Utförsäljning smycken & kläder

29 March, 2019

Som en del känner till hade jag en webbshop tidigare, där jag sålde egendesignade silversmycken, tillverkade av Aviva Scheiman på 21 gram, samt kläder med tryck, av märket Cottover (en del av New Wave Group). Trots låg marginal och produkter med mycket hög kvalité så lyfte aldrig försäljningen, och jag tog bort webbshopen. Jag säljer nu ut det som finns kvar för avsevärt mycket lägre pris. Om jag en dag åter skulle starta upp försäljning blir det i sådana fall av annat. För information har jag använt mina tröjor ofta sedan flera år, exempelvis vid varje föreläsning, och de håller väldigt bra. Ringen har jag haft dagligen i tre år och den ser ut som ny.

Ringarna har texten CURE T1D och tröjorna T1D, allt med min logga. Ringarna kan storlekjusteras hos valfri guldsmed på egen bekostnad. Alla smycken är oxiderade, kom ihåg att oxidering slits med tiden.

VAD FINNS KVAR

Ring i äkta sterlingsilver. 12 mm bred, 2,6 mm tjock och vikt ca 20 gram. Tidigare pris 1800 kr inkl moms och frakt, nu 500 kr inkl moms och frakt.

  • 1 st 16 mm
  • 1 st 17 mm
  • 2 st 20 mm

KLÄDER – OBSERVERA ATT BILDERNA SAKNAR TRYCKET “T1D” OCH MIN LOGGA

Crewneck unisex royal. Collegetröja i klarblått av märket Cottover i 80% bomull och 20% återvunnen polyester. Tröjan är certifierad enligt Svanen, GOTS och Oeko Tex. All bomull är 100 % ekologisk och Fairtrademärkt. Vikt: 280 gram/m2. Tidigare pris 500 kr inkl moms och frakt, nu 200 kr inkl moms och frakt.

  • 2 st small
  • 1 st medium
  • 2 st large
  • 1 st XL

Crewneck unisex black. Collegetröja i svart av märket Cottover i 80% bomull och 20% återvunnen polyester. Tröjan är certifierad enligt Svanen, GOTS och Oeko Tex. All bomull är 100 % ekologisk och Fairtrademärkt. Vikt: 280 gram/m2. Tidigare pris 500 kr inkl moms och frakt, nu 200 kr inkl moms och frakt.

  • 1 st XS
  • 2 st small
  • 2 st large
  • 1 st XL

Pikétröja vit av märket Cottover i 100% bomull. Tröjan är certifierad enligt Svanen, GOTS och Oeko Tex. All bomull är 100 % ekologisk och Fairtrademärkt. Vikt: 200 gram/m2. Tidigare pris 400 kr inkl moms och frakt, nu 150 kr inkl moms och frakt.

  • 1 st small
  • 1 st medium
  • 1 st large

Pikétröja royal (klarblå) av märket Cottover i 100% bomull. Tröjan är certifierad enligt Svanen, GOTS och Oeko Tex. All bomull är 100 % ekologisk och Fairtrademärkt. Vikt: 200 gram/m2. Tidigare pris 400 kr inkl moms och frakt, nu 150 kr inkl moms och frakt.

  • 1 st medium

KLÄDER BARN

Crewneck unisex charcoal. Collegetröja i mörkgrått av märket Cottover i 80% bomull och 20% återvunnen polyester. Tröjan är certifierad enligt Svanen, GOTS och Oeko Tex. All bomull är 100 % ekologisk och Fairtrademärkt. Vikt: 280 gram/m2. Tidigare pris 400 kr inkl moms och frakt, nu 150 kr inkl moms och frakt.

  • 1 st 90/100 cl
  • 1 st 110/120 cl
  • 2 st 130/140

Crewneck unisex black. Collegetröja i svart av märket Cottover i 80% bomull och 20% återvunnen polyester. Tröjan är certifierad enligt Svanen, GOTS och Oeko Tex. All bomull är 100 % ekologisk och Fairtrademärkt. Vikt: 280 gram/m2. Tidigare pris 400 kr inkl moms och frakt, nu 150 kr inkl moms och frakt.

  • 2 st 90/100 cl
  • 2 st 110/120 cl
  • 1 st 130/140

Hood unisex charcoal. Huvtröja i mörkgrått av märket Cottover i 80% bomull och 20% återvunnen polyester. Tröjan är certifierad enligt Svanen, GOTS och Oeko Tex. All bomull är 100 % ekologisk och Fairtrademärkt. Vikt: 280 gram/m2. Tidigare pris 450 kr inkl moms och frakt, nu 150 kr inkl moms och frakt.

  • 1 st 90/100 cl
  • 1 st 110/120 cl

Hood unisex black. Huvtröja i svart av märket Cottover i 80% bomull och 20% återvunnen polyester. Tröjan är certifierad enligt Svanen, GOTS och Oeko Tex. All bomull är 100 % ekologisk och Fairtrademärkt. Vikt: 280 gram/m2. Tidigare pris 450 kr inkl moms och frakt, nu 150 kr inkl moms och frakt.

  • 1 st 90/100 cl
  • 1 st 110/120 cl
  • 1 st 130/140

HUR KÖPA?

Eftersom jag stängt webbshopen så är det enklast att gå tillväga så här: maila hans@diabethics.com med det du önskar köpa. Om det finns kvar får du en bekräftelse per e-post, med anvisning om både swish och bankgiro. Då pengarna mottagits skickas varan. Smyckena skickas med rekommenderat brev med Posten och hämtas hos Postens uthämtningsställe. Din leverans aviseras via e-post eller brev. Du måste ha en giltig legitimation med dig för att hämta ut ditt paket. Vid ej uthämtat REK debiteras Kunden en avgift (porto/hanteringskostnad) på 350 kr. Denna avgift kommer att debiteras i efterhand via faktura. Risken för produkten övergår till Kunden när Leverans har skett.

Kläderna skickas med brev alternativt rekommenderat brev. Det sistnämnda vid större leveranser.

Jag kan för endast leverera till kunder i Sverige.

Gällande kläder kan jag inte garantera att färgen på produkterna stämmer exakt med verkligheten eftersom färgåtergivningen kan variera beroende på datorns skärminställning.

FÖRST TILL KVARN GÄLLER

Hans Jönsson
Diabethics

Site guide

23 November, 2018

My new bilingual site is now complete. This is a short description how it´s built. For Swedish, click up to the right for a quick scroll down.

At the top of my site you have some tabs:

 

 

Under “DIABETES” and “ABOUT DIABETHICS” you have subcategories with some general information about diabetes. Under chapter “DIABETES”, currently it looks like this:

 

 

 

Under chapter “ABOUT DIABETHICS”, you see this:

 

 

When you for example click on “HISTORY”, you see the web address http://www.diabethics.com/diabetes/#history. My site is built so that you have two different options. The main view is to see all subcategories together, and choosing “HISTORY” shows just a bit with the “READ MORE” option. The reason for this is that if you scroll down you are still among the sub categories in the same tab “DIABETES”. Of course you can also enter that chapter directly without the hashtag before history in the address, like this http://www.diabethics.com/diabetes/history/.

 

 

The blog is divided in two parts, science and lifestyle, and can be reached in three different ways from start page. In the tabs in the top, below that through the boxes as well as in the bottom where you find the latest posts in each category. I will create categories that makes it easier to find a specific topic and easier to search. As I wrote here http://www.diabethics.com/about-diabethics/, you will find some misspelling which you are welcome to give me a heads up for through a PM at my Facebook page, I hope you get the content anyhow. Comments for posts are possible at my Facebook page and Instagram:

 

https://www.facebook.com/diabethics
https://www.instagram.com/diabethics

 

Tap with two fingers two enlarge the text in your cell or tablet, click on pictures to enlarge and right click to save or just print the screen. Everything at my site can be used as long as the source is visible.

I hope you like my site.

Hans Jönsson
Diabethics


 

Äntligen är min nya, tvåspråkiga hemsida klar. Det som återstår är lite småjusteringar. Här är en kort guide hur den är uppbyggd. Denna artikel visar hur det kommer se ut sedan, för att direkt komma till svenska så klickar man uppe till höger. Jag lägger engelska först då många i Norden förstår engelska men människor utanför Norden förstår inte svenska. Därför är rubriker, artiklars namn etc, också på engelska. Min intention från start av Diabethics var att ha ett språkfilter med en knapp, typ en flagga för val av engelska eller svenska för sidan. Dels är det kostsamt, dels kommer eventuellt inte allt finnas på två språk så detta blir en bra lösning tycker jag.

På toppen av sidan ser ni, likt tidigare, flikar:

 

Under “DIABETES” och “ABOUT DIABETHICS” finns subkategorier med lite allmän information om diabetes. Under fliken ”DIABETES” ser det ut så här:

 

 

Under fliken “ABOUT DIABETHICS”, ser du detta:

 

 

 

När du exempelvis klickar på ”HISTORY”, så ser du adressen http://www.diabethics.com/diabetes/#history. Min sida är uppbyggd så att det finns två olika alternativ. Huvudvyn är att se alla subkategorier tillsammans, och väljer du ”HISTORY” visar först bara en kort text med ett ”READ MORE” alternativ. Skälet är att du fortsatt skall vara kvar på samma ställe, under ”DIABETES”, och närmare andra subkategorier. Naturligtvis kan du även gå direkt in på det kapitel du önskar, genom att utesluta den hashtag som du ser i adressen, så här exempelvis

http://www.diabethics.com/diabetes/history/.

Bloggen är precis som tidigare uppdelad i två delar, nu kallad science och lifestyle, som nås på tre olika sätt. Bland toppflikarna på startsidan, under dessa i boxarna liksom nedtill där du även ser de senaste inläggen. Namnskiftet gör att alla gamla inlägg finns kvar, men har annan adress. Söker du exempelvis detta inlägg:

http://www.diabethics.com/forskning-teknik/status-sensorbaserad-glukosmatning/

Så klickar du bara på adressen, tar bort forskning-teknik, och skriver science. Så här:

http://www.diabethics.com/science/status-sensorbaserad-glukosmatning/

 

Då kommer du rätt. Jag valde att inte automatiskt styra om inläggen, ovan är ändå enkelt och det är framförallt en övergångsperiod. Precis som tidigare har jag för att förenkla det stängt av möjligheten att kommentera på bloggen, kommentarer görs istället på mina Facebooksidor och instagram. Initialt är avsikten att använda nuvarande, ursprungliga Facebooksidan för både svenska och engelska, och jag har lite i smyg (en del har sett att jag i inläggen tagit med adressen) startat en ren svensk sida. Skälet är att jag tror jag kan komma få svårt att inte blanda mig i angelägenheter som rör endast Sverige, dvs delade artiklar i media, som ingen förstår som inte kan svenska. Jag vet inte heller om behovet kommer finnas för helt svenska texter som ej är tvåspråkiga.

https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

 

Överallt på sidan gäller, tryck med två fingrar för att förstora texten i en mobiltelefon eller surfplatta, klicka på bilder för att förstora dem och högerklicka för att spara dem eller ta en skärmbild. Allt på min sida kan användas så länge källan är synlig.

 

Hoppas du gillar min sida.

 

Hans Jönsson
Diabethics

 

WDD

14 November, 2018

I´m going all blue for World Diabetes Day. Yes, underwear as well. Nope, no pic. This years theme is “family”. That is the theme every day for me, nothing is more important. Autoimmune diabetes impact everything, family as well: fluctuations, highs and lows affect the mood. Sometimes the family must be patient when I´m pissed due to a hypo or hyper, or just struggle more than usual. They just put me in a couch and do something else. Family can also be your lifesaver, certain knowledge is important for people close to you. That happened to me a year ago with a severe hypo, I took fast-acting insulin instead of long-acting, despite being a control freak. They acted quickly which saved my life, still I don´t see myself as a ticking bomb.

 

I accepted the disease from day one and even though it´s tough it has never stopped me from doing anything, except taking a pilot´s certificate. The keys for me have been acceptance and motivation – the latter have been not letting diabetes end my life. I wanna be old, even though there are no guarantees. Motivation got easier when I became a dad. I put diabetes first every decision I take, but diabetes doesn´t control me. Last years technology have developed a lot and in Sweden many have access. Still, we can relax but never turn off. It´s not a cure.

 

I´m not significative for the mass with the disease. Autoimmune diabetes is a terrible disease here in Sweden as well, but even worse in most parts of the World. Mortality is still high and many develop complications, in some parts of the World more than others. Diabetes is a constant battle that you can´t win. Everyone try to not letting the disease take over their life, and reduce limitations. But we are humans and not robots. Aim for a tie.

 

For many of the 425 million people in the World suffering of diabetes, many are children, support diabetes research (http://www.diabethics.com/diabetes/#1).

 

#wdd #wdd2018 #curediabetes #curet1d #t1d

 

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

 

WDD 14 november 2018

3 November, 2018

Den 14 november infaller världsdiabetesdagen, World Diabetes Day. Dagen är instiftad av IDF, Internationella Diabetesförbundet, och WHO, World Health Organization, 1991. År 2006 blev den 14 november en officiell dag att uppmärksamma av WHO genom resolution 61/225 (1). Datumet är valt för att Frederick Banting föddes 14 november 1891. Banting med kollegor Charles Best, James Collip och John Macleod, upptäckte (isolerade) insulinet sommaren 1921. Det testades på en människa första gången 11 januari 1922, då 14-åriga Leonard Thompson som var dagar från att dö av typ 1 diabetes, fick en injektion (2). Resultatet var otillfredsställande men 23 januari gjordes ett nytt lyckat försök, och Leonard överlevde. Innan denna upptäckt var främst typ 1 diabetes en absolut dödsdom, men även många med en svårare och senare insulinberoende form av typ 2 diabetes avled med tiden. Upptäckten räknas än idag som en av de största inom medicin och har räddat livet på oräkneligt antal miljoner människor med diabetes. Osäkra uppgifter men idag tros ca 80 miljoner människor vara dagligen beroende av insulin för att överleva. Upptäckten belönades med 1923 års Nobelpris i medicin.

Kuriosa om den 14 november som få känner till är att Banting och Best detta datum 1921, på Bantings 30-årsdag, för första gången presenterade sina framsteg. Detta skedde inför “The Journal Club of the University of Toronto Department of Physiology”, den vetenskapliga societeten på Torontos universitet, 3.

Dagen syftar till att uppmärksamma diabetes vars prevalens ökat i många år och idag har enligt IDF 425 miljoner någon form av diabetes i världen, av totalt ca 7,5 miljarder människor. Det innebär att ca 5,6% av jordens befolkning har diabetes. Dagen syftar naturligtvis även att lyfta allvaret i sjukdomarna diabetes, som tvärtemot vad många tror är mycket allvarliga och ca 4 miljoner människor i världen mister livet varje år på grund av diabetes (4). Inte att förglömma så innebär den i många länder kraftiga ökningen av typ 2 diabetes ett gigantiskt hälsoekonomiskt problem, i synnerhet då diabetes ökar i länder med sämre ekonomi och ett sjukvårdssystem inte rustat för detta. Detta är en bild från IDF´s Diabetesatlas (5) där man kan ta ut siffror själv, och se ganska detaljerat väldigt mycket. Autoimmun diabetes (typ 1 diabetes) är separerat endast för barn:

Tittar vi på Sverige så visade jag tidigare idag att diabetes är åttonde vanligaste dödsorsak i Sverige, kanske till och med tredje (6). Vi som kanske har bäst förutsättningar av alla världens länder i jämförelse har ändå inte en bra situation alls. Så från och med nu har jag en blå bakgrund på min sida och en blå ring runt min profilbild, som symboliserar liv, hälsa och enighet/sammanhållning. Färgen är blå för att symbolisera himlen, men främst kanske FN (7). Jag har skapat den på 5 sekunder genom den officiella appen, för android här 8, för iOS här 9.

För att hjälpa forskningen endast inom typ 1 diabetes, stöd Barndiabetesfonden:

SWISH 9000597
SMSa HOPP till 72929 för att skänka 50 kr
SMSa MOTA till 72929 för att skänka 100 kr
SMSa BOTA till 72929 för att skänka 200 kr
SMSa HJÄLTE till 72929 för att skänka 250 kr

För att hjälpa forskningen inom all form av diabetes, stöd Diabetesfonden:

SWISH 123 900 9010
SMSa DIABETES till 72980 för att skänka 50 kr

Referenser:

  1. http://www.who.int/life-course/news/events/2017-world-diabetes-day/en/
  2. https://www.facebook.com/diabethics/posts/1979079725442939?__tn__=K-R
  3. https://heritage.utoronto.ca/insulin
  4. http://www.diabethics.com/diabetes/#1
  5. http://www.diabetesatlas.org/across-the-globe.html
  6. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/mortalitet-diabetes/
  7. https://www.idf.org/images/Blue-circle-usage-guidelines.pdf
  8. https://play.google.com/store/apps/details?id=com.idf.wdd
  9. https://itunes.apple.com/se/app/world-diabetes-day/id891700278?mt=8

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

Medtronic 670G tillgänglig

19 November, 2018

 

ARTIKELN UPPDATERAD 19 NOVEMBER, SE LÄNGRE NER.

Medtronic 670G är kostnadseffektiv säger TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

 

Medtronic 670G är en så kallad hybrid closed loop, en insulinpump som med en algoritm kopplas samman med en CGM, och själv styr basalen. Den ökar och minskar insulintillförseln efter behov, men bolus vid måltid måste man ge själv. Systemet är godkänt från 7 år, och kommer innebära mycket för människor med insulinbehandlad diabetes. Inom tre år kommer flera konkurrenter med motsvarande, jag skrev nyligen en omfattande artikel om alla aktörer 1.

 

Medtronic 670G CE-märktes i Europa i juni och har funnits i USA sedan våren 2017. Produkten uppges användas av över 100 000 personer i USA. I Sverige är tanken att den snart skall börja levereras, men den har genomgått ett så kallat ordnat införande. Som de flesta vet så sköter landstingen idag själva upphandlingen av insulinpumpar och CGM/FGM, men pga att det inte minst när sensorbaserad glukosmätning fått fäste blivit stora olikheter mellan landstingen gällande förskrivning, samt att produkterna kostar en del (om än en besparing på sikt), så finns en möjlighet till ett annat förfarande.

 

NT-rådet (nya terapier) är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner (2). NT-rådet har mandat att ge rekommendationer till landstingen om användning av vissa nya läkemedel, oftast sådana som används på sjukhus. Tanken är att detta ska ge mer jämlik vård, och detta sker genom ett ordnat införande (2). Denna procedur har använts länge för läkemedel men förvånansvärt inte för medicinteknik. Första pilottestet var Freestyle Libre, som förvisso redan var brett införd men godkändes även för typ 2 diabetes i februari i år. NT-rådet tar hjälp av TLV för en hälsoekonomisk bedömning, detta är i sig inget beslut utan en rekommendation. TLV ger nu Medtronic 670G tummen upp, och beslutet är nu NT-rådets.

 

Detta förfarande är inte alls avgörande för att en produkt ska komma ut på marknaden, om NT-rådet mot förmodan inte följer TLV´s rekommendation om 670G kommer den ändå upphandlas av landstingen själva. Däremot sätter detta ordnat införande en bättre grund, lägre pris och ger bättre förutsättningar för jämlik vård. När NT-rådets beslut kommer är oklart, troligen inom kort.

 

TLV har en omfattande hälsoekonomisk bedömning, där de bland annat säger:

 

”Kostnaden för att byta från MiniMed 640G till MiniMed 670G utgör sannolikt en marginell budgetpåverkan, medan kostnaden för införandet av en hybrid closed loop för en utvidgad patientgrupp har en potentiellt stor inverkan på budgeten i respektive region/landsting. TLV bedömer, trots de osäkerheter som finns gällande livskvalitet, att det är sannolikt att kostnaderna för ett byte från MiniMed 640G till MiniMed 670G står i relation till den potentiella nyttan.”

 

Ovan är bra, men också en fingervisning om det jag säger hela tiden. Denna teknik kommer göra massor men alla kommer inte få den. Vi måste tala om vad detta innebär för oss, inom 5 år har förhoppningsvis majoriteten av alla med autoimmun diabetes tekniken och en del av de med insulinbehandlad typ 2 diabetes. Men det kommer inte ske per automatik. Här är hela TLV´s dokument 5.

 

UPPDATERING 19 NOVEMBER: Som ni som följer mig på Facebook sett så har redan de första patienterna i Sverige fått 670G, som jag skrev i oktober ovan var inte proceduren med ordnat införande avgörande för detta. Nu har dock NT-rådet haft sitt möte, och deras rekommendation till landstingen är:

 

 

 

Som synes i dokumentet (6) och hänvisningen till Socialstyrelsens riktlinjer, så bedömer man alltså att Medtronic 670G kan ges till patienter som kommer ifråga gällande exempelvis 640G idag. SAP innebär en insulinpump ihopkopplad med en CGM utan styrning, det vill säga endast kommunikation och överföring av glukosvärden eller likt både Medtronic 640G och Tandem t:slim X2, att pumpen slår av insulintillförseln då blodsockret blir för lågt:

“Enligt Socialstyrelsen rekommendationer kan SAP användas till vuxna patienter med typ 1-diabetes med problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi (prioritet 4). Kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning (realtids-CGM) och kontinuerlig subkutan glukosmätning med intermittent avläsning (FGM) har högre prioritet.”

Alla kommer inte få möjligheten, förhoppningsvis de som verkligen har behov och inte minst, att vi inte fortsatt ser ojämlik förskrivning mellan landstingen. Det sistnämnda är en utopi tyvärr (7). Likt alltid, för en dialog med ditt diabetesteam. Closed loop-system, inkluderat detta som är en hybrid, kommer innebära massor för personer med insulinbehandlad diabetes. Utvecklingen går inte att stoppa för landsting, politiker och andra, men då man allt för ofta ser kostnaden kortsiktigt kommer det dröja innan systemen får spridning. Vi måste tala om vilken nytta vi har av dem.

 

 

Referenser:

  1. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/closed-loop-update/
  2. https://www.janusinfo.se/nationelltordnatinforande/saarbetarvi/rollerochkontaktuppgifter/roller/ntradetnyaterapier.5.4771ab7716298ed82ba5e87.html
  3. https://www.janusinfo.se/nationelltordnatinforande/saarbetarvi/arkiv/beslutomsamverkansniva.5.4771ab7716298ed82ba97add.html
  4. https://www.janusinfo.se/nationelltordnatinforande/saarbetarvi/arkiv/beslutomsamverkansniva.5.4771ab7716298ed82ba97add.html
  5. https://www.tlv.se/download/18.7a6e902e1663e6b65582d204/1538744117366/halsoekonomiskt_underlag181001_minimed.pdf
  6. https://www.janusinfo.se/download/18.5d8bf2d616707c9d4dc1fcc8/1542281384840/MiniMed-670g-181115.pdf
  7. http://www.diabethics.com/science/status-sensorbaserad-glukosmatning/

 

 

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

 

Donationsveckan

8 October, 2018

Donationsveckan, initierad av Socialstyrelsen, infaller 7-14 oktober. Antalet transplantationer ökar men bristen på organ är stor. Även med diabetes kan vi lämna samtycke till donation, bedömning görs vid respektive tillfälle beroende på flera saker.

Personer med både typ 1 och 2 diabetes är främst överrepresenterade gällande transplantation av njurar, där ca en tredjedel av transplantationerna utförs på människor med diabetes. Hur många av de 474 njurtransplantationer som gjordes 2017 som var på människor med diabetes vet vi inte. Förutsättningarna vid transplantation förbättras hela tiden.

Diabetesnefropati, njurskada vid diabetes, är en allvarlig komplikation som liksom närmast alla komplikationer korrelerar starkt med höga värden över tid. Lika sant som att jag hela tiden skriver att förutsättningarna för alla som idag debuterar i diabetes är goda på sikt – förutsatt att man får god vård, tekniska hjälpmedel och läkemedel – är även att många med diabetes insjuknat då förutsättningarna var sämre. Det är inte svartvitt och dessa människor finns runt omkring oss. Dessutom är det inte bara att “ställa ut skorna”, tekniken är inget botemedel.

Här statistik från 2017 från Livsviktigt, som tillhör Socialstyrelsen: 1.

 

Se bild nedan för kort sammanfattning:

 

 

För anmälan till Donationsregistret, klicka här 2.

Stöd även diabetesforskningen tack. Flera av de komplikationer vi med diabetes kan drabbas av har dåligt med alternativ för behandling, inte minst just diabetesnefropati. Även om förutsättningarna vid exempelvis njurtransplantation förbättrats måste vi finna än säkrare metoder, bland annat just på grund av bristen på donatorer. Här de fonder inom diabetes med 90-konton som finns i Sverige 3.

 

#öppnaögonen #stöddiabetesforskningentack

 

Referenser:

  1. http://www.livsviktigt.se/Press/Aktuellt/Sidor/Behovet-av-organ–och-v%C3%A4vnadsdonatorer-fortsatt-stort-i-Sverige.aspx
  2. https://www.socialstyrelsen.se/donationsregistret/anmalan
  3. https://www.diabethics.com/forskning-teknik/forskningsfonder-diabetes/

 

 

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

Diaversary 15 år

18 September, 2018

En vanligt förekommande fråga jag får på mail, PM på Facebook, vid föreläsningar och även telefon är: “är du läkare eller forskare?” Detta även från myndighetspersoner liksom forskare och läkare, inkluderat diabetologer. På min nya tvåspråkiga hemsida kommer nedan text publiceras, inte för att jag måste utan för att jag själv uppskattar transparens. Mitt ”Why?” a la Simon Sinek (ett av de tio mest sedda TED talks, 40 miljoner visningar hittills: https://www.ted.com/talks/simon_sinek_how_great_leaders_inspire_action?referrer=playlist-the_most_popular_talks_of_all) bottnar i många saker, jag berättar även om detta då jag föreläser. Så här är min bakgrund innan diagnos och vägen från 18 september 2003, till starten av bloggen december 2015.

 

 

 

BAKGRUND

Jag varit med om osedvanligt mycket saker som innefattat sjukhusvård. Jag var inte elak eller dum som ung, bara utforskande och väldigt orädd. Jag har haft hjärnskakningar, jag har fått sy flera gånger, jag spenderade en månad på Bodens lasarett då jag var 6 år efter att ha blivit överkörd av en bil som körde mot rött Jag blev inte avskräckt av sjukvården, bara nyfiken. Mitt stora ideal i livet, min pappa, blev sjukpensionär då jag var 6 år gammal, och senare multisjuk. Jag har varit sjukdomsansvarig för alla hans läkarkonsultationer i 20 år och haft god kontakt med vår sjukvård när den är som bäst. De ringde ofta mig innan de ringde mina föräldrar, trots att jag bor 100 mil bort. Pappa hade en mycket ovanlig neurologisk sjukdom som krävde att vi själva läste på. Mina ”äventyr” som barn och pappas situation underlättades mycket av att många av mina föräldrars bekanta var läkare.

 

För 15 år sedan idag debuterade jag i autoimmun diabetes (typ 1 diabetes), på St Göran i Stockholm. Efter att först på en vårdcentral i södra Stockholm ha fått diagnosen ”virus på balansnerven”, på grund av kraftig yrsel och att jag såg suddigt, så var jag hemma och åt dålig mat och massa sötsaker i ett par dagar. Jag kände mig inte sjuk, mest väldigt slut. Jag blev bara sämre, så ett par dagar senare gick jag de 300 metrarna till akuten. Det tog 20 minuter. Där beslutades omedelbart om hjärnröntgen, inte minst för att jag aldrig över huvud taget var sjuk, men också symptomen. Ett stick i fingret gjordes dock först och jag hade ett blodsocker på 28 och ett HbA1c på 112. Hjärnröntgen ställdes in.

 

Jag fick fantastisk support på St Göran. Jag kunde med andra ord en del om medicin sedan tidigare, men inget alls om diabetes. Det störde mig oerhört. Många frågor ställdes till diabetesteamet, men framförallt började jag omedelbart redan i sjukhussängen läsa allt. Nästan uteslutande vetenskap och inte så mycket broschyrer och liknande. Syftet var kontroll, så långt det är möjligt, men också att jag mellan raderna omedelbart såg dyster statistik. Jag ville maximera mina förutsättningar. En viktig del som jag på föreläsningar idag talar om ofta är att man som prioritet ett bör hitta en motivationsfaktor. Lättare sagt än gjort förstås, för mig var den dystra statistiken en varningsklocka. Jag ville och vill bli gammal, även om det finns få garantier. Denna känsla har förstärkts i och med att jag blev pappa för 5 år sedan, jag vill vara med.

 

Jag har aldrig känt mig sjuk med min diabetes och den har inte begränsat mig, men då jag hösten 2013 mitt i ett roligt, intensivt och framgångsrikt arbete som Sverigechef för ett japanskt multinationellt konsumentelektronikföretag gick hårt in i väggen, så blev jag väldigt chockad. Plötsligt kände jag mig sjuk för första gången i mitt liv. Min diabetes hade ingenting med detta att göra, det var helt jobbrelaterat, men allt var jobbigt, till och med att gå upp ur sängen. Det var första gången det blev jobbigt att hantera diabetesen likväl, om än mina värden höll sig fortsatt rätt bra. Jag som haft energi likt två personer hela mitt liv var helt slut. Jag har aldrig före eller efter mått så dåligt som hösten 2013. Förståelsen för utmattningssyndrom verkar än idag vara låg i samhället.

 

Jag fick bra professionell hjälp, och där bestämde jag mig för att kliva ur ekorrhjulet och göra något vettigt för andra människor. Jag hade då arbetat med försäljning i 20 år, men jag klev av min tjänst. Jag hade sedan tidigare privat kontakt med diverse forskare inom diabetes, och var väl medveten om min nördiga kunskap beroende på en stor portion nyfikenhet och vetgirighet. Jag läste ”alla” studier som fanns. För mig blev utmattningssyndromet en väckarklocka, och i slutna Facebookgrupper för människor med diabetes och anhöriga såg jag snabbt att fler människor än jag kanske visste mådde väldigt dåligt med diabetes. Jag började skissa på Diabethics redan våren 2014. Mina primära syften var att hjälpa människor som inte mådde lika bra som mig med sin diabetes och att försöka bidra till, förhoppningsvis, minskade begränsningar för någon fler med sjukdomen.

 

Med erfarenhet av många sjukdomar irriterade jag mig även ofta på charlataner. Få sjukdomar, om någon, möter så mycket pseudovetenskap som diabetes, just för att sjukdomen är självbehandlad, och svår. Jag blev också frustrerad av hur forskningen lider och hur barn drabbas av den svåra och underskattade sjukdomen autoimmun diabetes. Detta sammantaget gav mig energi att göra något vettigt. Autoimmun diabetes kan drabba alla, oavsett ålder. Vi vet inte vad som orsakar sjukdomen, även om just ett flertal charlataner har ej belagda teorier för att sälja en bok eller föreläsningar. Den går inte att förhindra, och ingen har botats ännu. I Sverige är autoimmun diabetes fortsatt en allvarlig och svår sjukdom, om än vi har kanske bäst förutsättningar i världen idag. Men bäst förutsättningar innebär inte en ”walk in the park”. Dock är sjukdomen i många länder i världen än mer allvarlig och i flera länder är överdödligheten i redan unga år väldigt hög.

Min blogg läses av en mängd läkare, inkluderat diabetologer och forskare. Jag har korrekturläst vetenskapliga publikationer, och diverse kommunikationsmaterial, åt de främsta forskarna i världen. Ingen kan mer än dessa om deras expertområde, men med spetskompetens innebär ofta smalare kunskapsområden och i detta fallet att de inte kan mycket om teknik, någon annan kan lite om nutrition, etc. Jag har ett bra helikopterperspektiv, inte för att jag har sjukdomen själv utan för att jag råkar vara osedvanligt nördig. Jag har idag ett stort nätverk i diabetesvärlden och dagligen har jag stort utbyte med någon forskare om någon teori eller uppslag. Vi bollar med varandra. Kontentan är även att akademiker i sig inte är varken en garanti, eller heller ett måste, för kunskap.

 

Jag vill bidra i det lilla till ökad kunskap i samhället om diabetes i allmänhet och autoimmun diabetes i synnerhet, för minskade fördomar, mindre kvacksalveri, bättre tillgång till tekniska hjälpmedel, mindre begräsningar av sjukdomen och förhoppningsvis att forskningen får någon krona mer. Jag mår idag bra med sjukdomen, men skulle gärna lägga den enorma tid det tar på annat. Idag firar jag dock, inte att jag har sjukdomen utan att ytterligare ett år med ”god kontroll” förflutit.

 

Min fina pappa gick tyvärr bort 23 januari 2018. Saknaden av en fin vän och bollplank är utomjordisk. Pappa var de sista 10 åren den av sjukdomar hårdast drabbade person jag träffat, men han var otroligt positiv hela tiden. Samma dag som han gick bort kallade de honom på sjukhuset ”vår lilla solstråle”. Trots sin egen situation var han genuint intresserad av och brydd om andra människor. Idag en unik egenskap.

 

 

 

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

 

 

 

Elitidrott med T1D

24 May, 2018

I nyblivna svenska silvermedaljörerna i basket, BC Luleå, hade Tom Lidén en framträdande roll, liksom han haft i klubben under senaste två säsongerna. 202 cm långa och 110 kg tunga Tom är 30 år gammal och fick typ 1 diabetes för 14 år sedan, som 16-åring. Tom är en av få kända aktiva (nåväl, ett mini-scoop i denna artikel) elitidrottare i Sverige idag och även landslagsspelare, jag har haft ett långt samtal om basket och diabetes, och kombinationen typ 1 diabetes och elitidrott. Toms svar kursivt.

Grattis till silvret! Hyfsat facit, två säsonger med ett guld och ett silver och äsongen har varit fin i största allmänhet, serieseger?

Ja, det får man ändå vara nöjd med. Det är lite svårt att smälta en finalförlust dock.

Lite om dig. Du kommer från Södertälje, började lira när?

Japp. Hållit på med olika idrotter och lirat basket sedan jag var 8-10 år gammal. Satsade och skrev mitt första proffskontrakt när jag var 16 år, med Södertälje.

Du insjuknade som 16-åring, precis när du skrev det kontraktet?

Jag hade, med facit i hand, en period med symptom långt innan jag fick diagnosen. Seg, loj, sprang på toaletten mellan varje lektion, jag vet inte varför jag inte reagerade och gick till läkaren. Försäsongen första året på mitt kontrakt insåg jag, någonting måste vara fel på riktigt. Tränade och åt mycket, men rasade i vikt. Utöver de klassiska symptomen för diabetes, så kräktes jag bland efter träningarna. Jag tänkte; vad fan dålig shape jag är i, vad är detta. Klubbläkaren tyckte jag skulle gå till en vårdcentral och kolla upp det, han nämnde diabetes. Läkaren på VC sa att det där är bara något virus, ingen fara. Min morbror är läkare så pappa sa, nä, vi åker till honom. Det kan inte vara något virus bara. Min morbror sa diabetes innan han ens gjort tester, men efter att ha gjort dem så var diagnosen ett faktum.

Hur var det att få beskedet, som 16-åring kan vara nog så tufft, en period då det händer mycket, och sedan en elitkarriär på det?

Jag blev borta från basketen ganska länge. Hela första året gick bort. Bara första tiden med alla rutiner och upplärning tog två månader, sen att komma tillbaka i form, yngst i laget, fefter örlorad träning. Det var tufft. Jag var med på träningarna men fick spela med utvecklingslaget, inte riktigt vad jag tänkt. Allt verkar vara så olika. Jag har hört flera som blivit inlagda i dagar, jag fick ett par timmars upplärning och sedan typ ”kom tillbaka om ett par dagar”. Helt i egen regi fick jag sköta allt.

Toms utveckling i Sundsvall innan han kom till BC Luleå är fantastisk (http://basket.blogg.bt.se/blogg/tom-liden-fran-bortraknad-bankspelare-till-utlandsproffs/). Efter ett par säsonger i Grekland som proffs så skrev Tom på för BC Luleå för säsongen 16/17. Och började med ett SM-guld. Klubben hade efter många framgångsrika år inte vunnit SM på 10 år.

Kunskapen om typ 1 diabetes är låg i samhället då sjukdomen är ovanlig, men i Sverige har vi ändå högre prevalens. Hur fungerade proffslivet med typ 1 diabetes?

Jag skötte det på egen hand. Jag fick med mig insulin och allt nödvändigt hemifrån Sverige, jag behövde aldrig deala med diabetesvården i Grekland. Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig, men jag har aldrig tyckt det varit en så stor deal. Bara jag haft mina sprutor så har jag varit ok. Det har varit min inställning, på gott och ont säkert.

Lite praktiska frågor. Insulinpump går ju inte att ha under match, har du någon form av CGM?

Jag har Libre nu men har inte kunnat ha den under säsong. Jag testade men den ramlade av efter någon dag med all kroppskontakt, men nu efter säsong kan jag ha den. Det är det bästa som någonsin hänt, den får mig att inse att jag kanske legat lite i överkant generellt. Bästa hjälpmedlet någonsin. Ligger dock ok i HbA1c.

Upplägg inför match?

Jättesvårt, jag blir hög oavsett vad jag gör. Även om jag gör exakt samma sak som inför träning, äter samma sak, samma tid, jag blir ändå hög. Spelar ingen roll vad jag gör. Jag har hittat en rutin som fungerar någorlunda men har fått acceptera läget, jag lirar matcherna hög. Jag vågar inte heller ta insulin och trycka ner det, det känns farligt. Det absolut sista jag vill är att bli låg under matchen. Det höga hänger kvar en stund efter matchen och jag kan ha problem att äta direkt efter match, men det lägger sig sen.

Du säger i en intervju med klubben att du inte lever ”extremt”, vad innebär det?

Jag känner många med diabetes och följer en del med diabetes (Hans, Diabethics, kommentar: jag nämner inga namn här utan redigerar det då det dels är personligt men också riskerar ta fokus från syftet med artikeln), det känns som att de gör en jäkla grej av det. Jag tycker jag lever ett helt normalt liv. Jag anser inte att jag är sjuk eller handikappad, eller begränsad på något vis. Jag mår inte dåligt, men jag förstår och respekterar att alla upplever det olika.

Kostupplägg?

Jag kör ingen speciell diet utan mycket husmanskost. Vi får lunch med klubben och jag kör samma frukost varje dag, men det är för att jag är lat och gillar det jag äter. Men i övrigt, jag äter pizza och godis ibland, skulle säga att jag sannolikt äter liknande en idrottare ofta gör. En del med typ 1 diabetes minskar exempelvis kolhydrater, men det hade för det första inte funkat alls för mig med tanke på vad jag gör, men jag tror inte riktigt på det heller.

Vad tänker du om framtiden gällande din diabetes, önskemål?

Absolut bäst skulle vara med en inopererad sensor. Laddas trådlöst exempelvis. Alternativ något självreglerande, litet system.

Till alla som kämpar för att kunna idrotta, inte minst de 7100 barn i Sverige som har typ 1 diabetes och försöker minimera begränsningarna, vad vill du säga till dem?

Det funkar utan problem att kombinera elitidrott och typ 1 diabetes. Är det något man tycker är roligt, något man är bra på och vill satsa på ska man absolut inte tycka sjukdomen håller tillbaka en. Det finns det ingen anledning till. Man måste hitta det som funkar för en själv, det som funkar för mig kanske inte funkar för någon annan.

Var tar du vägen nu med avslutat kontrakt?

Jag ska faktiskt pensionera mig från basketen. Jag har bara inte fått frågan av några journalister, vilket har förvånat mig. De brukar fråga efter säsongen, jag hade ju nästan planerat att göra en grej av det. Men frågan kom aldrig och det spekuleras en del istället. Basketen är rolig men det är slitigt, både fysiskt och mentalt. Mycket resor, träningar etc, man blir upplåst egentligen hela året. Man kan inte göra särskilt mycket spontana saker, man lever ganska uppstyrt liv. Innan jag blir allt för gammal vill jag göra typ en skidresa och andra saker. Basketen har för mig blivit mer rädslan för att förlora än att lira för att vinna. Lite stress och ångestladdat. Jag har lirat av fel anledning det sista nu, bara ett jobb. När glädjen och motivationen inte finns ska man inte fortsätta. Många saker spelar in. Bara som att flytta till nya lag hela tiden, alla kontakter blir så tillfälliga. Många kontrakt skrivs ett år åt gången, med den osäkerhet det innebär. Jag har varit lyckligt lottad med bra kontrakt och varit på bra ställen, men jag slutar hellre på mina egna villkor än att man tvingas sluta för att man inte är tillräckligt bra eller får en skada som tvingar en lägga av. Jag slutar hellre med att ha goda minnen från basket genom hela livet. Jag har en civilekonomutbildning och att börja jobba känns jäkligt spännande.

Jag vet inte siffror men min känsla är att inte alla elitidrottare parallellt ser till att ha en utbildning att falla tillbaka på, hur resonerade du?

Det var min värsta mardröm att hamna där. Att bli tvingad bort från basketen av skador eller annat och stå där utan en aning vad man skulle göra, och vara 3-4 år bort från att kunna arbeta för att man saknar en utbildning. Så mycket tjänar man inte på basket att man bara kan sätta sig i en solstol.

Avslutande fina ord, och ett litet scoop som ingen journalist snappat upp utan får läsa på Diabethics. Vi tackar Tom för att han ställde upp, önskar honom stort lycka till med framtida karriär och sin typ 1 diabetes!!!

Nuläge tekniska hjälpmedel

14 May, 2018

 

Jag tänker inte skriva en längre artikel utan mer ett underlag för de som idag, maj 2018, i Sverige inte får tekniska hjälpmedel. Detta är likväl ett tips för våra Nordiska grannländer.

 

Tekniska hjälpmedel är som bekant inget botemedel men jag brukar beskriva dem idag som 80 av 100, för att försöka förmå människor utan kunskap att förstå. 0 är innan insulinets upptäckt då autoimmun diabetes var en dödsdom, och 100 är ett botemedel. Nästa steg i utvecklingen är closed loop (1, 2, 3), dvs halvt automatiserade system (så kallad hybrid, exempelvis kommande Medtronic 670G som sköter tillförsel av basalen, basinsulin, automatiskt men bolus, måltidsinsulin, ges manuellt) och senare helt automatiserade system. De automatiserade systemen kommer ha en adaptiv, intelligent algoritm som ett nav mellan en CGM och en insulinpump. De kommer lära sig hur personen fungerar och sköta tillförsel av insulin själv, öka och minska efter behov efter glukosvärdet och trenden Jag skulle säga att dessa system är 90 på en skala till 100. Innan ett botemedel kommer sannolikt smarta insulin eller dylikt. Detta är min definition och det betyder med andra ord att vi idag kommit långt men inte är i mål. Dagens system ger oss åtminstone en chans att lyckas ha hyfsad kontroll, att ha det konstant är en utopi.

 

Alla som följt mig en tid vet att jag engagerat mig stort i påverkansarbetet gällande tekniska hjälpmedel, långt innan jag startade Diabethics i december 2015. Jag gjorde bland annat den första och hittills enda jämförelsen mellan landstingens förskrivning av CGM/FGM våren 2016 (4). Vi hade sedan länge statistik i vårat fantastiska Nationella Diabetesregister (5) gällande insulinpumpar men inte CGM/FGM, vilket förvånade mig då vi var många (alla) som visste att orättvisorna var stora och skillnaderna mellan landstingen stora även de. Min analys visade att av Sveriges vuxna hade 25% någon form av sensorbaserad glukosmätning och 47% av barnen. Det problem vi visste fanns var långt mycket värre än vi kunde ana. Inom det landsting som förskrev mest CGM/FGM hade 52% av vuxna med typ 1 diabetes sensor och det landsting med lägst penetration hade 8% sensor.

 

Min artikel är en av de mest delade och den citerades av Svensk Förening för Diabetologi (SFD, diabetesläkarprofessionen), och jag höll en kort dragning om den på deras läkarstämma våren 2016. Den publicerades av Diabetesförbundet och den har nämnts i en mängd tidningsartiklar och lokala TV-inslag. Jag påstår inte att jag allena förändrade situationen men jag bidrog stort, och har fått detta bekräftat genom en uppsjö av mail från forskare, läkare, professorer, tjänstemän och politiker i landstingen och inte minst patienter.

 

I samband med detta så förde NPR (Nationella Programrådet för diabetes) en dialog med landstingen om ett nationellt vårdprogram för diabetes, som sedermera i september 2017 accepterades som ett rimligt mål (6). Detta förslag statuerar att:

 

 

Deras rekommendation är kortfattat:

  • Ca 40% av vuxna med typ 1 diabetes uppfyller kriterierna för insulinpump.
  • Ca 75% av vuxna med typ 1 diabetes uppfyller kriterierna för CGM/FGM.
  • Ca 70% av barn med typ 1 diabetes uppfyller kriterierna för insulinpump.
  • Ca 90% av barn med typ 1 diabetes uppfyller kriterierna för CGM/FGM.
  • Min kommentar är att jag tycker siffrorna är i underkant förutom gällande vuxna med insulinpump. Men det är ett stort fall framåt.

 

 

 

Hur ser det ut idag då?

Vårt fantastiska NDR har hög tillförlitlighet och är världsunikt. Inget land har ett diabetesregister med så hög täckningsgrad och så detaljerat. Vi kan se allt, och nyligen lanserades ”knappen 2.0” där nu även barn som tidigare endast fanns i Swediabkids årsrapport finns med (7, vad som är nytt kan ni läsa här plus att jag vill tillägga att vi numer kan ta ut data för den nya målnivån av HbA1c under 48 mmol/mol, OBS! Individuell målsättninng fortsatt: 8). Jag har jämförelsebilder med min artikel från våren 2016 och nuläge, siffror tagit ut från NDR´s knappen. Observera diskrepans mellan data jag begärt in och självrapporterad data i NDR, särskilt gällande sensor som är ganska nytt i NDR. Självrapporterad data riskerar att inte vara helt uppdaterad, vilket också syns i andelen vuxna med insulinpump nedan. Pump har i många år kunnat rapporteras in vilket gör att uppgift finns om ca 98% av vuxna med typ 1 diabetes exempelvis. Det innebär att diabetesteamet fyllt i om vederbörande har eller inte har pump för närmast alla sina patienter. Motsvarande siffra gällande sensor är ca 78%. Det är helt säkert inte färre som har pump idag vs 2016, skulle gissa att fler har men i sådana fall möjligen marginellt. Cirkeldiagram till vänster är från min jämförelse för över två år sedan, till höger för slutet av 2017.

 

Barn

 

Vuxna

 

 

 

 

På två år har alltså dubbelt så många sensor men pump står relativt stilla för vuxna. Jag vet att statistiken gällande sensor släpar efter för vuxna och långt många fler i själva verket har det hjälpmedlet. Nu ges även vissa av de med insulinbehandlad typ 2 diabetes tillgång till sensorbaserad glukosmätning (9). Nu vet vi alla att detta ger oss en möjlighet och resultatet inte kommer av sig självt, det är inte ”bara att ställa ut skorna”. Tekniken ställer krav på både leverantörer i form av utbildning, likväl kunskapsnivån om diabetes, och diabetesvården. Men det ger oss en möjlighet som kommer synas i NDR inom något år, resultat över en population tar tid. Det som talas mycket om bland oss som får hjälpmedel, inte minst i slutna forum, är den livskvalitet tekniska hjälpmedel och senaste läkemedlen gör. Detta syns i studier där denna parameter tas med, men ibland upplever jag att detta underskattas av många. Nu har vi det trots allt rätt bra i Sverige jämfört med majoriteten av världen, lite perspektiv. Men det är viktigt att ha denna förståelse inför den utveckling som sker kommande år,

 

Mitt syfte med att återgå till min dröm i Diabethics är att mer pragmatiskt utbilda i hur använda tekniken och datan, utan att det sker på bekostnad av att man gräver ner sig allt för djupt och blir mer begränsad istället för tvärtom. Syfte nummer ett är dock att jag saknar arbetet gällande forskning mot ett botemedel, och vill bidra i det lilla jag kan. Det kommer att komma, men till dess måste vi jobba med de förutsättningar som finns.

 

 

Referenser:

  1. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/ljus-i-tunneln-ej-taget/
  2. https://www.diabethics.com/forskning-teknik/idcl/
  3. https://www.diabethics.com/forskning-teknik/ilet-1/
  4. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/statistik-forskrivning-cgmfgm-och-insulinpump-i-sverige/
  5. https://www.ndr.nu/#/
  6. http://www.dagensdiabetes.info/index.php/alla-senaste-nyheter/2628-nu-fardigt-vardprogram-nationellt-vardprogram-for-beh-med-insulinpump-cgm-fgm-vuxna-med-typ-1-diabetes-skl
  7. https://www.ndr.nu/#/knappen
  8. https://www.ndr.nu/#/nyheter/92
  9. https://www.tlv.se/download/18.181a2f1616193d0abbc44a84/1518784759589/bes171117_underlag_freestyle_libre.pdf

 

 

 

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

På återseende

28 August, 2017

Fyra år efter jag lämnade min senaste anställning som svensk Försäljningschef/Country Manager för ett japanskt konsumentelektronikföretags svenska division blir jag åter anställd. Nu inom diabetes. 1 september börjar jag som Patient Access Manager Sverige/Finland på Abbott. Så jag stänger ner Diabethics, men finns i allra högsta grad kvar i diabetesvärlden, om än inte lika synlig.

 

 

MIN BAKGRUND
Som jag skriver på min hemsida och i blogginlägg ett flertal gånger valde jag, efter att ha gått in i väggen, att lämna mitt dåvarande arbete hösten 2013. Jag hade då arbetat med försäljning hela mitt liv, med framgång. Jag ville göra något annat och jag var medveten om att jag besatt stor kunskap om diabetes, vilket blev tydligt då jag då jag fann Facebookgrupper och hade tid att försöka hjälpa människor, inte sällan människor som inte mådde lika bra som jag själv gjorde/gör. Så är tyvärr situationen för många, jag tillhör en minoritet som mår fantastiskt bra, inte har några begränsningar alls av sjukdomen och inte några komplikationer. Jag har sedan jag var barn haft ett intresse i medicin, både pga att jag kom i kontakt med sjukvården pga diverse olyckor/incidenter jag var med om, tack vare att det i mina föräldrars umgänge fanns många läkare, och att jag från att jag var barn haft en multisjuk pappa. Så vid diagnos av typ 1 diabetes, som jag inte kunde något alls om, var det ganska lätt att inse att jag behövde läsa på och det snabbt. Vetgirighet och nyfikenhet bidrog starkt, men också en stark strävan att inte låta sjukdomen vara en parentes men inte något som skulle styra mig. Genom åren träffade jag förstås privat människor med sjukdomen och visste väl om att jag var osedvanligt ”nördigt insatt”. Mitt kontaktnät bland läkare men framförallt forskare inom diabetes, var stort långt innan jag startade Diabethics.

 

 

START AV DIABETHICS
I september 2014 dök väldigt mycket inlägg om Freestyle Libre upp i slutna forum. En produkt jag kände till men inte hade själv. I princip alla som skrev bodde i Västra Götaland som ofta är en förebild när det gäller implementering av hjälpmedel, i vilket fall uppfattas det så av oss med diabetes.

Min första och andra tanke var, ”är det inte lite väl hajpat?”. Folk var lyriska, medan min personliga erfarenhet av CGM var ringa. Jag blev avundsjuk, jag ville ha detta och samtidigt ge fler i SLL (Stockholms läns landsting) möjligheten. Jag har arbetat med ”grävande försäljning” och blanka papper en stor del av mitt liv, så jag började ringa runt. Jag talade med flera tjänstemän på förvaltningen, OneMed, mailade massor av personer. En intensiv, oberoende lobbying pågick i sju månader. Jag bidrog med en hel del information om teknik, hälsoekonomiska studier, kunskap om diabetes etc etc. Pga tekniska/juridiska problem så var upphandlingar tillfälligt lagt på is inom SLL, men det underminerade inte möjligheterna och SLL tog upp Freestyle Libre per 4 maj 2015 utan att Abbott varit involverad alls. Detta skedde inte tack vare mig allena och Libre hade självklart upphandlats i SLL senare, men jag bidrog självklart.

Parallellt med min lobbying i Stockholm diskuterade jag med alla möjliga kontakter jag har om de orättvisor mellan landstingen gällande förskrivning av hjälpmedel som finns, som blev resultatet efter att de försvann från TLV´s ansvar något år tidigare. Alla med lite djupare insyn visste att det råder orättvisor men ingen hade någon data, det visade sig att det inte fanns någon gjord. Så, vi stod alla på barrikaderna och krävde jämlikhet gällande förskrivningen men ingen visste alls vad vi utgick från. I min värld anmärkningsvärt. Jag började nysta i detta, med stöd av offentlighets- och sekretesslagen, parallellt med att skissandet på Diabethics fortgick. Våren 2016 publicerade jag den första jämförelse som gjorts mellan alla 21 landsting (http://www.diabethics.com/forskning-teknik/statistik-forskrivning-cgmfgm-och-insulinpump-i-sverige/), arbetet har refererats till i TV, i tidningar, Diabetesförbundet och professionen har publicerat det i sin media, och jag har fått ett hundratal mail från politiker, tjänstemän, företag inom branschen, läkare etc etc. Arbetet tog enormt med tid, men gav resultat. I min jämförelse har 25% av vuxna med typ 1 diabetes CGM och 47% av barnen. Idag, 1,5 år senare, har ca 75% av alla med typ 1 diabetes i Sverige någon form av CGM varav Libre är absolut vanligast förekommande. Självklart, likt jag skrivit många gånger, är skälen till ökad förskrivning flera och det finns många som bidragit. Men det har i allra högsta grad jag själv likväl. Ett stort tack till politiker och tjänstemän som tagit dessa viktiga beslut, som förlänger våra liv, ger kraftigt ökad livskvalitet och på sikt spar stora belopp på minskade komplikationer.

 

NULÄGE
Redan 2014 började jag försiktigt skissa på Diabethics, dvs två år innan jag väl startade bolaget. Jag ville bidra i det lilla och försöka hjälpa människor, med fakta och vetenskap. Jag kan diabetes och såg att diabetes, som påverkar personen med sjukdomen väldigt mycket emotionellt, var väldigt lite fakta och vetenskap, utan att alls förringa människors känslor. Tvärtom har jag skrivit om känslomässiga aspekter massor, men vi måste också tala om fakta. Min intention var aldrig att bli miljonär på Diabethics utan att göra nytta för andra och göra något meningsfullt, men självklart att finna möjligheter för intäkter. Jag har, som de som följt mig sett, varit aktiv inom främst de områden som är viktigast för mig: forskning kring diabetes, teknik och läkemedel, rättigheter/begränsningar och inte minst för barn samt bemött pseudovetenskap.

Jag har nu, 1,5 år efter starten, kunnat ta ut min första lön om än ringa. Jag har sista månaderna fått fart på Diabethics. Försäljningen av mina produkter har varit låg och mycket sämre än jag väntat mig, däremot har det formligen regnat in förfrågningar om föreläsningar och jag har under våren 2017 haft flera. Planeringen för hösten såg god ut, flera föreläsningar och mycket konsultuppdrag, utan att fortsatt vara en miljonindustri vilket som sagt inte varit avsikten. Sammantaget ett stort fall framåt, men otillräckligt. Jag har arbetat mycket, men majoriteten av det arbete jag gjort har inte jag kunnat berätta om. Det har varit viktigt och nödvändigt arbete. Jag har haft stort engagemang bland annat kring körkortsfrågor, kost, kontakter med myndigheter, att motverka kvacksalveri inom diabetes – väldigt många områden där jag av olika skäl inte kunnat publikt tala om vad jag gjort. Det sammanhängande med mitt arbete, i allra högsta grad inkluderat tekniska hjälpmedel, har varit att just så långt jag kunnat bidra till att fler ska ha mindre begränsningar av sjukdomen typ 1 diabetes, må bättre och ha högre livskvalitet.

Jag har, av naturliga orsaker, haft viss kontakt med de flesta företag verksamma inom diabetes, om än jag varit helt oberoende. Jag blev nyligen presenterad en ny position inom Abbott Diabetes Care, som tog mig lite på sängen för att vara ärlig. Det är en roll som är gjord för mig och processen har gått väldigt fort. Jag börjar 1 september som Patient Access Manager. Utan att gå in i detalj på rollens arbetsbeskrivning så kommer jag få bidra med det jag kan om diabetes för att försöka förmå fler att få möjligheten att, om inte må som mig, så förbättra sina förutsättningar på kort och lång sikt. Detta inkluderar alla med insulinbehandlad diabetes. Abbott har en av de mest intressanta produkterna i Freestyle Libre redan idag och branschen är under stark utveckling. Rollen handlar bland annat om hälsoekonomi, förstås en hel del vetenskap, och inte minst att i praktiken arbeta med hur tekniken kan hjälpa oss som har insulinbehandlad diabetes.

Detta betyder inte att jag slutar tro på ett botemedel, tvärtom är jag övertygad om att detta kommer men det är inte nära förestående som alla vet. Vi måste ta hand om sjukdomen/kroppen/hälsan idag, imorgon och hela tiden. Allt vad vi gör, och inte gör, kan ha betydelse både kortsiktigt och långsiktigt. Tekniska hjälpmedel är som sagt inget botemedel men gör mycket stor nytta, fler behöver ges möjligheten och utnyttjandet av detta finns en hel del att göra med. Ser man exempelvis på en del korta inlägg jag gjort på Facebook med bilder och tolkningar av blodsockerkurvor och dylikt, och hur göra relativt små saker gällande regimen av sjukdomen, är ett par av dessa de som tilldragit sig mest uppmärksamhet av alla inlägg. Jag kommer ha större möjlighet på Abbott att bidra och hjälpa människor, diskonterat att det givetvis handlar om business också, förstås. Abbott är ett multinationellt börsnoterat företag, men som jag skrivit massor av gånger, inte minst som en pik till alla konspirationsteoretiker: det måste inte vara en motsättning. Man kan vara ett affärsdrivande företag och samtidigt göra något bra för andra människor.

Som alla förstår kommer jag omedelbart upphöra med alla aktiviteter på mina sidor. Jag lämnar Diabethics, men finns i allra högsta grad kvar i diabetesvärlden om än inte lika synlig. Min hemsida kommer finnas kvar en tid, detta då det där finns en del information en del har nytta av, inte minst min HbA1c-konverterare som är den enda i sitt slag. Min FB-sida likaså, där det finns bilder för utbildning som människor har nytta av. Men som alla förstår är det 100% fokus och arbete på Abbott f o m 1 september. Jag känner inte att jag går från något utan till något.

Kämpa! Mycket sker tekniskt och det blir enormt mycket lättare att ha sjukdomen inom något år. Ha det fantastiskt alla dia-hjältar och föräldrar till barn med typ 1 diabetes. Tack för support ❤

 

 

På återseende.