Statistik dödsorsaker för 2015 – Socialstyrelsen

23 August, 2016

 

Socialstyrelsen publicerar årligen kanske den mest detaljerade statistik som finns i världen över dödsorsaker, ungefär denna tid på året. Från och med förra året (2015) så publicerade de även på sin hemsida för första gången allt i detalj, för vem som helst att läsa och ladda ner. Jag länkar till denna statistik på min hemsida och citerar den ibland. Observera att detta är statistik, det är fakta, men tillika kan inga slutsatser dras över mortalitet från statistik. Det är ingen studie med andra ord.

Denna statistik visar även allt detaljerat ur diabetessynvinkel likväl. Diabetesfonden skriver ofta ”varje dag dör fem personer pga diabetes”, vilket de fått mycket kritik för. Jag tycker detta är förvånande, om än jag har respekt för att en del människor inte vill veta detta. Det gör inte Diabetesfondens citat mindre sant. I den senaste statistiken från Socialstyrelsen som släpptes i förrgår ser vi dessutom att totalt antal, direkt diabetesrelaterade dödsfall (all form av diabetes,) var 2030 personer år 2015. Så Diabetesfondens siffra stämmer, tyvärr. Krasst är det så, vi ska inte överdriva verkligheten med sjukdomen men vi kan inte heller dölja den och låtsas som att den är en annan. Vi måste själva #öppnaögonen.
Korta kommentarer.

• Ospecificerad innebär att specifik typ av diabetes saknas på dödsorsaksintyget. Socialstyrelsen har till mig sagt att om de haft tid så hade de velat returnera dödsorsaksintyget till vederbörande läkare för förtydligande, men den tiden finns inte. Kom ihåg, detta är statistik och inte en studie där man ex kan titta mer i detalj. Dock, det finns skäl att tro att de flesta av dessa har oupptäckt autoimmun diabetes, i synnerhet de som avlidit av akuta komplikationer och även de som är yngre.
• Dödsfall med ”diabetes som underliggande orsak” är även det skrämmande läsning. Detta är alltså dödsfall där orsaken varit något annat men där personen har diabetes. Ex: om en person med diabetes dör av hjärtattack så är skälet just hjärttack. Även om vi idag vet av många studier sista tjugo åren att diabetes påverkar mycket annat. Dvs, en del av dessa dödsfall kan knytas till diabetesen, fast de inte är den direkta, akuta orsaken.
• Antal dödsfall ökade från 2014 till 2015. Både för typ 1 diabetes, typ 2 diabetes och ospecificerad diabetes. Även där diabetes varit underliggande orsak.
• Det avled fyra personer i typ 1 diabetes under 24 år, vs tre år 2015. Inga unga människor ska behöva dö av #skitsjukdomen.
• Totalt antal människor under 39 år som dog i direkt diabetesrelaterade orsaker minskade från 23 till 15. Skrämmande, förhoppningsvis en trend att det minskar utan att det från statistik går att dra dessa slutsatser.

 

Jag gjorde en sammanfattande bild, observera igen att inga slutsatser kan dras över mortalitet från detta. Annat än att ja, diabetes orsakar fortsatt för många människors död.

 

 

För de som vill se rapporten i sin helhet, klicka här och öppna excelfilen, ”tabeller”. Se flikar i botten; 4A, 6A och 6B.

 

 

 

 

Spelar när och var man föds in för risken att få celiaki?

16 August, 2016

 

Svenska forskare har precis publicerat en extremt intressant studie om celiaki i BMJ (British Medical Journal), bl a är en av författarna Anneli Ivarsson vid Umeå universitet. Jag har nämnt henne flera gånger, Anneli anses vara en av de främsta inom celiaki i världen. Nedan egentligen en orättvis kort artikel om något så viktigt, men jag ville ändå skriva något mer än att bara dela studien.

Av 2 miljoner barn mellan 0-15 år födda i Sverige mellan 1991-2009 så diagnostiserades 6569 med celiaki (dvs studiens underlag). Författarna till studien har försökt utröna eventuellt samband mellan var i landet man föds och när på året, för att se om risken skiljer sig beroende av detta. Detta är den första studien som görs i Sverige där man tittar på incidensen både vid olika årstider och var man föds. Det forskarna vet idag om etiologin är att riskgener behövs samt att då man har det, kan mängden gluten man intar spela in (observera, högriskgener). Utöver detta har miljöfaktorer betydelse, vilka dessa är och dess roll är okänt. Det som spekuleras kring är bl a; hur förlossningen gått till, amning eller ej, tarmfloran, virus/infektioner, socioekonomisk status etc. Forskare har tidigare visat att det skiljer sig när/var man föds utan att kunna visa det så här detaljerat, de skriver initialt om de studier och hypoteser som finns rörande d-vitamin, som likt studier kring typ 1 diabetes visat motsägande resultat.

Forskarna fann skillnader i incidens beroende på vilken region man föds i samt tidpunkt på året man föds (för detaljer för dessa regioner, se studien). Se bild och notera skillnaderna. Översta kurvan är södra Sverige, den mittersta är centrala delarna och den streckade norra Sverige. Nedtill ser ni incidens över tid, för var månad:

 

Forskarna säger att svagheter är att de inte har data över infektioner och detaljer av nivåer av d-vitamin (det är en kohortstudie), men tillika är det extremt intressant att variationerna över landet är så stora då svenska befolkningen anses ha förhållandevis lika genetisk predisposition. Detta ger än mer belägg för att miljöfaktorer spelar in. Forskarna skriver ett långt stycke om kopplingen till flera olika typer av virus, som likt för typ 1 diabetes diskuterats länge även för celiaki. Studien kan inte visa detta förstås, men den ger inte anledning att släppa den hypotesen heller., tvärtom. Tidpunkterna då de virus som diskuteras eventuellt ha koppling stämmer relativt bra överens med mönstret för uppkomsten av celiaki. Vidare skriver forskarna om d-vitamin, vilket alltså studien motsäger då norra Sverige har lägre incidens och mindre mängd solljus mätt över året. Dock så spekulerar de kring att gravida kvinnor som föder barn på våren har låga nivåer av d-vitamin i slutet av graviditeten, och att detta skulle spela in på det ofödda barnets (bristfälliga) utveckling av immunförsvaret. En annan hypotes de nämner är motsatt, att höga nivåer av d-vitamin skulle ge ökad risk, men att detta är en ny tankegång. De summerar allt med att virus är troligaste förklaringen som riskfaktor, kombinerat med det jag skrev initialt med riskgener och intag av gluten då man väl har riskgener. De slutar med dessa väl valda ord:

”Whatever exposures are important in explaining seasonality, they have to work in a well-defined period, that is, during early life when the immune system is in an important developmental phase, otherwise there would be no seasonal pattern.”

 

Min kommentar. Otroligt intressant studie om än mer forskning behövs. Det är inte alls säkert att etiologin kring typ 1 diabetes och celiaki är likvärdig, även om något samband finns (ca 10% av alla som har typ 1 diabetes får celiaki). De bilder över incidens för typ 1 diabetes jag visat många gånger är inte på något sätt forskning, men den ger inte vidare bra stöd (extremt förenklat som sagt) åt teorin gällande d-vitamins roll i etiologin kring typ 1 diabetes. Se ex de tjugo länder med högst incidens av T1D i världen nedan. Förvisso flera Nordiska länder men även länder i mellanöstern, och lite överallt i världen.

 

Stöd för teorin kring d-vitamins roll i etiologin för typ 1 diabetes ger inte heller, som jag skrivit flera gånger, de studier duktige professor Mikael Knip från Finland gjort. Bl a har exempelvis finska Karelen sex gånger högre incidens för typ 1 diabetes vs ryska Karelen, med en befolkning med väldigt lika genetisk predisposition och där det geografiskt skiljer bara ett par mil. De ryska barnen han studerat har mycket lägre nivåer av d-vitamin och alltså väldigt mycket lägre incidens av T1D. Nu ska vi inte blanda ihop sjukdomar, om än något samband mellan T1D och celiaki finns. Det är svårforskat och det är inte otänkbart att triggers är olika för olika åldrar, olika i olika delar av världen.  Jag ogillar att spekulera, men jag tycker d-vitaminspåret verkar fel för typ 1 diabetes i alla fall. Så länge vi inte vet orsaken till varken typ 1 diabetes, eller i detta fallet celiaki, måste forskarna förhålla sig ödmjuka givetvis.

 

#öppnaögonen #stödforskningen

Studien:

1. http://m.adc.bmj.com/content/early/2016/07/14/archdischild-2015-310122.full#ref-12