserade samtal om bra matvanor som primärvårdens vårdpersonal bör ha, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Kostråden behöver självklart anpassas till olika personers behov och preferenser. Det behöver vårdpersonalen ha kompetens att göra. Det finns många olika sätt att äta hälsosamt, anpassningen handlar om att hjälpa människor att hitta sitt sätt. Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för att stödja patienter att välja hälsosamma matvanor.

I dag äter en fjärdedel av alla vuxna i Sverige så ohälsosamt att de riskerar att insjukna eller dö i förtid av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. Vi vet att det finns mycket att vinna, både för den enskilda människan och för samhället, på att förebygga sjukdom.

Enligt de nationella riktlinjerna bör hälso- och sjukvården erbjuda samtal till patienter med ohälsosamma matvanor för att ge människor fler friska år i livet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen
Annica Sohlström, generaldirektör Livsmedelsverket

KOMMENTAR
Wigzell tillträdde 2015 rollen på Socialstyrelsen och kom då från samma position på SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU är de som ger ut kostråd åt oss diabetes och dessa kom senast 2011 via Socialstyrelsen (http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf). I Kostfondens vetenskapliga råd finns två personer som arbetat för SBU, Jonas Lindblom och Nina Rehnqvist, http://www.kostfonden.se/om-kostfonden/#vetenskapligt_rad. Rehnqvist är enligt Kostfondens hemsida fortsatt “ordförande i SBU:s nämnd som bland annat utser vilka projekt myndigheten ska arbeta med.” Kostfonden är som bekant grundad av två av Sveriges främsta LCHF-förespråkare, Kostdoktorn (Andreas Eenfeldt) och Ann Fernholm. Så på Wigzells gamla arbetsplats fanns två och fortfarande finns en som arbetar för en fond där grundarna närmast dagligen ifrågasätter nuvarande kostråd och Livsmedelsverket. Råd som nu Wigzell och Sohlström alltså försvarar, mycket bra och viktigare än många tror. Kostfonden arbetar också för att få göra en koststudie vid typ 1 diabetes vilket ger mig känslan av att de befinner sig i ett parallellt universum. Förr sa man ofta ”människor i allmänhet bör äta som oss med diabetes”, detta uttryck känner de flesta som haft diabetes en tid till. Idag är Livsmedelsverkets kostråd för befolkningen i stort alldeles ypperliga som grund för oss med diabetes, med individuell anpassning. Saken är att dessa kostråd gör precis det, ger utrymme för individuell anpassning och de vilar på stark vetenskaplig grund. Se exempelvis den enkla bild överst i inlägget som jag tycker SLV borde använda mer, människor i allmänhet är inte intresserad av att fördjupa sig i kostråden men denna förstår alla.

Med dagens insulin och tekniska hjälpmedel och inte minst den utveckling som är och vad som kommer (http://www.diabethics.com/forskning-teknik/ljus-i-tunneln-ej-taget/), så kommer vi än mindre behöva specialkost som endast signalerar till oss själva och allmänheten att vi är sjukare än vi är. Det är att gå 30 år tillbaka i tiden, minst. För de med typ 2 diabetes, som är en sjukdom med ett brett spann, finns större behov av individuell anpassning då inte alla har insulin, inte alla får tillgång till bra tekniska hjälpmedel och förutsättningarna om möjligt skiljer sig än mer. Denna dialog skall ske med ens läkare.

Här debattartikeln;

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/de-flesta-mar-bra-av-de-generella-kostraden-33136

Dosen gör giftet

11 April, 2017

Det har på ganska få år blivit en märklig trend i att ”allt naturligt är nyttigt och allt med konstiga namn alltid farligt”. Tänk aspartam som enligt många är det giftigaste som finns (1) och motsatt så rönte Aloe Vera stor uppmärksamhet 2016 i både Sverige och Norge pga marknadsföring som mirakelmedicin (2 och här 3). Idag finns enormt med människor och företag som med mer eller mindre skrämselpropaganda eller tomma löften profiterar på människors hälsa, det finns synnerligen goda skäl att lyssna på allmänna rekommendationer från Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och sjukvården. Har man en sjukdom är det givetvis av än större vikt. Det finns få, om några, sjukdomar som möter så enormt med kvacksalveri som vi med diabetes. Min egen inte allt för osannolika teori är att det beror på att sjukdomen diabetes till 99% är självbehandlad, unikt, och många når inte målvärden och mår inte bra.

I USA har sista tiden ett fall fått enormt med uppmärksamhet. 30-åriga Jade Erick led av eksem och sökte hjälp hos en Kim Kelly, en naturopat. Kelly gav Erick gurkmeja intravenöst och Ericks hjärta och andning stannade och hon avled. Rättsläkaren säger i sin första rapport att det står klart att detta skedde pga injektionen av gurkmeja. Problematiskt är att rykten gör gällande att erkänt nitiska FDA (USA´s läkemedels- och livsmedelsmyndighet) godkänt det preparat som använts på Erick. Om så är fallet får utredningen visa, men även om myndigheter i USA försökt mota pseudovetenskap (exempelvis homeopatiska produkter 3) så verkar de ha samma problem som vi i Sverige. Mer om denna kvinna och behandlingen med gurkmeja lär helt säkert följa. Två artiklar, observera att det är två sidor i första 4, sedan även här 5.

Livsmedelsverket har ingen rekommendation om gurkmeja. Överlag sägs att ”normalt bruk i matlagning är ofarligt”, har man en sjukdom skall dialog ske med dietist och läkare. Här i en artikel från Nutritionsfakta nämns gurkmeja kort i dec 2016 6. Gällande gurkmeja och humanstudier har gjorts en mindre i Sverige, här kort om den 7.

ANMÄLA

När det gäller Läkemedel är det Läkemedelsverket ansvar (8).
Livsmedel där det görs medicinska och/eller hälsopåståenden antingen Livsmedelsverket alternativt den kommun där företaget har sin bas (9, 10, 11 och informationsförordningen 12).
Behandlingar och vård IVO, Inspektionen får vård och omsorg. Hit kan även anmälas människor som saknar legitimation 13.

SUMMERING
Jag menar att det är otillräckligt att säga att människor själv tar ansvar för sina beslut, det måste gå att lagstifta mot kvacksalveri bättre än idag. Det är ett eskalerande problem och att säga att människor med en svår kronisk sjukdom, likt diabetes, skall vara mer källkritisk trots sin desperation och frustration, är underkänt svar.

Jag har själv testat driva ett ärende mot ett företag som gör hälsopåståenden för typ 2 diabetes med ett livsmedel. Dels för att det är direkt fel i sak då de baserar sin marknadsföring på musstudier och hävdar att produkten är bättre än metformin, mest använda läkemedlet mot typ 2 diabetes globalt. Sedan är det olika produkter som använts i studierna och som säljs. Det är också intressant att se svårigheten att över huvud taget få någon att starta en undersökning. Detta är ett typexempel på problematiken och det är dessutom ett tydligt exempel på varför företag/människor kan utlova nästan vad som helst. Att de skall stoppas är närmast omöjligt som det är idag. Det har tagit alldeles för mycket tid, trots att jag kan diabetes. Jag är ingen martyr, ingen har tvingat mig, men om det skall fungera så här kommer problemet med kvacksalveri bli utomjordiskt stort. Kommer skriva mer om detta “case” så småningom, inspektion av kommunens bygg- och miljökontor sker inom kort.

Referenser: