Bra SLV och Socialstyrelsen

19 April, 2017

“De flesta vuxna i Sverige skulle må bra av att äta mer i linje med de generella kostråden”, skriver Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen, och Annica Sohlström, generaldirektör Livsmedelsverket, i Dagens Samhälle. De besvarar en tidigare debattartikel som länkas i artikeln. Glädjande att de skriver ut typ 2 och inte endast diabetes, känns som att det skett allt för sällan sista tiden. Mycket bra debattartikel i övrigt också. Nedan är den återgiven i sin helhet, med länk till originaltexten.

 

Folkhälsa. De flesta vuxna i Sverige skulle må bra av att äta mer i linje med de generella kostråden. Vi anser att det är viktigt att primärvården arbetar förebyggande med samtal om matvanor, med utgångspunkt från vetenskapligt grundade råd.

REPLIK. I en replik i Dagens samhälle 24 mars på Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens debattartikel den 10 februari påstår Jenny Levin med flera, att vissa av Livsmedelsverkets kostråd är förlegade. Det stämmer inte.

Livsmedelsverkets kostråd är samma råd som ges av myndigheter världen över: ät mer frukt och grönt, mer fisk, mindre kött, mindre socker och salt, byt vitt mjöl mot fullkorn, byt en del av smöret och grädden mot vegetabiliska oljor.

Råden bygger på den samlade forskningen, som är sammanställd i de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Till skillnad från vad författarna påstår finns det enligt NNR ett starkt vetenskapligt stöd för att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man byter ut en del av det mättade fettet mot nyttigt omättat fett, som till exempel rapsolja.

Vi anser att det är viktigt att primärvården arbetar förebyggande med samtal om matvanor, med utgångspunkt från vetenskapligt grundade råd.

Vi syftar självklart inte på de patienter som har sjukdomar som kräver särskild kostbehandling, till exempel njursvikt. För dem finns specialistutbildad sjukvårdpersonal, framför allt dietister, som har särskild kompetens att ge råd om hur patienterna bör äta för att hantera sin sjukdom.

Men de allra flesta patienter behöver inte särskild kostbehandling. De skulle, precis som de flesta vuxna i Sverige, må bra av att äta mer i linje med de generella kostråden. Eftersom syftet med råden är att förebygga sjukdom bör de också vara grunden för de evidensbaserade samtal om bra matvanor som primärvårdens vårdpersonal bör ha, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Kostråden behöver självklart anpassas till olika personers behov och preferenser. Det behöver vårdpersonalen ha kompetens att göra. Det finns många olika sätt att äta hälsosamt, anpassningen handlar om att hjälpa människor att hitta sitt sätt. Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för att stödja patienter att välja hälsosamma matvanor.

I dag äter en fjärdedel av alla vuxna i Sverige så ohälsosamt att de riskerar att insjukna eller dö i förtid av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. Vi vet att det finns mycket att vinna, både för den enskilda människan och för samhället, på att förebygga sjukdom.

Enligt de nationella riktlinjerna bör hälso- och sjukvården erbjuda samtal till patienter med ohälsosamma matvanor för att ge människor fler friska år i livet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

 

 

KOMMENTAR
Wigzell tillträdde 2015 rollen på Socialstyrelsen och kom då från samma position på SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU är de som ger ut kostråd åt oss diabetes och dessa kom senast 2011 via Socialstyrelsen (http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf). I Kostfondens vetenskapliga råd finns två personer som arbetat för SBU, Jonas Lindblom och Nina Rehnqvist, http://www.kostfonden.se/om-kostfonden/#vetenskapligt_rad. Rehnqvist är enligt Kostfondens hemsida fortsatt “ordförande i SBU:s nämnd som bland annat utser vilka projekt myndigheten ska arbeta med.” Kostfonden är som bekant grundad av två av Sveriges främsta LCHF-förespråkare, Kostdoktorn (Andreas Eenfeldt) och Ann Fernholm. Så på Wigzells gamla arbetsplats fanns två och fortfarande finns en som arbetar för en fond där grundarna närmast dagligen ifrågasätter nuvarande kostråd och Livsmedelsverket. Råd som nu Wigzell och Sohlström alltså försvarar, mycket bra och viktigare än många tror. Kostfonden arbetar också för att få göra en koststudie vid typ 1 diabetes vilket ger mig känslan av att de befinner sig i ett parallellt universum. Förr sa man ofta ”människor i allmänhet bör äta som oss med diabetes”, detta uttryck känner de flesta som haft diabetes en tid till. Idag är Livsmedelsverkets kostråd för befolkningen i stort alldeles ypperliga som grund för oss med diabetes, med individuell anpassning. Saken är att dessa kostråd gör precis det, ger utrymme för individuell anpassning och de vilar på stark vetenskaplig grund. Se exempelvis den enkla bild överst i inlägget som jag tycker SLV borde använda mer, människor i allmänhet är inte intresserad av att fördjupa sig i kostråden men denna förstår alla.

Med dagens insulin och tekniska hjälpmedel och inte minst den utveckling som är och vad som kommer (http://www.diabethics.com/forskning-teknik/ljus-i-tunneln-ej-taget/), så kommer vi än mindre behöva specialkost som endast signalerar till oss själva och allmänheten att vi är sjukare än vi är. Det är att gå 30 år tillbaka i tiden, minst. För de med typ 2 diabetes, som är en sjukdom med ett brett spann, finns större behov av individuell anpassning då inte alla har insulin, inte alla får tillgång till bra tekniska hjälpmedel och förutsättningarna om möjligt skiljer sig än mer. Denna dialog skall ske med ens läkare.

 

Här debattartikeln;

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/de-flesta-mar-bra-av-de-generella-kostraden-33136

 

 

#öppnaögonen Kostråd Livsmedelsverket Socialstyrelsen