Category: Okategoriserade

Aspartam

28 June, 2018

 

Nedan är inte någon analys av någon enskild studie på aspartam. Detta är en sammanställning av myndigheters och organisationers rekommendationer, samt ett par artiklar från människor med kunskap inom nutrition och kommentarer kring specifika studier. Allt nedan har jag delat på min Facebook många gånger, samt i slutna forum, men delas det vidare följer inte alla källor med så här samlar jag allt på ett ställe. Detta är inte mina personliga åsikter, detta är vetenskap. Larm om sötningsmedel går mest hela tiden, särskilt om aspartam, och så även nu. Observera att flera av artiklarna nedan har enormt med studieunderlag och rekommendationer är baserat på detta. Vill man inte äta/dricka aspartam behöver man givetvis inte, det är ett personligt val. Många vill dock det då det är bättre alternativ än socker, inte minst är det fantastiskt bra för oss med diabetes som ibland vill ha annat än vatten.
Viktigt att känna till. Tidigare följde Livsmedelsverket i Sverige WHO’s rekommendationer men sedan många år EFSA. EFSA är EU’s livsmedelsmyndighet. Deras rekommendationer kring aspartam är dock de samma, vi kan inta 40 mg/kg kroppsvikt dagligen (1). Räkneexempel: jag väger 76 kg och kan inta 3040 mg/dag. Ingen dryck får enligt lag innehålla mer än 600 mg/liter färdigblandad dryck. Tillverkarna är inte skyldig att uppge mängden, men ponerar vi att de har max tillåtet kan jag exempelvis inta 5 liter dryck med aspartam. Dagligen. Det extremt viktiga är:

1. ADI, accepterat dagligt intag har alltid en gigantisk marginal, se nedan.
2. I fallet aspartam är maxnivån inte satt med risk för cancer, utan för att vissa studier har på möss sett påverkan på hjärnans signalsubstanser. Detta med de mycket stora nivåer som alltså nämns nedan.
3. Högst sannolikt har ingen tillverkare max tillåten mängd aspartam i sin dryck.

Det finns inget enskilt livsmedel/ämne/produkt som är mer forskat kring än just Aspartam, dessutom i 35 år. När EFSA 2013 gjorde en översyn av vetenskapliga läget gick de igenom alla studier som publicerats på aspartam från 2002, inklusive ännu icke publicerade. Totalt 600 studier/artiklar. Både EFSA och WHO har fortsatt en liberal hållning till Aspartam. Här är EFSA´s rek för EU, observera att det finns närmast oändligt med länkar och dokument vidare 2. Här kort om den stora genomgången de gjorde 2013 3.

Här smulas de flesta fördomarna sönder, från Sahlgrenska av enligt uppgift en av Sveriges främsta dietister. Mycket bra sammanfattat på ett begripligt sätt 4.

FDA (USA’s läkemedels- och livsmedelsmyndighet). Observera att siffran gällande studier vs vad EFSA fann antagligen beror på genomgång vid olika tidpunkter eller också troligt, att EFSA här gjorde ett mer grundligt arbete, 5.

Amerikanska cancerfonden. Viktigt:

“The ADI is set to be about 100 times less than the smallest amount that might cause health concerns, based on studies done in lab animals.” (FDA har marginellt högre accepterat dagligt intag än EFSA, FDA säger 50 mg/kg kroppsvikt dagligen vilket alltså fortsatt är gigantisk marginal). Här 6.

Flera bra artiklar av Jacob Gudiol; 789.

I juni 2018 publicerades en systematisk översikt/meta-analys om sötningsmedel eventuella påverkan på glukos, i European Journal of Clinical Nutrition. Den inkluderar 29 studier varav 11 med aspartam, 12 med sackarin, 3 med stevia och 5 med sukralos. Ingen påverkan på blodsockret, dvs helt i linje med tidigare publikationer. Studien har open access här 10.

Precis som nämns i flera av artiklarna inklusive den från Livsmedelsverket kan aspartam vara farligt för de som har den allvarliga sjukdomen fenylketonuri, eller PKU. Tester för PKU ingår i PKU-testet som görs på alla barn som föds i Sverige, ett test där en mängd andra sjukdomar ingår.

Referenser.

  1. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sotningsmedel/aspartam
  2. https://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/aspartame
  3. http://www.efsa.europa.eu/en/press/news/131210
  4. https://www.sahlgrenska.se/nyheter/ovrigt/lightdrycker-battre-an-sitt-rykte/
  5. http://www.fda.gov/Food/IngredientsPackagingLabeling/FoodAdditivesIngredients/ucm397725.htm#Aspartame
  6. http://m.cancer.org/cancer/cancercauses/othercarcinogens/athome/aspartame
  7. http://traningslara.se/angaende-larmet-om-sotningsmedel/
  8. http://traningslara.se/1-liter-lask-lightlask-mjolk-eller-vatten-under-6-manader/amp/
  9. http://tyngre.se/artiklar/en-diet-med-vatten-eller-lightlaesk
  10. https://www.nature.com/articles/s41430-018-0170-6

Glucagon som “nässpray”

9 January, 2016

 

Glukagon är ett blodsockerreglerande hormon som produceras av alfacellerna i bukspottkörteln. Även vi med diabetes, som saknar de nära angränsande betacellerna och insulinproduktion, har fungerande glukagonproduktion. Vad som dock tyvärr ofta sker efter många år med typ 1 diabetes är att kroppens försvarssystem blir försämrat vid hypoglykemier, låga blodsockervärden. Särskilt finns evidens för att denna motregulation försämras om man ofta ligger för pressat i sitt blodsocker.

Glukagonet frisätts vid behov och påverkar levern (och musklerna) att frisätta glykogen, som omvandlas till glukos omedelbart. En vuxen har ca 500 g glykogen lagrat (barn har procentuellt mindre i förhållande till kroppsstorlek och ålder), varav ca 100 g i levern. Denna “reserv” fylls på hela tiden då vi äter, och tas av vid träning/aktivitet, vid sjukdom och svårighet att inta föda, vid svält och även nattetid. Även då vi sover förbrukar vi faktiskt energi och under natten frisätts glykogen/glukos för att hålla blodsockret på en bra nivå.

Vid akuta hypoglykemier, väldigt låga blodsockervärden, kan vi med diabetes få förskrivet en Glucagonspruta, som hjälp att häva en känning. Att detta ska fungera bygger naturligtvis på att det finns glykogen lagrat och förråden inte är uttömda. Idag finns två likvärdiga produkter, från Novo Nordisk och Lilly, och de är definitivt inte gjorda för att kunna hanteras i den situation man behöver dem. Det är ett par moment, lite “pillrigt” och hjälp behövs definitivt av någon annan.

Locemia har utvecklat en mycket smidigare lösning, glucagon som “nässpray”. Flera positiva signaler har kommit om produkten och i höstas så förvärvade läkemedelsjätten Eli Lilly rättigheterna till produkten. Bra, visar deras tilltro till produkten och borgar för snabbare distribution ut på marknaden.

Nu i december har en större studie presenterats med 75 personer med typ 1 diabetes, mycket bra resultat. Skillnaden i tid att höja blodsockret var i snitt en differens på om 3 minuter. Viktigt att beakta är handhavandet som tog 16-26 sekunder för “nässprayen” mot 1.9-2.4 minuter för sprutan. Glucagon som “nässpray” behövs alltså i princip inga förberedelser alls för. Den biverkning som kan komma i form av illamående är tyvärr den samma oavsett typ av Glucagon.

Nu hoppas vi detta godkänns och snart finns på marknaden. Studien från Diabetes Care här.

Typ 1 diabetes ökar bland barn och ungdomar i USA

4 January, 2016

 

En ny studie från USA visar på ökad prevalens med typ 1 diabetes bland barn och ungdomar i USA. Mellan 2002 och 2013 tros antalet personer med typ 1 diabetes mellan 0-18 år ökat med 53%. Osäkerhet finns pga att de i studien tittat på statistik från försäkringsbolag, alla är inte försäkrade, men var inte det 2002 heller å andra sidan. Prevalensen, dvs, hur många som de facto har typ 1 diabetes mellan 0-18 år (vid en viss tidpunkt), tros idag vara 2.33/1000 personer (jämfört med 1.48/1000 personer år 2002). Motsvarande siffra för Sverige är något osäker då inte alla barn och ungdomar finns i det nationella registret Swediabkids, om vi tittar på den statistik vi har är det 3.6/1000 personer, troligtvis högre i verkligheten med andra ord. Sverige har dubbelt så hög incidens idag som för 30 år sedan och sjukdomen ökar även här.

Prevalens diabetes USA 2002-2013

I USA rönte statistik i slutet av 2014 från CDC (Centre for Disease Control and Prevention) stor uppmärksamhet, som påvisade minskat antal personer med diabetes sista fem åren (2009 till 2014). Statistiken har ifrågasatts från flera håll. Denna nya studie visar att de siffrorna, som bl a ifrågasattes just pga att de inte separerade typ 1 och 2 diabetes, kan ha visat minskad prevalens tack vare att typ 2 diabetes minskar. Denna nya studie visar nämligen minskad prevalens med typ 2 diabetes hos barn och ungdomar efter år 2006. Flera organisationer har bett CDC separera siffrorna för typ 1 och 2 diabetes.

Alarmerande siffror från studien påvisar nästan tredubblad prevalens av diabetesnefropati (njurskada uppkommen pga diabetes) på 11 år i studien, från 1.2% till 3.4%. Detta är för typ 1 och 2 sammanslaget. Diabetesnefropati är i Sverige den allvarligaste komplikationen vid diabetes och svarar för både en stor del av den höga sjuklighet och dödlighet vi ser.

Forskningen inom särskilt typ 1 diabetes behöver medel, utvecklingen i flera länder är klart oroväckande och för att kunna bota de som har sjukdomen måste vi sannolikt först hitta svaret på varför man drabbas av typ 1 diabetes. Fler måste #öppnaögonen tack. Mer information