Category: Livsmedelsverket

Bra SLV och Socialstyrelsen

19 April, 2017

“De flesta vuxna i Sverige skulle må bra av att äta mer i linje med de generella kostråden”, skriver Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen, och Annica Sohlström, generaldirektör Livsmedelsverket, i Dagens Samhälle. De besvarar en tidigare debattartikel som länkas i artikeln. Glädjande att de skriver ut typ 2 och inte endast diabetes, känns som att det skett allt för sällan sista tiden. Mycket bra debattartikel i övrigt också. Nedan är den återgiven i sin helhet, med länk till originaltexten.

Folkhälsa. De flesta vuxna i Sverige skulle må bra av att äta mer i linje med de generella kostråden. Vi anser att det är viktigt att primärvården arbetar förebyggande med samtal om matvanor, med utgångspunkt från vetenskapligt grundade råd.

REPLIK. I en replik i Dagens samhälle 24 mars på Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens debattartikel den 10 februari påstår Jenny Levin med flera, att vissa av Livsmedelsverkets kostråd är förlegade. Det stämmer inte.

Livsmedelsverkets kostråd är samma råd som ges av myndigheter världen över: ät mer frukt och grönt, mer fisk, mindre kött, mindre socker och salt, byt vitt mjöl mot fullkorn, byt en del av smöret och grädden mot vegetabiliska oljor.

Råden bygger på den samlade forskningen, som är sammanställd i de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Till skillnad från vad författarna påstår finns det enligt NNR ett starkt vetenskapligt stöd för att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man byter ut en del av det mättade fettet mot nyttigt omättat fett, som till exempel rapsolja.

Vi anser att det är viktigt att primärvården arbetar förebyggande med samtal om matvanor, med utgångspunkt från vetenskapligt grundade råd.

Vi syftar självklart inte på de patienter som har sjukdomar som kräver särskild kostbehandling, till exempel njursvikt. För dem finns specialistutbildad sjukvårdpersonal, framför allt dietister, som har särskild kompetens att ge råd om hur patienterna bör äta för att hantera sin sjukdom.

Men de allra flesta patienter behöver inte särskild kostbehandling. De skulle, precis som de flesta vuxna i Sverige, må bra av att äta mer i linje med de generella kostråden. Eftersom syftet med råden är att förebygga sjukdom bör de också vara grunden för de evidensbaserade samtal om bra matvanor som primärvårdens vårdpersonal bör ha, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Kostråden behöver självklart anpassas till olika personers behov och preferenser. Det behöver vårdpersonalen ha kompetens att göra. Det finns många olika sätt att äta hälsosamt, anpassningen handlar om att hjälpa människor att hitta sitt sätt. Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för att stödja patienter att välja hälsosamma matvanor.

I dag äter en fjärdedel av alla vuxna i Sverige så ohälsosamt att de riskerar att insjukna eller dö i förtid av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. Vi vet att det finns mycket att vinna, både för den enskilda människan och för samhället, på att förebygga sjukdom.

Enligt de nationella riktlinjerna bör hälso- och sjukvården erbjuda samtal till patienter med ohälsosamma matvanor för att ge människor fler friska år i livet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen
Annica Sohlström, generaldirektör Livsmedelsverket

KOMMENTAR
Wigzell tillträdde 2015 rollen på Socialstyrelsen och kom då från samma position på SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU är de som ger ut kostråd åt oss diabetes och dessa kom senast 2011 via Socialstyrelsen (http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf). I Kostfondens vetenskapliga råd finns två personer som arbetat för SBU, Jonas Lindblom och Nina Rehnqvist, http://www.kostfonden.se/om-kostfonden/#vetenskapligt_rad. Rehnqvist är enligt Kostfondens hemsida fortsatt “ordförande i SBU:s nämnd som bland annat utser vilka projekt myndigheten ska arbeta med.” Kostfonden är som bekant grundad av två av Sveriges främsta LCHF-förespråkare, Kostdoktorn (Andreas Eenfeldt) och Ann Fernholm. Så på Wigzells gamla arbetsplats fanns två och fortfarande finns en som arbetar för en fond där grundarna närmast dagligen ifrågasätter nuvarande kostråd och Livsmedelsverket. Råd som nu Wigzell och Sohlström alltså försvarar, mycket bra och viktigare än många tror. Kostfonden arbetar också för att få göra en koststudie vid typ 1 diabetes vilket ger mig känslan av att de befinner sig i ett parallellt universum. Förr sa man ofta ”människor i allmänhet bör äta som oss med diabetes”, detta uttryck känner de flesta som haft diabetes en tid till. Idag är Livsmedelsverkets kostråd för befolkningen i stort alldeles ypperliga som grund för oss med diabetes, med individuell anpassning. Saken är att dessa kostråd gör precis det, ger utrymme för individuell anpassning och de vilar på stark vetenskaplig grund. Se exempelvis den enkla bild överst i inlägget som jag tycker SLV borde använda mer, människor i allmänhet är inte intresserad av att fördjupa sig i kostråden men denna förstår alla.

Med dagens insulin och tekniska hjälpmedel och inte minst den utveckling som är och vad som kommer (http://www.diabethics.com/forskning-teknik/ljus-i-tunneln-ej-taget/), så kommer vi än mindre behöva specialkost som endast signalerar till oss själva och allmänheten att vi är sjukare än vi är. Det är att gå 30 år tillbaka i tiden, minst. För de med typ 2 diabetes, som är en sjukdom med ett brett spann, finns större behov av individuell anpassning då inte alla har insulin, inte alla får tillgång till bra tekniska hjälpmedel och förutsättningarna om möjligt skiljer sig än mer. Denna dialog skall ske med ens läkare.

Här debattartikeln;

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/de-flesta-mar-bra-av-de-generella-kostraden-33136

Dosen gör giftet

11 April, 2017

Det har på ganska få år blivit en märklig trend i att ”allt naturligt är nyttigt och allt med konstiga namn alltid farligt”. Tänk aspartam som enligt många är det giftigaste som finns (1) och motsatt så rönte Aloe Vera stor uppmärksamhet 2016 i både Sverige och Norge pga marknadsföring som mirakelmedicin (2 och här 3). Idag finns enormt med människor och företag som med mer eller mindre skrämselpropaganda eller tomma löften profiterar på människors hälsa, det finns synnerligen goda skäl att lyssna på allmänna rekommendationer från Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och sjukvården. Har man en sjukdom är det givetvis av än större vikt. Det finns få, om några, sjukdomar som möter så enormt med kvacksalveri som vi med diabetes. Min egen inte allt för osannolika teori är att det beror på att sjukdomen diabetes till 99% är självbehandlad, unikt, och många når inte målvärden och mår inte bra.

I USA har sista tiden ett fall fått enormt med uppmärksamhet. 30-åriga Jade Erick led av eksem och sökte hjälp hos en Kim Kelly, en naturopat. Kelly gav Erick gurkmeja intravenöst och Ericks hjärta och andning stannade och hon avled. Rättsläkaren säger i sin första rapport att det står klart att detta skedde pga injektionen av gurkmeja. Problematiskt är att rykten gör gällande att erkänt nitiska FDA (USA´s läkemedels- och livsmedelsmyndighet) godkänt det preparat som använts på Erick. Om så är fallet får utredningen visa, men även om myndigheter i USA försökt mota pseudovetenskap (exempelvis homeopatiska produkter 3) så verkar de ha samma problem som vi i Sverige. Mer om denna kvinna och behandlingen med gurkmeja lär helt säkert följa. Två artiklar, observera att det är två sidor i första 4, sedan även här 5.

Livsmedelsverket har ingen rekommendation om gurkmeja. Överlag sägs att ”normalt bruk i matlagning är ofarligt”, har man en sjukdom skall dialog ske med dietist och läkare. Här i en artikel från Nutritionsfakta nämns gurkmeja kort i dec 2016 6. Gällande gurkmeja och humanstudier har gjorts en mindre i Sverige, här kort om den 7.

ANMÄLA

När det gäller Läkemedel är det Läkemedelsverket ansvar (8).
Livsmedel där det görs medicinska och/eller hälsopåståenden antingen Livsmedelsverket alternativt den kommun där företaget har sin bas (9, 10, 11 och informationsförordningen 12).
Behandlingar och vård IVO, Inspektionen får vård och omsorg. Hit kan även anmälas människor som saknar legitimation 13.

SUMMERING
Jag menar att det är otillräckligt att säga att människor själv tar ansvar för sina beslut, det måste gå att lagstifta mot kvacksalveri bättre än idag. Det är ett eskalerande problem och att säga att människor med en svår kronisk sjukdom, likt diabetes, skall vara mer källkritisk trots sin desperation och frustration, är underkänt svar.

Jag har själv testat driva ett ärende mot ett företag som gör hälsopåståenden för typ 2 diabetes med ett livsmedel. Dels för att det är direkt fel i sak då de baserar sin marknadsföring på musstudier och hävdar att produkten är bättre än metformin, mest använda läkemedlet mot typ 2 diabetes globalt. Sedan är det olika produkter som använts i studierna och som säljs. Det är också intressant att se svårigheten att över huvud taget få någon att starta en undersökning. Detta är ett typexempel på problematiken och det är dessutom ett tydligt exempel på varför företag/människor kan utlova nästan vad som helst. Att de skall stoppas är närmast omöjligt som det är idag. Det har tagit alldeles för mycket tid, trots att jag kan diabetes. Jag är ingen martyr, ingen har tvingat mig, men om det skall fungera så här kommer problemet med kvacksalveri bli utomjordiskt stort. Kommer skriva mer om detta “case” så småningom, inspektion av kommunens bygg- och miljökontor sker inom kort.

Referenser:

Frukost

13 November, 2016

Innan jag debuterade i typ 1 diabetes september 2003 åt jag i princip aldrig frukost, men började omedelbart efter debut. Jag har testat skippa det men hela dagen blir smått kaosartad med blodsocker och energi. Med tiden lärde jag mig att över huvud taget få i mig något, idag är det absolut gott men jag äter mycket för att jag måste. Delvis därför jag aldrig tröttnar på att äta samma, i princip varje dag sedan debut. Åker vi exempelvis på skidsemester tar jag med mig min egen müsli. Min senaste arbete innebar mycket resor och faktum är att jag i princip var som helst i Europa kunde på hotellet äta motsvarande frukost, fantastiskt bra.

Den består av:

Massa svart kaffe.
Ett glas Fun Light.
Mild naturell youghurt.
Min egen fröblandning, müsli (se nedan).
En skiva lingongrova med ost och någon grönsak. Det bröd jag tycker är godast och som fungerar väldigt bra på mitt blodsocker.
På helgerna kokt ägg.

Totalt ca 35 gram kolhydrater. Min kolhydratskvot är 1E/20 gram kolhydrater men på morgonen har många någon form av resistens, mer eller mindre, så kvoten blir inte sällan annorlunda. Jag tar oftast 3E till frukost men ibland 2, borde inte ha engångssprutor för att egentligen kunna välja halva enheter men det funkar ju rätt bra ändå. Sedan jag fick astma för två år sedan är jag något känsligare för tajmingen, numer försöker jag ta insulinet 15-30 minuter innan jag äter (inte i morse dock).

Min så kallade müsli. Jag blandar solrosfrön, linfrön och pumpafrön. Givetvis kan man även ha nötter, jag tål inte jordnötter och försöker undvika andra nötter också bara för det. Jag sätter ca 60% solrosfrön och 20% vardera av de andra två. Tar totalt ca 0,75 dl till en tallrik naturell yoghurt varje morgon. Äter jag den naturella yoghurten utan frön får jag skarpare topp. Detta funkar utmärkt för mig, inte säkert det funkar lika bra för alla. Linfrön innehåller faktiskt ämnen som kan bilda vätecyanid, det gör dem inte farliga vid liten konsumtion, likt alltid är mängden viktig. SLV rekommenderar max 2 msk/dag (1). Innehåller ca 1% kh, 15% protein och 74% fett (mest fleromättat). Mycket fibrer, 27%, och mycket omega 3. SLV rekommenderar att inte äta krossade utan hela linfrön. Jag tar i frukosten ungefär en msk/dag. Solrosfrön är rika på E- och B-vitamin, magnesium och järn bl a. 13% kh, 23% protein och 50% fett (mest fleromättat). 6% fibrer. Pumpafrön innehåller mycket E-vitamin, fosfor, järn och magnesium bl a. 13% kh, 25% protein och 46% fett (mest fleromättat). 5% fibrer (TIPS: extremt goda att först torrosta och sedan hälla på lite soja i stekpannan. Ex till köttfärsbiffar). Så min portion om 0,75 dl tillför faktiskt ca 5 g kh, men tack vare fibrer om lika mycket samt fett så bromsas höjningen av bs in. Övrigt från fröblandningen; protein 11 g, fett 22 g.

Observera att alla personer med diabetes skall ta hjälp av sin behandlande läkare och dietist för hjälp med kolhydraträkning. De recept jag delar med mig är sådant jag gärna lagar, som fungerar utmärkt för mig, efter att hela tiden testa mig fram. Jag äter vad jag vill. Jag följer ingen diet utan äter varierad kost, och får aldrig ett oönskat blodsockersvar av någon mat jag själv lagar – faktiskt. Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning. Nedan är både energiprocent men även procentuellt vägt i vikt. Totalt innehåll frukosten:

Mitt blodsocker efter dagens frukost:

Referens:

http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/cyanogena-glykosider-och-vatecyanid/

LCHF vid typ 1 diabetes

5 March, 2016

Sista tiden har varit diskussioner på många platser om LCHF vid typ 1 diabetes, där professionen tydligt varnat för riskerna, se här, här och här tio fallrapporter om barn sammanförda till ett, pga högre sekretess för barn men ändå för att påvisa hur det kan gå, men där förespråkare av dieten haft åsikter och ifrågasatt de som de facto vet vad som kan ske, på det mest aggressiva sättet. Det är givetvis helt okontroversiellt att vi ska lyssna på de som vet och inte personliga anekdoter.

Professionen vill vårt bästa. Majoriteten av de med typ 1 diabetes som äter LCHF råkar inte ut för Euglykemisk Ketoacidos, många klarar sig helt säkert från att bli insulinresistenta, vad sedan det mättade fettet gör på sikt liksom långsiktiga konsekvenser eventuellt är av att nyttja ketoner som huvudsakligt ”bränsle”, det vet vi inte. Men, att det finns en del med aggressiv, närmast militant retorik, som det fungerar bra för att äta LCHF trots typ 1 diabetes, kan inte väga tyngre än samlad erfarenhet och kunskap. Hur kan man inte ta in att professionen vill vårt bästa? Det är omöjligt att inte tro det handlar om affärsmässiga syften i grund och botten.

Det finns ingen magisk lösning. Typ 1 diabetes innebär en mängd risker på både kort och lång sikt. Vi vill minska dessa, inte öka. Att äta kolhydrater innebär inte per automatik högre värden, det innebär inte per automatik ett svängande blodsocker, detta kan man få oavsett kost. Kosten måste anpassas efter vad man klarar av, fyisiskt och psykiskt. Tänk om alla kunde lägga energin på att hjälpa oss som slåss för att alla ska ha de hjälpmedel som finns men få får? Att forskningen ska få in medel och hitta vad som orsakar typ 1 diabetes, och stoppa den? Bota oss? Men, detta är förstås ”Truman show”.

I alla diskussioner och i många råd till oss med typ 1 diabetes genomsyras dessa av den totala bristen på kunskap om sjukdomen. En sjukdom som vi 99,9% av tiden sköter själva, som är enormt energikrävande, allvarlig, dödlig, kronisk och obotlig. Det som missas helt från dessa förespråkare är den psykologiska aspekten. Typ 1 diabetes påverkar så mycket mer än många tror då den är alltid överhängande, hänsyn alltid måste tas till den först, vi kan göra det mesta men den ger vissa begränsningar, inte minst tydligt är detta för barn. I synnerhet barn med typ 1 diabetes vill inte vara annorlunda, de vill vara som alla andra. Här bara två exempel på detta. Detta en uppmärksammad studie från Karolinska Institutet från 2014, som påvisade tre gånger högre risk för självmord bland de med antingen typ 1 eller 2 diabetes än friska. ”Risken var särskilt hög hos de som fått sjukdomen före 40 års ålder, det vill säga diabetes typ 1”. Här en artikel från KI.

2015 kom denna, inte en studie utan en undersökning, därmed osäkerhetsfaktorer, men tillika inget nytt. De eventuellt oönskade variablerna torde gälla kontrollgruppen också, men oavsett intressant. Undersökningen är gjord i USA på 261 barn med T1D och 339 med T2D, och visar att 13% av barnen med typ 1 diabetes (fokus på detta då allt detta handlar om just T1D) visade tecken på depression att jämföra med 2,1% av friska. Dvs, trots osäkerhet i siffrorna vet vi som känner till typ 1 diabetes att den kan påverka enormt mycket psykiskt. Att försöka leva som andra barn är omöjligt, men att ge råd som tydligt begränsar barn med T1D än mer är så oerhört korkat. Rapporten är tyvärr låst men här en artikel om detta.

Varför LCHF vid typ 1 diabetes kan vara farligt, inte det samma som att det alltså blir problem för alla, men vilka risker som finns, har jag på min hemsida skrivit i detalj om, se här. Texten är komplicerad, särskilt mot slutet, men detta är komplext. Här finns både förklarat vad vi vet, vad som gäller särskilt för barn, men den korta varianten är; varför en del drabbas av Euglykemisk Ketoacidos vid LCHF vet vi inte exakt orsak till. Det finns åtminstone tre teorier som diskuterats (vilka jag nämner), alla är troliga och möjligen att det inträffar pga en kombination av dessa. Oavsett vad, kontentan är att risken för en Ketoacidos med bra blodsocker minskar om vederbörande inte äter för lite kolhydrater, och därigenom inte minskar sitt insulin för mycket. Så, igår kväll la Svensk Förening för Diabetologi, SFD, ut den rekommendation som professionen förhåller sig till idag. Ett E för energiprocent har fallit bort i texten men det är vad som avses, givetvis inte viktprocent. Likt alltid, diskutera individuell anpassning med din behandlande läkare. Först bild från Livsmedelsverket vad olika kaloribehov är på ett ungefär, för ex på vad detta innebär av kolhydrater, läs SFD´s artikel under bilden:

Artikeln från SFD gällande vuxna T1D här.

Gällande barn är detta en bild ur Ragnar Hanås bok “Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna”. Ber om ursäkt för halvdålig kvalité, detta finns inte publikt dock:

Artikeln från SFD från i morse gällande barn finner ni här. Observera. Rekommendationen om nivå av kolhydrater skall diskuteras med behandlande läkare, övertydlighet. Nivåer här är exempel på vad kroppens behov kan vara, och hur aktiv man är, och vad som då är nödvändigt. Att de i artikeln sedan definierar en miniminivå var det blir farligt handlar om att för litet intag av kolhydrater kan ge skenande ketoner, marginalen blir skör och det blir rysk roulette. Dvs, äter man 99 gram kolhydrater som barn med T1D kan det absolut fungera väl, men vill man tillsammans med barnets läkare och dietist av någon anledning minska från rekommendationen i SFD´s artikel ovan för barn, kanske pga samsjuklighet i annat, så är absolut rekommendation att inte understiga 100 g kolhydrater dagligen. Så de har en rekommendation vad som är rimligt, samt en absolut varning.

Sist men definitivt inte minst. IVO är en myndighet som en tid varit utsatt för en hel del kritik, huruvida den stämmer eller inte kan inte jag avgöra, däremot är det uppenbart att det i Sverige är alldeles för svårt att förmå IVO att öppna ett ärende och undersöka hur evidensbaserat eller direkt farligt en persons råd är, i synnerhet då det idag ges direkt eller indirekt medicinska råd från allehanda personer utan kunskap om de komplexa, allvarliga sjukdomarna som de faktiskt gör. Det kommer kosta liv, och då tänker jag inte på typ 1 diabetes allena. Felet är inte IVO´s endast, vi behöver en strängare lagstiftning. Det är åt h-vete för lätt att profitera på svårt sjuka människors bekostnad.

Dålig kost orsakar problem över generationer?

14 January, 2016

Väldigt intressant forskning presenterad i Nature igår, på möss. Möss är möss och inte människor, men studien ger stöd åt tidigare i samma ämne och är utförd av forskare från Stanford, Harvard och Princeton.

Forskning kring tarmarnas betydelse har accelererat sista åren och det är ett otroligt intressant område där massor återstår och vi kommer lära oss mer i framtiden. Mag- och tarmkanalens mikrobiota (bakterieflora) har samband med en mängd mekanismer av betydelse för hälsa och sjukdom, detta vet vi utan att veta allt. Vi vet också att friska har en större variation av tarmbakterier medan överviktiga och människor med ett flertal andra sjukdomar har en mindre uttalad variation. Tarmbakterier varierar av flera skäl, kosten och genetiken spelar också in.

I studien har forskare gett möss en kost med väldigt lite fibrer med följden att variationen av tarmbakterier sjunker för varje generation. Forskarna anser detta ger stöd åt teorin att det samma sker med oss människor med en kost som består av för mycket processad mat, skräpmat helt enkelt. Kanske kan detta även förklara ökningen av IBD (främst crohns sjukdom och ulcerös kolit) samt fetma. En av forskarna bakom studien säger; ”omfattningen som lågfiberdieten förstör mikrobiotan på är häpnadsväckande”.

Många äter alldeles för lite fibrer, vilket också fokuseras på i flera länders kostråd, även Livsmedelsverkets. Livsmedelsverket rek ca 25-35 gram fibrer/dag för en vuxen vilket är ca en fjärdedel vad människan antas ha ätit för ca 10 000 år sedan. Flera forskare har i studier fokuserat på fibrer med anledning av skillnaden mot vad vi åt då, och att detta skulle ha något samband med en del hälsoproblem vi har idag. Denna studie ger alltså ytterligare stöd åt denna teori, om än fortsatt på möss. Dessutom fokuseras just på fibrer i studien, inte annat. Men onekligen intressant.

När forskarna gav mössen en lågfiberdiet (ca 30% mindre fibrer än högfiberdieten) förlorade flera av mössen med lågfiberdieten så mycket som ca 60% av mikrobiotan. De två dieterna beskrivs så här; Högfiberdieten bestod av en växtbaserad polysackariddiet där fibrerna kommer från majs, sojaböna, vete, havre, alfaalfa och sockerbeta. I lågfiberdieten kom fibrerna från sukros, majsstärkelse och cellulosa. Fördelningen av makronutrienter var:

När mössen fick ungar fortsatte nedgången i variation av tarmbakterier ytterligare, detta till så låga nivåer att det till slut inte hjälpte att de ammade, eller åt varandras avföring, som annars bidrar att öka nivån. I fjärde generationen verkade mössens mikrobiota nått “den nya normala nvån”, med låg variation av tarmbakterier och bara en fjärdedel av den första generationens nivå. Mössen gick då inte att rädda genom införande av högfiberdiet utan det krävdes transplantation av tarmbakterier kombinerat med införande av högfiberdiet.

Om detta även sker för människor på exakt samma sätt återstår att bevisa i studier. Kontentan är ändå, ät varierat, inkludera kolhydrater med fibrer, dvs bra kolhydrater. Kolhydrater är inget gift.

Abstraktet i Nature här.

Refererat i Science här.

Kryddbiff med rödbetor och broccolimos

22 December, 2015

Jag vill tipsa om Livsmedelsverkets Nyckelhålsrecept, på webben och Facebook. Inte specifikt för personer med diabetes, men goda, lättlagade och nyttiga. De har inte så väldigt många recept men väldigt bra att de har makronutrientfördelning vilket underlättar kolhydraträkning.

Biffarna här ovan har jag gjort många gånger, sätter mindre honung i rödbetorna, mer broccoli i moset (som för övrigt har väldigt bra effekt för mig då det inte är vispat och inte något annat i), om än marginell skillnad. 52 g kolhydrater per portion enligt recept. Alla deras recept i övrigt gör jag annars om med lite “diabetestvist”, mer fullkorn och/eller fibrer.

Mer information