Hygienhypotesen och typ 1 diabetes         

4 May, 2016

 

En liten, liten pusselbit till i gåtan typ 1 diabetes. Inte allena orsaken till sjukdomen, men ett fynd som har någon koppling i vilket fall. Om det är en av orsakerna till, eller är en effekt av, autoimmunitet vet vi inte.

Som jag skrev nyligen vet vi faktiskt ganska mycket om vad som sker vid utbrottet av typ 1 diabetes, men vi vet inte varför, vad som orsakar sjukdomen (etiologin). Flera internationella studier börjar så sakteliga närma sig svaret på gåtan, bl a om detta berättade professor Åke Lernmark från Lund på en föreläsning 5 april i Malmö, se här klippet på ca 30 minuter.

Problemen att studera etiologin är många, inte minst att det (flera saker, multifaktoriell sjukdom) som orsakar sjukdomen har skett en tid innan debuten i T1D, ibland möjligen långt innan. Dessutom spekulerar forskarna i teorin att triggers varierar beroende på ålder, möjligen också viss variation mellan länder. Jag skrev om detta nyligen här.

En av flera internationella studier som pågår och pågått länge är DIABIMMUNE, andra exempel är bl a TEDDY, TrialNET, och DIPP, i TEDDY och TrialNET är Sverige och Lunds universitet i allra högsta grad delaktig och de svenska delarna leds av Åke Lernmark (mannen i videon ovan). DIABIMMUNE har fokuserat på hygienhypotesen och att det skulle finnas en koppling mellan immunmedierade sjukdomar (ungefär: där immunförsvaret ”felar”) och förbättrad levnadsstandard och hygien. Väldigt förenklat handlar hygienhypotesen om att vi människor exponeras tidigt i livet mot diverse patogener, dvs smittämnen (bakterier, virus, parasiter etc) och genom detta ”tränas” immunförsvaret upp. Utsätts vi inte för dessa så “tränas” inte immunförsvaret upp på motsvarande sätt. Hygienhypotesen är ingen ny teori, tvärtom diskuterades detta redan för 30 år sedan (möjligen ännu längre tillbaka i tiden) gällande exempelvis ökad incidens av astma och allergier.  Sista åren har teorin förts fram gällande möjlig förklaring för autoimmuna sjukdomar, typ 1 diabetes inkluderat.

DIABIMMUNE har fokuserat på hygienhypotesen och dess eventuella roll i etiologin kring specifikt typ 1 diabetes och de studerar framförallt befolkningen i Karelen. Jag har tidigare skrivit på min blogg om detta och på min hemsida nämner jag också detta något oerhört märkliga men också intressanta, skillnaden i incidens bland barn mellan den ryska och finska sidan i Karelen. Finland har idag en incidens om ca 58/100 000 barn och Ryssland ca 10/100 000, dvs det är sex (6) gånger vanligare med typ 1 diabetes bland barn i Finland än i Ryssland. Det som intresserar forskarna är att den genetiska predispositionen är väldigt lika och geografiskt skiljer nästan ingenting, med det inte alls sagt att hygienhypotesen är svaret på gåtan, men onekligen intressant. Det man vet är att levnadsstandarden skiljer sig mellan den ryska och finska sidan oavsett. I DIABIMMUNE inkluderar de även Estland där incidensen idag är ca 30/100 000 men den har ökat kraftigt sista 20 åren och fortsätter öka.

Sista åren har forskarna gett oss allt mer kunskap om tarmarnas betydelse i många sammanhang, dock är det fortsatt outforskat och man vet egentligen ganska lite trots allt. Relativt länge har även setts förändringar i tarmfloran hos de som får typ 1 diabetes, utan att riktigt veta hur det korrelerar. Det man dock vet sedan länge är att bakteriefloran i tarmarna bidrar i arbetet med att hjälpa kroppen att bygga upp ett fungerande immunförsvar, vid typ 1 diabetes vänder sig immunförsvaret mot sig själv och gör “myteri”, utan att alls veta om, och i så fall vad, det har för betydelse för sjukdomens uppkomst. För ett år sedan kom en rapport från DIABIMMUNE där man i en av de större longitudinella studier som gjort följde 33 små barn från Finland och Estland med genetisk högre risk att utveckla T1D och sett att utbrottet föregicks av minskat antal mikrober i tarmarna, även av de mikrober vi vet finns för att faktiskt skydda tarmarna. Studien är unik så till vida att man här följt utvecklingen innan sjukdomen bryter ut, dvs inte studerat tarmbakterierna endast efter utbrottet. Förändringen sker så långt som ett år innan utbrottet. Forskarna vet alltså inte betydelsen av detta i det multifaktoriella förloppet, men någon korrelation finns uppenbarligen. Läs mer här.

För ett par dagar sedan kom en ny rapport från DIABIMMUNE, denna presenterades i CELL men där är endast ett abstrakt, studien är låst. Den är återgiven på Sciencedaily. I denna nya studie från DIABIMMUNE har de tittat på 222 friska barn från Finland, Estland och Ryssland, och följt dem från födsel upp till 3 års ålder. Vid 3 års ålder har ingen ännu utvecklat typ 1 diabetes men flera har autoantikroppar så några kommer helt säkert få sjukdomen. Forskarna har dels tagit avföringsprover och andra prover månadsvis på barnen, dels fått in uppgifter via frågeformulär. Forskarna såg en tydlig skillnad i tarmfloran mellan de finska/estniska barnen och de ryska. Forskarna såg att de ryska barnen hade en större variation i mikrobiotan, bakteriemassan, än de finska och estniska. De såg även att de finska och estniska barnens tarmflora hade en större representation av Bacteroides medan de ryska barnen hade mer av Bifidobakterier, mjölksyrabakterier. Tommi Vatanen, en av forskarna bakom studien som jag haft lite kontakt med sista dagarna, säger; ”vi kan bara spekulera i varför det skiljer sig, vad vi kunnat visa är vad detta möjligen skulle kunna ha för innebörd. I denna studie har vi inte fokuserat på virus men det finns evidens för att virus spelar in, även från ännu ej publicerade studier”. Aleksandr Kostic, en annan av forskarna bakom studien, säger ungefär; ”hos de finska och estniska barnen, där Bacteroides alltså dominerar, är tarmfloran immunologiskt väldigt lugn. Vi tror att detta senare gör dem mer benägen för inflammatorisk stimuli”.

Forskarna säger att förekomsten och dominansen av Bacteroides bl a är relaterat till förbättrad sanitet och levnadsstandard. De avser studera hur och varför Bacteroides har blivit så vanligt förekommande i västvärlden, att även studera andra regioner och givetvis att försöka ta reda på hur detta hänger ihop med typ 1 diabetes, för på något sätt korrelerar det. Otroligt viktigt och spännande.

Här är DIABIMMUNE´s hemsida, inte vidare avancerad men lite information i vart fall. Här en ganska bra, men lite nördig artikel. Observera att denna artikel är tre år gammal men lång och intressant om duktige professor Mikael Knip (f.n. rankad på expertscape.com som nr 9 bland världens forskare inom typ 1 diabetes i världen, maj 2016) och bakomvarande arbete.

Sakta men säkert börjar forskarna ringa in orsakerna, forskningen behöver fortsatt pengar dock. Jag dagdrömmer ibland, att svenska och finska regeringarna tillsammans bestämde sig för att verkligen ta reda på orsaken, mer än de insatser de gör idag, de två länderna med högst incidens av T1D i världen. Årligen insjuknar ca 1500 barn i Finland och Sverige sammantaget. Mig veterligen sker inga samarbeten idag mellan länderna i detta avseende, skulle det ske skulle vi troligen veta vad som sker inom inte allt för lång tid. Men det är en utopi. #öppnaögonen

 

Typ 1 diabetes