Category: Recept
Bounty
Detta gjorde jag till julen, och gör ofta sedan tidigare. Ett recept jag fick för många år sedan av en kollega med typ 2 diabetes. Goda som bara den, gluten- och laktosfria (chokladen från Marabou säger ”kan innehålla spår av vete”, jag använder laktosfri grädde) och ca 6 gram kolhydrater per bit. Hela satsen har 180 gram kolhydrater och det blir ca 30 stycken. Det är sukrin i, så ätes varsamt. Sukrin har jag räknat bort då det inte påverkar blodsockret.
Ingredienser och näringsinnehåll.
Tar en stund men är väldigt enkelt. Gör så här.
Smält sukrin och kokosfett i en kastrull. Tillsätt kokosmjölk, grädde och kokos och rör ihop. Ställ kallt en timme. Forma sedan degen i avlånga bitar, tänk ungefär hälften av vad en ”dammsugare” är i storlek. Ställ sedan dessa i frysen en timme. Bryt chokladen och smält i vattenbad. Doppa bitarna (jag använde en hålslev) och ställt kallt. Som sagt, låt inte bilden lura er, de ser kanske inte goda ut (….) men varning för överätning 😊
Frukost
Innan jag debuterade i typ 1 diabetes september 2003 åt jag i princip aldrig frukost, men började omedelbart efter debut. Jag har testat skippa det men hela dagen blir smått kaosartad med blodsocker och energi. Med tiden lärde jag mig att över huvud taget få i mig något, idag är det absolut gott men jag äter mycket för att jag måste. Delvis därför jag aldrig tröttnar på att äta samma, i princip varje dag sedan debut. Åker vi exempelvis på skidsemester tar jag med mig min egen müsli. Min senaste arbete innebar mycket resor och faktum är att jag i princip var som helst i Europa kunde på hotellet äta motsvarande frukost, fantastiskt bra.
Den består av:
- Massa svart kaffe.
- Ett glas Fun Light.
- Mild naturell youghurt.
- Min egen fröblandning, müsli (se nedan).
- En skiva lingongrova med ost och någon grönsak. Det bröd jag tycker är godast och som fungerar väldigt bra på mitt blodsocker.
- På helgerna kokt ägg.
Totalt ca 35 gram kolhydrater. Min kolhydratskvot är 1E/20 gram kolhydrater men på morgonen har många någon form av resistens, mer eller mindre, så kvoten blir inte sällan annorlunda. Jag tar oftast 3E till frukost men ibland 2, borde inte ha engångssprutor för att egentligen kunna välja halva enheter men det funkar ju rätt bra ändå. Sedan jag fick astma för två år sedan är jag något känsligare för tajmingen, numer försöker jag ta insulinet 15-30 minuter innan jag äter (inte i morse dock).
Min så kallade müsli. Jag blandar solrosfrön, linfrön och pumpafrön. Givetvis kan man även ha nötter, jag tål inte jordnötter och försöker undvika andra nötter också bara för det. Jag sätter ca 60% solrosfrön och 20% vardera av de andra två. Tar totalt ca 0,75 dl till en tallrik naturell yoghurt varje morgon. Äter jag den naturella yoghurten utan frön får jag skarpare topp. Detta funkar utmärkt för mig, inte säkert det funkar lika bra för alla. Linfrön innehåller faktiskt ämnen som kan bilda vätecyanid, det gör dem inte farliga vid liten konsumtion, likt alltid är mängden viktig. SLV rekommenderar max 2 msk/dag (1). Innehåller ca 1% kh, 15% protein och 74% fett (mest fleromättat). Mycket fibrer, 27%, och mycket omega 3. SLV rekommenderar att inte äta krossade utan hela linfrön. Jag tar i frukosten ungefär en msk/dag. Solrosfrön är rika på E- och B-vitamin, magnesium och järn bl a. 13% kh, 23% protein och 50% fett (mest fleromättat). 6% fibrer. Pumpafrön innehåller mycket E-vitamin, fosfor, järn och magnesium bl a. 13% kh, 25% protein och 46% fett (mest fleromättat). 5% fibrer (TIPS: extremt goda att först torrosta och sedan hälla på lite soja i stekpannan. Ex till köttfärsbiffar). Så min portion om 0,75 dl tillför faktiskt ca 5 g kh, men tack vare fibrer om lika mycket samt fett så bromsas höjningen av bs in. Övrigt från fröblandningen; protein 11 g, fett 22 g.
Observera att alla personer med diabetes skall ta hjälp av sin behandlande läkare och dietist för hjälp med kolhydraträkning. De recept jag delar med mig är sådant jag gärna lagar, som fungerar utmärkt för mig, efter att hela tiden testa mig fram. Jag äter vad jag vill. Jag följer ingen diet utan äter varierad kost, och får aldrig ett oönskat blodsockersvar av någon mat jag själv lagar – faktiskt. Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning. Nedan är både energiprocent men även procentuellt vägt i vikt. Totalt innehåll frukosten:
Mitt blodsocker efter dagens frukost:
Referens:
Kladdkaka med lakrits och hallon
Jag är inte så mycket för fikabröd eller bakverk, och bakar jag (typ chokladbollar) så använder jag gärna vanligt socker. Dels för smaken, dels vräker jag inte mig och då funkar det bra för mig att justera insulin efter mängden. Igår gjorde jag dock världens enklaste kladdkaka med ganska lite (blodglukospåverkande) kolhydrater. Utan mjöl så nästan lite chokladpudding över den. Jag är galet förtjust i lakrits och det i kombination med färska hallon var riktigt bra. Inte omöjligt att denna får bli dessert på julafton hemma hos oss. Den är glutenfri om än det på chokladen varnas ”kan innehålla spår av vete”.
För de som behöver hjälp med dosering av insulin kontra innehåll, ta hjälp av behandlande läkare, sjuksköterska och dietist för hjälp med kolhydraträkning. Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning.
En hel form har 82 gram kolhydrater, detta ger ca 12 bitar. Dvs 7 gram kh per bit (229 kcal), sukrinet borträknat. Tar man marginellt större bitar och totalt 10 bitar med andra ord 8 gram kolhydrater per bit (275 kcal). Jag använde ICA´s sötströ som innehåller erytritol (sukrin) och pyttelite steviolglykosider (0,25%). Detta sötningsmedel innehåller 100% kolhydrater, men det påverkar inte blodsockret eller insulinsekretionen (vilket vissa sockeralkoholer gör, i mindre utsträckning, se här). Så detta kan vi äta men likt för alla i begränsad mängd då det kan ha laxerande verkan.
Busenkelt – så här gjorde jag.
Rör ihop äggen, sedan i med sötströet, vanillinsockret och lakritspulvret. Låt stå medan du smälter choklad och smör (jag hade normalsaltat, funkade om än saltet är onödigt) i vattenbad. Rör ner grädden då det smält och i med hela smeten i äggblandningen. Smaka av, om man som jag gillar lakrits kan man gott sätta i lite mer. Ner i en form, 225 grader i 15 minuter. Då den svalnat ställde jag den i kylen någon timme. Som sagt mäktigt, gott och extremt enkelt att göra.
Vegetarisk lasagne
Jag har testat ett trettiotal olika recept på vegetarisk lasagne genom åren, aldrig funnit något jag tyckt varit så där gott att jag knappt kan vänta till att få göra det igen. Eftersom en kombination av ett par recept så, denna är riktigt bra. För att vara mer korrekt är lasagnen nedan snarare mer lakto-ovo-vegetarisk eftersom den innehåller mejeriprodukter och plattorna ”spår av ägg”.
Jag var innan Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd våren 2015, där de bl a rekommenderade att öka andelen grönsaker och minska kött (förenklat, läs råden här 1), ganska dålig på att laga vegetarisk mat. Grönsaker till maten absolut, men ren vegetarisk mat var jag mindre bra på. Det bottnade förstås i okunskap och gammal vana. Jag har verkligen gått in för att lära mig mer och försöker göra någon vegetarisk rätt ett par middagar per vecka. Målet är dock att av veckans sju middagar ha fisk eller vegetarisk totalt fyra av dessa. Inget direkt mål på fördelningen. Ibland blir det vegetarisk fyra av sju middagar och vice versa. Funkar bra, och har gjort så i 1,5 år nu. Testar mycket nytt allt eftersom.
Observera att alla personer med diabetes skall ta hjälp av sin behandlande läkare, sjuksköterska och dietist för hjälp med kolhydraträkning. De recept jag delar med mig är sådant jag gärna lagar, som fungerar utmärkt för mig, efter att hela tiden testa mig fram. Jag äter vad jag vill, med en ”diabetestwist”. Jag följer ingen diet utan äter varierad kost, och får aldrig ett oönskat blodsockersvar av någon mat jag själv lagar – faktiskt. Min sambo äter enligt FODMAP (en av flera beskrivningar, observera att FODMAP inte är välstuderat men tillika inte något direkt farligt, förutsatt att man inte utesluter för mycket, tala med en dietist om frågor om detta, 2) och utesluter ett flertal saker som jag både gillar och dessutom fungerar bra för mig, så jag lagar dubbla maträtter nästan varje dag. Hon väljer idag att utesluta gluten som en del av FODMAP. Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning. Nedan är både energiprocent men även procentuellt vägt i vikt. Utöver listade ingredienser, självklart har jag även salt och peppar, jag lägger gärna någon färsk krydda i såsen också (basilika, timjan etc). Båda varianterna är för 3 personer vardera. Funkar rätt ok att värma dagen efter. Total tillagningstid ca 1.15.
Observera att beräkningen är gjord på exakta innehållet jag hade. Detta är en bra fingervisning, men för dosering av insulin måste egen beräkning göras.
Gör så här.
Tina spenat om du använder fryst, pressa ut vattnet ordentligt, lasagnen blir annars väl vattnig. Skär morötter i stavar, zucchini i skivor på längden ganska tunt. Stek lök och chili lite snabbt, sedan i med hela skalade tomater på burk (godare än krossade tycker jag), grädde, morötter, kryddor och eventuella örter. Låt stå på spisen 10-15 minuter. Lägg lite sås i botten av en form, på med lite spenat och smulad fetaost och plattor. Varva detta, likt all lasagne sås överst. Ca 25 minuter på 225 grader, glutenfria plattorna kan med fördel få någon minut till. Servera med ruccola eller machesallad.
Smaklig spis.
Västerbottenspaj
Rata inte kolhydrater förrän ni testat alternativ. Plockmat igår. En av få saker jag faktiskt lagar då är Västerbottenspaj (Västerbottensostpaj är korrekta benämningen, observera s:et i stavningen…), jag får då ledigt i köket. Min Västerbottenspaj är nog godast i Sverige. Eller Solna. Eller kanske Råsunda i alla fall. Och faktiskt lite LCHF, vilket jag inte äter. Jag följer ingen diet alls, jag äter varierat. Bilden är dålig, ber om ursäkt för min mobilkameras kvalité.
I paj är inte vidare mycket kolhydrater, trots pajdeg, så jag tar till paj väldigt lite insulin och det fungerar ypperligt för mig. Paj anses dessutom vara besvärligt att göra ibland, förstår inte alls, går på nolltid med matberedare, ofta gör jag för två dagar så går även att göra på en vardag, krävs lite planering bara. Just Västerbottenspaj gör jag ofta som förrätt också, går dessutom utmärkt att frysa, ofta gör jag flera mindre formar. Som Norrlänning kombinerar jag gärna med löjrom, gräddfil och rödlök förstås, oslagbar kombination.
Jag har ett par saker jag är extra svag för, Västerbottensost är en av dessa och bland alla Världens ostar nr 1 för mig. Innehållet i pajen går att variera mycket, jag använder alltid samma recept på deg dock.
Jag har sex trick som fungerar exceptionellt bra för mig, samt höjer smaken:
1. Paj var något jag ofta gjorde innan debut i typ 1 diabetes, efter debut alltid med 50/50 grahamsmjöl och vetemjöl. Gör så i allt med mjöl; pizzedeg, pitabröd, ugnspannkaka, våfflor etc. Mer fibrer och ypperligt blodsockersvar, för mig.
2. Många menar att man ska förgrädda pajdegen, varför, den blir bara torr? Gör absolut inte det.
3. Ett gammalt “husmorstrick”, ett ägg i pajdegen gör den frasigare.
4. Viktigast av allt, snåla inte med osten, det är trots allt en Västerbottenspaj. Jag sätter ca 50% mer ost än rek, just idag 210 g mot ofta rek 150.
5. I förlängningen av ovanstående, behövs mindre ägg. Ägg i äggstanningen är självklart, men osten framhävs gärna och då kan gärna äggen vara en förnimmelse i just Västerbottenspaj. Den stannar till ändå.
6. Jag förvärmer grädde och ost på låg värme under omrörning. Detta för att fördela ut osten ordentligt. Detta är inte alls nödvändigt men det känns bättre 🙂
Nedan är både energiprocent, dvs fördelning av kcal, men även procentuellt vägt i vikt. Skriver ingen portionsstorlek, detta beroende på att vad man äter till innebär stor variation. Denna rätt innehåller mycket mättat fett, men dels är portionerna små, dels äter vi inte detta så många gånger årligen. Andra pajer innehåller mindre fett då äggstanningen görs på mjölk och inte grädde, men i denna paj bör grädde användas.
Observera att detta endast är pajen, fördelningen varierar efter vad du äter till givetvis.
Fett 75E% eller 330 g/för en paj, varav enkelomättat 81, fleromättat 13 och mättat 208. Viktprocent: 32%.
Kolhydrater 15E% eller 133 g/för en paj. Viktprocent exkl fibrer (som motsv 1%): 13%.
Protein 10E% eller 101 g/för en paj. Viktprocent: 10%.
Västerbottenspaj
Pajdegen
1,5 dl grahamsmjöl
1,5 dl vetemjöl
150 gr smör
1 rått ägg
(nej, sätter inget salt i degen)
Äggstanningen
3 dl vispgrädde
210 gr västerbottensost
2 ägg
Lite salt
Gör så här.
Jag blandar allt mjöl med smöret i en matberedare, mixar och tillsätter ett ägg på slutet. Fördela ut i en stor form alt två små. Riv ost, sätt i en kastrull på svag värme alt blanda direkt i grädden, tillsätt lite salt och äggen. Klart. Svårare än så är det inte att göra en av Världens godaste rätter i mitt tycke.
Viktigt.
Observera att alla personer med diabetes skall ta hjälp av sin behandlande läkare och dietist för hjälp med kolhydraträkning. De recept jag delar med mig är sådant jag gärna lagar, som fungerar utmärkt för mig, efter att hela tiden testa mig fram. Jag äter vad jag vill, med en ”diabetestwist”. Jag följer ingen diet utan äter varierad kost, och får aldrig ett oönskat blodsockersvar av någon mat jag själv lagar. Min sambo testar fn FODMAP och utesluter ett flertal saker som jag både gillar och dessutom fungerar bra för mig, så jag lagar dubbla maträtter (inte igår dock). Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning.