Category: Fonder

Forskningsfonder diabetes

26 June, 2018

Strax efter att jag startat Diabethics skrev jag ett av mina hittills mest delade inlägg, ”De tre största fonderna som stödjer diabetesforskning” (https://www.diabethics.com/forskning-teknik/de-tre-storsta-fonderna-som-stodjer-diabetesforskning/). Den delades även av professionen, Diabetesförbundet och Barndiabetesfonden. För de som följt mig en tid är det ingen större överraskning att forskningen är det jag brinner mest för, i synnerhet den mot ett botemedel, men självklart även det som rör bättre behandlingar av komplikationer, hjälpmedel etc. Syftet med mitt inlägg för 2,5 år sedan var mycket enkelt. I slutna forum för personer med diabetes och anhöriga är en av de mest förekommande frågorna vilka fonder det finns att skänka pengar till, och kort information om dessa. Jag förespråkar ingen särskild alls, utan vill ge ett oberoende underlag om de som finns. De tre som finns i Sverige och innehar 90-konton står under SFI´s kontroll (Svensk insamlingskontroll; https://www.insamlingskontroll.se/sidor/om-svensk-insamlingskontroll). Dessa är;

  • Barndiabetesfonden som stödjer forskning om primärt typ 1 diabetes.
  • Diabetesfonden som stödjer forskning om all form av diabetes.
  • Diabetes Wellness som stödjer forskning om all form av diabetes.

SFI´s regler är flera, men det viktigaste är förstås andelen medel som går till forskningen. Minst 75% av de totala intäkterna skall gå till ändamålen utan oskäliga kostnader (max 25%). Detta gäller inte endast fonder inom diabetes utan alla fonder förstås. Ändamålen är svåra att förändra, en ny fond måste startas men ansökan kan faktiskt göras till Kammarkollegiet för mindre förändringar, utan garantier att förändring beviljas. Hur goda chanserna är att genom detta få igenom en önskad förändring är oklart, det man måste komma ihåg är att syftet för en fond är att dela ut så mycket medel som möjligt. Sedan finns förstås en hög grad av seriositet så incitament för att förändra ändamålen är få. Vilka ändamålen för respektive fond är kan läsas i min tidigare artikel, som jag länkade ovan.

NYA ÅRSREDOVISNINGAR

Nedan redovisar jag intäkter och det som gått tillbaka direkt till forskningen, samtliga tre fonder har publicerat sin årsredovsning för 2017. Viktigt att betänka att intäkterna för ett år i regel avspeglas på anslagen året efter, så det blir lite skevt med denna jämförelse men för att få en någorlunda bild gör jag så här. Observera att ändamålen inte allena innehåller forskning, självklart kan ändamålen inte heller vara vad som helst för att accepteras av SFI. Jag vill också betona att alla tre fonder följer SFI´s regler. Andel av Diabetesfondens och Diabetes Wellness anslag som går till typ 1 respektive typ 2 diabetes finns inte specificerat per sjukdom. Diabetesfonden har emellanåt gjort det men inte nu. Dock, självklart finns alla projekt de stödjer publicerade så det går att själv sammanställa detta, tar dock alldeles för mycket tid så jag väljer att inte göra det. All diabetesforskning är viktig. Klicka på bilden nedan.

KOMMENTAR

Mitt förra inlägg för två och ett halvt år sedan rönte inte bara stor uppmärksamhet hos personer i diabetesvärlden allena, jag fick även en liten subtil fråga av en journalist, som inte ledde någonstans. Jag har publicerat den flera gånger på min Facebook, och ibland då fått kommentarer från företrädare av Diabetes Wellness Sverige. De har idogt antytt att jag motarbetar dem och ifrågasatt min artikel, varav jag undrat vad som faktamässigt är fel. Den frågan har jag aldrig fått svar på.

Det vore därför osannolikt att de inte åter känner sig utpekade, men jag redovisar åter endast fakta. Jag skulle vilja att alla som läser detta ändå samtidigt funderar en sekund på hur systemet fungerar, lyft blicken lite. Självklart förstår jag att frågor uppstår om fördelningen av intäkter versus anslag och ändamålskostnader, men som jag skriver följer alla tre fonder de regler som finns. Hur kan reglerna vara på detta sätt?

Jag har i ett par års tid fört en dialog med Svensk Insamlingskontroll kring detta. Jag och många med mig har enormt stort förtroende för en organisation som innehar ett 90-konto, och i Sverige är detta en unik kvalitetsstämpel som många av oss lär innebörden av från att vi är barn. Jag har framfört en ”djävulens advokats tanke” till SFI, om en marknadsundersökning skulle göras hos Sveriges befolkning hur mycket av deras skänkta 100 kronor till en fond, oavsett område, de tror går tillbaka till forskningen, skulle vi se varierande svar. Jag är tveksam att någon skulle gissa att mindre än 50% går direkt till forskningen dock, oavsett vad ändamålen faktiskt är. SFI säger att de tre diabetesfonderna följer reglementet, jag säger då att reglementet är fel.

Problemet i förlängningen är givetvis att den unika kvalitetsstämpel förknippat med ett 90-konto undermineras när det är möjligt att följa reglementet och ändå ge forskningsanslag som i jämförelse med andra är låga, hur goda ändamålen än är i övrigt.

Diabetes Wellness är bildad senare än de andra två och har kanske varit mer kreativa då de skrivit ändamålen, som alltså godkänts av SFI, jag vet dock att exempelvis Diabetesfonden inte idag skulle skriva om sina ändamål även om de fick.

ÅRSREDOVISNINGAR OCH UNDERLAG FÖR MIN ARTIKEL

Diabetesfondens årsredovisning för 2017, med historisk data:

https://www.diabetes.se/contentassets/31f28d5c0d9f40288f5f2c80383c81fe/arsredovisning-stiftelsen-svenska-diabetesforbundets-forskningsfond-diabetesfonden-2017.pdf

Barndiabetesfondens årsredovisning för 2017:

http://www.barndiabetesfonden.se/Documents/Verksamhetsberattelse/%C3%85rsredovisning_Stiftelsen-Barndiabetesfonden_2017.pdf

Barndiabetesfondens årsredovisning för 2016:

http://www.barndiabetesfonden.se/Documents/Verksamhetsberattelse/%C3%85rsredovisning%20Barndiabetesfonden-16.pdf

Barndiabetesfondens årsredovisning för 2015:

http://www.barndiabetesfonden.se/Documents/Verksamhetsberattelse/%C3%85rsredovisning%20Stiftelsen%20Barndiabetesfonden%202015.pdf

Diabetes Wellness årsredovisning för 2017:

https://www.diabeteswellness.se/sites/default/files/arsredovisning_2017.pdf

Diabetes Wellness årsredovisning för 2016:

https://diabeteswellness.se/sites/default/files/arsredovisning2016_8024252218_small.pdf

Diabetes Wellness årsredovisning för 2015:

https://diabeteswellness.se/sites/default/files/arsredovisning_2015.pdf

SUMMERING

Självklart bottnar min artikel delvis i desperation, jag är väldigt angelägen att diabetesforskningen skall komma framåt. Att det totalt delas ut cirka 47 MSEK under 2017 låter kanske mycket. Betänk att en doktorand i en forskargrupp totalt kostar ca 1 MSEK per år, så detta räcker inte vidare långt tyvärr. Jag ogillar jämförelsen med barncancer och dylikt, men ett perspektiv. Alla cancerfonder i Sverige samlar in över 1 miljard svenska kronor varje år. Bra, de får mer än gärna samla in tio gånger så mycket då cancer är hemska sjukdomar, som i vissa fall drabbar barn hårt. Jag önskar dock att mer medel skänks till diabetes likväl, som också är allvarliga sjukdomar.

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

Autoimmun diabetes etiologi

25 April, 2017

Etiologi betyder orsakssamband, dvs kausalitet. Direkt skriver jag: nej, vi vet inte etiologin bakom typ 1 diabetes. Det är av enormt stor vikt att vi förhåller oss till vad vi vet, och sprider kunskap om sjukdomen och hur forskningen lider. Det är fundamentalt att bidragen ökar kraftigt för att kunna mota, preventivt förhindra och bota sjukdomen typ 1 diabetes. Vi måste givetvis förhålla oss till fakta, i praktiken innebär detta exempelvis att tala om allvaret i sjukdomen men inte heller överdriva. Det är lika viktigt att mota pseudovetenskap och hemmasnickrade teorier som att inte säga att ”typ 1 diabetes är mer allvarligt än cancer”. Det är svårt att jämföra sjukdomar, personligen tycker jag tillika det är för tabubelagt, men den jämförelsen gagnar oss inte då den är synnerligen överdriven och felaktig.

Överallt i Sverige, och världen, finns självutnämnda ”experter” som “vet allt” om etiologin bakom typ 1 diabetes. Det hade varit bra om de spred fakta men det är sällan, om någonsin, några källor bakom dessa teorier. Ofta är det människor som profiterar på sjuka människor med lögner, skrämselpropaganda, förvriden sanning och sällan några källor. Har de mot förmodan källor så är det gammalt, hypoteser som blir sanningar plötsligt för att det gagnar deras affär, ej vedertagna idéer etc. Allt med syftet, inte att hjälpa människor utan att tjäna mer pengar själv, även fast de ibland hävdar motsatsen men det faller på sin egen orimlighet. Detta är självklart inget unikt för diabetes, detta förekommer för en mängd sjukdomar. Jag skriver ofta att jag dock är tveksam om någon sjukdom så ofta utsätts för detta som diabetes. Detta då diabetes är självbehandlad till 99,9% och många mår inte bra, fysiskt och psykiskt. Akut dödlighet i typ 1 diabetes existerar än idag men den minskar i Sverige, tyvärr är det största problemet att sjukdomen nöter på sikt genom komplikationer (1, 2). I flera länder råder tyvärr kraftigt ökad överdödlighet i ung ålder dock. Det är inte sällan just att sjukdomen är självbehandlad och utmaningarna som kommer med det utnyttjas av dessa kvacksalvare med tomma löften, utöver att de skriver böcker, föreläser etc etc. Inte om diabetes allena men de inkluderar diabetes. Problemet är även att de går händelserna i förväg och en del har ett stort antal anhängare. Deras icke källkritiska anhängare frågar då oss om vi fått autoimmun diabetes av socker, föräldrar får från sitt barn med typ 1 diabetes vänners föräldrar frågor varför de gav sin tvååring gluten innan sjukdomen plötsligt uppstod, och hur många färre som vill bidra till forskningen då “facit redan finns” vill jag knappt tänka på. Detta skadar långt mycket mer än majoriteten förstår, inklusive professionen, forskare, förbund, stiftelser etc. Jag har läst forskning kring autoimmun diabetes i många år, men skriver ytterst sällan om vad jag vet, och tangerar jag något intressant försöker jag vara övertydlig men att det är en hypotes och att nej, det är inte svaret på gåtan autoimmun diabetes. Skälet är just att förhindra att en hypotes får spridning som en sanning, jag är möjligen för rigid men vi har inte råd med att det sprids icke belagda teorier. Diabetesforskningen lider som bekant oerhört och bidragen ökar inte, liksom kunskapen i samhället om autoimmun diabetes. Det hänger givetvis ihop.

 

EPIDEMIOLOGI
Två av världens tio främsta forskare inom typ 1 diabetes (källa, den enda omfattande ranking som finns globalt; 3) har nyligen presenterat mycket intressanta reviews, svenska professor Åke Lernmark och finske professor Mikael Knip. Dessa två är de som troligen vet mest om etiologin i världen, det vi de facto vet. Reviews är lite sammanfattande artiklar, en slags “sum up”.

Åkes publikation publicerades i Nature 30 mars 2017 och är extremt omfattande om autoimmun diabetes, ett uttryck som han också glädjande nog fick igenom att skriva återkommande vilket vi gladdes över då han berättade detta. Jag har frekvent kontakt med Åke sedan många år. Mikaels kom i december 2016. Båda är sammanfattande vad de och forskarna vet idag och de har i sin tur en mängd källor. Nedan skriver jag om delar ur dessa, här är publikationerna; 4 och 5.

Incidensen av typ 1 diabetes varierar stort mellan länder men Nordiska länder sticker ut på ett negativt sätt, i synnerhet Sverige och Finland. Incidens är nyinsjuknande och mäts ofta likt nedan, hur många människor av en befolkning på 100 000 som får sjukdomen, varje år. Denna bild som jag publicerat på min Facebook flera gånger visar detta. I antal är det för Sverige ca 900 barn 0-17 år som insjuknar årligen, mer än två per dag, och för ålderskategorin 0-14 år enligt nedan ca 800 barn per år. Källa är internationella diabetesförbundet:

 

Åke skriver att autoimmun diabetes är ovanligt i flera asiatiska länder, såsom i Kina, Korea och Japan. Anledningen till detta tros vara både genetisk risk kombinerat med miljöfaktorer, troligen inkluderat hygienhypotesen och infektioner vanliga hos barn (mer om detta nedan). De två riskgener som kopplas till sjukdomen, HLA-DR3-DQ2 och HLA-DR4-DQ8, är vanligare i Skandinavien än i Asien. I Finland har ca 40 000 människor typ 1 diabetes och i Sverige 50 000, ett visst mörkertal finns då en del vuxna insjuknar i LADA, också autoimmun diabetes (6) men med ett mer långsamt förlopp. Även om typ 1 diabetes och LADA kan ha något olika etiologi är båda per definition autoimmun diabetes. Åke skriver att ca 500 000 barn har typ 1 diabetes i världen. Mörkertal finns då alla länder inte har helt tillförlitlig data. Denna siffra är åldern 0-14 år, i Sverige räknar vi 0-17 år. I åldern 0-14 år finns i Sverige ca 5 000 barn med typ 1 diabetes, vi har alltså ca 1% av alla barn med sjukdomen i Sverige, men knappast 1% av jordens befolkning (nationell ny statistik för Sverige 7).

Det som är viktigt att tillägga till incidensen på bilden ovan är antalet barn som insjuknar. Betänk exempelvis Saudiarabien med en befolkning på ca 30 miljoner människor, hur många som insjuknar i typ 1 diabetes årligen. Framförallt USA med lägre incidens men i rena antal väldigt många nyinsjuknade årligen. Nyligen kom en ny publikation i USA som rönte stor uppmärksamhet, den visar ökad incidens av typ 1 diabetes, ännu mer av typ 2 diabetes, bland unga 0-19 år. Observera att incidensen skiljer sig då åldersgruppen är annorlunda mot den på bilden ovan, på bilden 0-14 år och i publikationen 0-19 år. 2012 var incidensen av typ 1 diabetes 21,7/100 000 barn/ungdomar 0-19 år (8). USA´s officiella befolkningsstatistik visar ca 75 miljoner människor mellan 0-17 år (9), för de två åren 17-19 år, för att kunna jämföra siffrorna, avrundar jag till 80 miljoner. Denna siffra verifieras av andra källor. Det innebär att ca 17 000 barn/ungdomar mellan 0-19 år insjuknar årligen i typ 1 diabetes i USA. Fruktansvärt.

 

 

ETIOLOGI – VAD VI VET IDAG
Markörer för autoimmun diabetes är de autoantikroppar som kan detekteras flera år innan diagnos. Dessa fem autoantikroppar är; GADA (GAD-autoantikropp), IA-2A, IAA (insulinautoantikropp), ZnT8A (zink transportör 8) och den nyligen funna, tetraspanin 7, rollen för den sistnämnda, om någon, är oklar idag. Hos barn är IAA den vanligaste förekommande autoantikroppen medan det hos alla som får autoimmun diabetes är GADA (här om barn: 10 och bl a här för vuxna och barn: 11). Det är inte klarlagt vilken roll autoantikropparna eventuellt har, men det anses allt mer troligt att de inte direkt är involverad i destruktionen av betaceller. Har en person minst två autoantikroppar är risken att insjukna kommande tio år ca 70%. Autoantikroppar tros uppstå omkring 1-2 års ålder om det är IAA och 5-6 år om GADA uppstår. En människa kan utveckla autoantikroppar och bära dessa hela livet. Den äldsta person jag av Åke Lernmark hört insjukna i autoimmun diabetes var 80 år, och tros alltså ha haft långsamt förlopp till tiden för debut. Den längsta uppföljningen som finns i en uppföljningsstudie är en finsk man som insjuknade 32 år gammal, och autoantikroppar detekterades då han var 11 år. Det tog 21 år innan sjukdomen var ett faktum.

 

Den genetiska risken för autoimmun diabetes är låg, tvärtom vad många tror. Riskgener är ett krav men dessa är vanliga hos befolkningen i stort, ca 20% av Finlands befolkning bär på dem, motsvarande i Sverige. Betänk att få insjuknar, 0,5% av Sveriges befolkning har autoimmun diabetes. Risken (skilj på risk och utfall) att insjukna för befolkningen i Finland och Sverige är 2%, dvs, ungefär var tionde person med HLA-benägenhet insjuknar. Generna förklarar ungefär hälften av den genetiska sjukdomsbenägenheten. Jag gjorde denna bild hösten 2016 och den är fortfarande aktuell. Den baseras på flera resultat från den stora TEDDY-studien:

 

 

Vad som uppdagas allt mer är att de olika riskgenerna kopplas tydligare till specifika autoantikroppar liksom att HLA-gener även korrelerar med vilken ålder autoantikropparna uppstår. Det diskuteras även bland forskarna om betydelsen av HLA-generna har underskattats, med det inte alls sagt att skillnaden skulle vara dramatisk. Åke skriver bland annat detta;

”Many genes that confer susceptibility to stage 1 T1DM are expressed in immune cells, which suggests that the development of stage 1 T1DM is generally influenced by the magnitude and control of the response to immune stimuli, such as those that are encountered during childhood.”

Flera miljöfaktorer har genom åren föreslagits bidra till uppkomsten av autoimmun diabetes; virus, tajming av introduktion av mat, överdriven användning av antiobiotika, D-vitamin etc etc. Både Åke och Mikael skriver samma sak, oavsett vilka dessa hittills okända miljöfaktorer är så är betydelsen liten. Det kan enkelt förklaras av att exempelvis en person har högriskgener, drabbas av ett vanligt virus, och sedan får något som får bägaren att rinna över. Denna trigger är nödvändig för insjuknande, men inte betydande. Knip skriver om virus;

”En australiensk meta-analys har visat att enterovirusinfektioner är förknippade med en nästan fyrfaldig relativ risk för betacellsautoimmunitet och en nästan tiofaldig risk för typ 1-diabetes. Den starkaste kandidaten är en tidig infektion förorsakad av ett Coxsackie B-virus (CBV). Coxsackie B-virusgruppen, som inkluderar sex serotyper, hör till enterovirusfamiljen med fler än 100 olika serotyper. Såväl epidemiologiska och kliniska analyser samt vävnadsanalyser talar för att ett enterovirus, och CBV i synnerhet, fungerar som utlösande faktor för sjukdomsprocessen. Vävnadsanalyser talar för att ett enterovirus och CBV i synnerhet fungerar som utlösare av sjukdomsprocessen.”

Tarmbiotan är intressant på många sätt och mer forskning har kommit sista åren, med en hel del intressanta fynd. Så även gällande autoimmun diabetes, även om vi inte alls vet hur det korrelerar. Knip skriver;

”Som det framgår av Tabell I har studier som utförts bland barn med ökad sjukdomsrisk eller med preklinisk diabetes visat på reducerad mikrobdiversitet och minskad förekomst av butyratproducerande bakterier, vilka betraktas som hälsofrämjande. Resultaten talar för att förändringarna i tarmmikrobiotan utvecklas först efter den primära serokonversionen till autoantikroppspositivitet.”

Forskningen Knip refererar till nedan skrev jag om förra året (12);

”Vi har i tidigare studier visat att typ 1-diabetes är sex gånger mindre vanlig bland barn i ryska Karelen än bland barn i Finland. Detsamma gäller celiaki, sköldkörtelautoimmunitet och sensitisering mot vanliga allergener (allergenspecifika IgE-responser). Det innebär att alla immunmedierade fenomen som jämfördes mellan barn i Finland och i ryska Karelen är mångfalt mer frekventa i Finland, vilket talar för att det måste finnas någon gemensam faktor bakom de här differenserna. I en färsk studie har vi undersökt tarmmikrobiotan hos finländska och ryska spädbarn. Vi fann att Bacteroides-bakterier var klart vanligare hos finländska barn under det första levnadsåret. Vi observerade även att en majoritet av bakteriella lipopolysackarider (LPS) producerades av Bacteroides-bakterier hos finländska barn, medan Escherichia coli var den huvudsakliga producenten av LPS hos ryska barn. LPS från E. coli stimulerade kraftigt immunsystemet i in vitro-experiment, medan LPS från Bacteroides-bakterier var en svag immunstimulant och inhiberade till Figur 3. Inverkan av tarmmikrobiotan på risken att insjukna i typ 1-diabetes. En bristfällig skolning av immunsystemet under det första levnadsåret leder till ökad benägenhet för immunmedierade sjukdomar inkluderande typ 1-diabetes. Senare efter uppkomsten av de första diabetesassocierade autoantikropparna bidrar en reducerad mikrobiell diversitet till sjukdomsprocessens progression mot klinisk diabetes. och med den stimulerande effekten av E. coli. Det här talar för att de finländska barnens immunsystem genomgår betydligt mindre träning och skolning under det först kritiska levnadsåret än de ryska barnens, och det kan bidra till de finländska barnens ökade benägenhet för immunmedierade sjukdomar senare i barndomen. Utifrån nu tillgänglig kunskap förefaller det som om tarmmikrobiotan kunde vara en av de individuella faktorer som bidrar till värdens risk att insjukna och påverkar hur snabbt sjukdomsprocessen framskrider och i vilken ålder klinisk diabetes debuterar. Sannolikt inverkar tarmmikrobiotan i två steg på risken att utveckla typ 1-diabetes. Det första steget tas under det första levnadsåret, då immunsystemet skolas för kommande uppgifter och då en bristfällig skolning leder till ökad benägenhet att utveckla immunmedierade sjukdomar (Figur 3). Det andra steget infaller under de följande åren, då tarmmikrobiotans tynande mångfald och bristen på butyratproducerande bakterier accelererar sjukdomsprocessen, vilket förorsakar en tidig diabetesdebut.”

 

Knip har i flera studier med kollegor visat att de ryska barnen i Karelen har mycket högre frekvens av vanliga virus, och också andra mer allvarliga sjukdomar. Än mer farliga och dödliga sjukdomar förekommer i Ryssland, vissa som närmast är utrotade i västvärlden. Dessutom är livslängden kortare i Ryssland än i västvärlden, så det är inte eftersträvansvärt att ta efter vad de gör, om det skulle vara möjligt. Tvärtom är målet att på bästa möjliga sätt maximera förutsättningarna givetvis, och ta det bästa från alla världar. Vi vill givetvis både bota alla som har autoimmun diabetes och utrota sjukdomen helt. Knips teori i detta avseende bygger alltså på att exempelvis de finska barnens immunförsvar inte tränas upp tillräckligt, och då man drabbas av detta virus blir reaktionen lite av en hävstångseffekt, dvs mycket kraftfullare. Se här;

 

 

 

ANDRA TEORIER
Det har, som Knip skriver, diskuterats om autoimmun diabetes är en infektionssjukdom och detta inte minst pga heterogenititen, dvs att det troligen finns olika triggers och lite variationer av det som får bägaren att tippa över och utlösa sjukdomen.

Nyligen rönte en studie stor internationell uppmärksamhet. Forskningen är utförd vid Leidens universitet i Nederländerna, av duktige Bart Roep m fl. Det florerar många artiklar som inte är så detaljerade som universitets egen nedan, och flera av de som finns skriver ungefär att sjukdomen kanske inte är autoimmun om detta skulle visa sig stämma, vilket är fel. Deras lite experimentella forskning visar att vissa betaceller under stress kan producera ett felaktigt protein, istället för insulin. Denna stress skulle kunna vara ex infektion, onormal tarmbiota eller överdrivet bruk av antibiotika som barn. Forskarna menar att detta felaktigt producerade protein utlöser immunförsvarets attack, som därmed inte gör något fel utan i själva verket gör sitt jobb. Detta handlar om antikroppar mot neoantigen, antigen som bildas av att insulinmolekylen förändras, vilket kan ske med flera antigen. Antigen är ett kroppsfrämmande ämne som irriterar immunförsvaret och orsakar en reaktion. Neoantigen innebär att det sker en mutation, förändring, som förändrar insulinmolekylen och plötsligt ser immunförsvaret sin vän som en inkräktare. Skulle kunna vara en pusselbit i hur autoimmuniteten uppkommer. Antingen exempelvis av betacellstress, med åtföljande risk för oxidativ stress, eller kanske pga att virus faktiskt är involverade. Intressant forskning, mycket tidig och som sagt experimentell. Inte alls orsaken till autoimmun diabetes etiologi utan möjligen en pusselbit i förloppet. Det som artikeln nedan gör nyanserat är bl a just att inte av detta frångå autoimmuna begreppet. Det är inte semantik, även om immunförsvaret inte gör något “fel” så är det enligt detta resultat fortsatt så att immunförsvaret reagerar och går till angrepp mot antigen som kroppen producerar. Dvs, förenklat; något går fel och gör att immunförsvaret gör myteri, alternativt gör sitt jobb för att något har förändrats och gjort uppgiften omöjlig för immunförsvaret. I praktiken samma, något går oerhört fel. Självklart viktigt att studera detta mer för att kunna mota sjukdomen och preventivt förhindra att fler drabbas, men gällande benämningen autoimmunitet oväsentligt. Detta är ganska tekniskt och lite nördigt, hoppas jag lyckas få fram innebörden. Mer om detta kommer under 2017 vet jag. Här artikel plus studien 13 och 14.

 

SUMMERING
Vi vet tack vare duktiga forskare faktiskt ganska mycket. Svårigheten att forska, utöver brist på medel, är att processen vid diagnos ibland startat långt innan. Det är komplext. Dessutom kan det finnas flera olika triggers, sekundära gällande orsak till sjukdomen, men ändå nödvändiga. Dessutom möjligen olika beroende på flera faktorer såsom ålder, vilka autoantikroppar som uppkommer, i vilka länder vederbörande bor, etnicitet etc etc. Vi har alltså en del svar, men sista pusselbitarna är oftast de svåraste. Om forskningen får medel kommer gåtan lösas. Detta är även en absolut förutsättning för att effektivt kunna bota oss som har autoimmun diabetes. Vi kan inte tillföra insulinproducerande celler utan att stoppa autoreaktiva angreppet på de nya cellerna. De kommer också förstöras. Stöd forskningen inom autoimmun diabetes/typ 1 diabetes tack.

Sist men inte minst. Se bilden överst i mitt inlägg. Vi vet inte exakt roll för de miljöfaktorer som hittills är okända, annat än att betydelsen är ringa, i vilket fall inte orsaken till sjukdomen. Att säga ”gluten orsakar autoimmun diabetes” eller ”socker orsakar autoimmun diabetes” är alternativ fakta. Kosten kan ha betydelse i det multifaktoriella förloppet, det finns dock hypoteser som är mer sannolika och om kosten har någon betydelse alls är den ringa. Sprid inte pseudovetenskap tack. Hjälp oss sprida att forskningen behöver medel, kunskap om den hemska sjukdom som drabbar barn hårt och utsätter barn för en situation varken du eller någon önskar sitt barn skulle utsättas för. Och kärnfysik, bidra inte till en försämrad situation på alla sätt samtidigt som du säger ”jag vill bara hjälpa”. Det gör du inte. Gå inte händelserna i förväg. Gör du det och inser detta, eller tar åt dig av kritik om du går för långt, så har vi stor respekt för dig. Vidhåller du din tes, lyssnar inte på fakta vad vi faktiskt vet eller inte vet, förlorar du allt förtroende.

 

#öppnaögonen

 

 

 

Referenser:

  1. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/statistik-dodsorsaker-for-2015-socialstyrelsen/
  2. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/ljus-i-tunneln-ej-taget/
  3. http://expertscape.com/ex/diabetes+mellitus%2C+type+1
  4. https://www.nature.com/articles/nrdp201716 
  5. http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/Mikael%20Knip%20.pdf
  6. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/autoimmun-diabetes/
  7. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/swediabkids-2016/
  8. http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1610187
  9. https://www.childstats.gov/americaschildren/tables/pop1.asp
  10. http://rd.springer.com/article/10.1007%2Fs00125-015-3514-y#/page-1
  11. http://eestiarst.ee/en/type-1-diabetes-in-estonian-children-and-adults-hla-dqb1-alleles-and-disease-associated-autoantibodies/
  12. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/hygienhypotesen-och-typ-1-diabetes/
  13. https://www.lumc.nl/over-het-lumc/nieuws/2017/februari/diabetes-type-1-is-niet-een-vergissing-van-het-afweersysteem/?setlanguage=English
  14. http://www.nature.com/nm/journal/v23/n4/full/nm.4289.html

 

 

 

 

 

 

 

 

De tre största fonderna som stödjer diabetesforskning

29 January, 2016

I Sverige finns tre större fonder som stödjer diabetesforskning; Barndiabetesfonden stödjer forskning om typ 1 diabetes, Diabetesfonden all form av diabetes, och Diabetes Wellness all form av diabetes. Observera att alla tre följer reglerna från Svensk Insamlingskontroll, där det för att ha ett 90-konto bl a krävs att minst 75% av de totala intäkterna skall gå till ändamålet utan oskäliga kostnader (högst 25%). Vad respektive organisations ändamål är specificeras nedan.

Som ni ser nedan så ger Diabetes Wellness avsevärt mycket mindre tillbaka till forskningen procentuellt, observera att detta inte är något olagligt utan de har i sina ändamål med ”information” och under detta går en hel del olika saker, bl a direktutskick, vad jag kallar ”tiggarbrev”, men även utskick med diverse gratisprodukter. Att en så stor del handlar om detta är säkerligen anledningen till att de får in mycket mer än de två övriga, det är då lätt att fråga varför de andra två inte gör likadant? Är inte ändamålen skrivna så från början att detta möjliggörs går inte dessa att förändra, enda lösningen är i sådana fall att starta en ny fond, med nytt 90-konto, detta enligt uppgift från Insamlingskontroll. Samtidigt får vi dock inte bortse från att summan som går från Diabetes Wellness till forskningen är stor i kronor.

Jag har sedan länge sett detta och i ärlighetens namn varit smått bekymrad, bekymrad då forskningen och bristen på insamlade medel är det jag brinner mest för. Sista tiden har jag försökt utröna hur allt detta egentligen står till, och haft lite direktkontakt med Diabetes Wellness men framförallt, direkt med Svensk Insamlingskontroll. De har rigida regler, som alla tre fonder följer. Alla får själv bilda sig en uppfattning av denna information, min personliga åsikt är klar, där pengarna procentuellt kommer forskningen mest till godo är självklart Barndiabetesfonden och Diabetesfonden. När ni tittar på siffrorna nedan skall ni också komma ihåg att det egentligen är en eftersläpning så till vida att det som samlas in ett år delas ut året efter.

Kort om respektive fond.

Diabetesfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/) men är även med i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (http://www.frii.se/). Diabetesfondens insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande:

Diabetesfonden 2012-2014 insamling vs bidrag

 

Barndiabetesfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/) men är även med i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (http://www.frii.se/). Barndiabetesfondens insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande (inkluderat stiftelsens årliga Johnny Ludvigsson pris):

Barndiabetesfonden 2012-2014 insamling vs bidrag

 

Diabetes Wellness står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll (http://www.insamlingskontroll.se/), de är inte med i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Diabetes Wellness insamling och utdelning åren 2012-2014 ser ut enligt följande:

Diabetes Wellness 2012-2014 insamling vs bidrag

 

Diabetesfondens ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”att främja och stödja den vetenskapliga forskningen rörande diabetes
att verka för utbildning av personal inom de olika vårdsektionerna avseende diabetes
att främja utarbetandet av nya undersöknings- och behandlingsmetoder avseende diabetes
att verka för ökad upplysningsverksamhet rörande problemen kring diabetes”

Barndiabetesfondens ändamål, ur årsredovisningen 2014.

”att understödja forskning, vars mål är att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar.”

Diabetes Wellness ändamål, ur årsredovisningen 2014.

“Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige bildades i april 2006 och har tillkommit och har tillkommit i syfte att öka allmänhetens kunskaper om förekomsten av, orsaken till och behandlingen av diabetes samt därmed liknande samt besläktade sjukdomar.

Insamlingsstiftelsen uppfyller sina ändamål genom följande punkter. 

  • Stödja diabetesrelaterad forskning i Sverige och internationellt.
  • Informera allmänheten om diabetes och dess komplikationer samt vad man kan göra för att minska risken att drabbas av sjukdomen.
  • Försöka fånga upp människor som befinner sig i riskgruppen för att drabbas av diabetes och få dem att testa sig i tid. En tidigt upptäckt diabetes är lättare att hålla under kontroll.
  • Erbjuda människor som lever med diabetes olika typer av stöd och hjälpmedel som kan underlätta vardagen i väntan på ett botemedel.”

Avslutningsvis, observera igen att inte Diabetes Wellness bryter mot något regelverk och inte heller Insamlingskontrolls hårda regler. De ger fortsatt en hel del pengar till viktig forskning, men de pengar som går tillbaka av varje skänkt krona är procentuellt avsevärt mycket mindre, detta står helt klart. Vem ni sedan väljer att stödja är erat personliga val.