Kapsel för betaceller

30 August, 2018

Två mycket intressanta nyheter gällande forskning för presumtivt botemedel mot insulinbehandlad diabetes har kommit, ett avslutat försök vid Uppsala universitet och ett som snart börjar i USA.

Idén med en kapsel

Syftet med att opera in en kapsel där man sätter insulinproducerande betaceller är flera. Dels är den tänkt att skydda transplanterade, insulinproducerande celler mot angrepp från immunförsvaret och samtidigt vaskulariseras, dvs accepteras och införlivas i kroppen att bli ett litet ”extra organ”. Sedan är det ett krav om inte kroppsegna celler används, eftersom vi helst vill undvika immunosuppression. Den kanske största utmaningen är att säkerställa att cellerna syresätts och får den näring de behöver, något som blivit allt mer tydligt vid kliniska försöken som nu görs.

Utmaningar

På min Facebook och hemsida har jag skrivit massor om stamceller (1). Ser ni kategorin stamceller (2) på min sajt finns flera artiklar om utmaningarna/svårigheterna som finns idag för ett varaktigt botemedel mot insulinbehandlad diabetes. Det ultimata är att forskarna lyckas ta reda på vad som orsakat sjukdomen, för ett helt funktionellt botemedel är detta högst troligt av vikt, men det är absolut möjligt att det kanske finns en lösning som är möjlig innan detta om än inte optimal. Lite förenklat kan sägas diskonterat vad vi vet idag:

Tillför vi betaceller från en donator är immunosuppression ett krav, avstötningsmedel för att dämpa att immunförsvaret stöter bort betacellerna. Denna transplantation ges idag åt de med komplikationer, samsjuklighet eller väldigt okontrollerad diabetes. Inget att praktisera brett då vi överlag vill undvika immunosuppression.
Tillför vi av embryonala stamceller framtagna insulinproducerande betaceller, som bland annat Viacyte, Novo Nordisk (3) och flera andra arbetar med, så kräver dessa en kapsel och/eller immunosuppression. Dessa celler är inte kroppsegna, liksom de från donatorer, och stöts annars bort av kroppen. Dvs, idén med en kapsel är att förhoppningsvis kunna undvika immunosuppression, i annat fall går det inte att praktisera brett.
Tillför vi iPS-celler, inducerade, pluripotenta stamceller som är kroppsegna, behövs ingen immunosuppression. Om dessa angrips av immunförsvaret vet vi inte, troligen inte. Däremot antar forskarna att det autoimmuna angreppet som väl orsakat sjukdomen gör samma sak med dessa celler. Sedan vet vi inte heller hur effektiva dessa är på människor och kliniska försök pågår för att utröna säkerheten gällande andra sjukdomar (4 och här 5). Dessa celler är mest spännande och flera arbetar för närvarande inom området, i allra högsta grad även Uppsala universitet.
Med det vi vet idag kan alltså förutsättningen vara en kapsel att sätta betaceller i, och likt jag skrivit i flera artiklar, på min Facebook många gånger utöver de inlägg jag länkar här, är flera kapslar utvecklade på olika platser.

Uppsala universitet och Beta O2

Israeliska företaget Beta O2 har utvecklat en kapsel gjord av alginat. Bilden överst i inlägget är från företagets hemsida. Alginat är en naturprodukt och kommer mestadels från tång/alger. Som jag skrivit i en mängd artiklar är flera inne på samma spår, flera fördelar verkar finnas med detta material. Både att det är mjukt och lite förenklat, lite geléigt, samt trots accepteras av kroppen. Materialet tillåter glukossensivitet och skyddar samtidigt cellerna mot angrepp. Det intressanta här är, detta är det första humanförsöket med transplanterade celler där patienten inte måste ta immunosuppression. Hur kapseln möjliggör detta kan läsas här 6.

Hösten 2014 startade försöket i Uppsala. Initialt var planen att åtta patienter skulle delta men det blev bara fyra. Patienterna skulle ha kapseln i sex månader med ytterligare sex månaders uppföljning för att kontrollera om och i sådana fall vad som skett i kroppen. Patienterna var dessa, och här syns också exempelvis hur mycket cellöar de fick:

Alla patienter fick en kapsel förutom patient 3 som fick två. Kapseln sattes subkutant och två portar sattes för att patienterna skulle kunna själva fylla på med syre en gång per dag med en maskin de erhöll. Första dagarna sågs en lättare inflammation efter själva ingreppet, men tio dagar efter kapseln sattes in kvarstod inte denna förändring.

Patienterna som deltog upplevde inga problem annat än viss stress över att inte missa att fylla med syre, vilket endast en gång skedde då en patient passerade gränsen om 30 timmar med 2 timmar, men utan någon synlig negativ konsekvens. Detta skedde pga att en port fick sättas om och det då inte gick att fylla på med syre. Patienterna följdes upp hela tiden, MR efter 1, 3 och 6 månader visade endast en lättare inflammation och reaktion. Hos alla patienterna sågs en tunn fibrös vävnad vid kapseln efter borttagandet som skedde efter 3-6 månader.

Bilden nedan ser negativ ut och förstås önskvärt med bättre resultat, men kom ihåg att få försök gjorts med kapsel och här är säkerheten först. Överst är utvecklingen av C-peptide, sedan HbA1c och nederst insulinbehov:

Studien fortsatte inte som planerat med ytterligare fyra deltagare då ingen metabol fördel syntes, dvs nivåer av C-peptid och reglering av glukos. Efter avslutade försök fanns fullt fungerande cellöar men också motsatt. I betacellerna produceras även amylin som frisätts med insulin. Forskarna skriver att om amylin inte transporteras från cellöarna, exempelvis just pga att de inte införlivats i kroppen tillräckligt, kan amylin ”stacka” och blockera cellöarnas funktion. Innan transplantation sågs inga problem med amylin men efter borttagande av kapseln, och att detta kan ha haft betydelse. Forskarna spekulerar vidare i storleken på kapslarna och alginatets tjocklek spelar in. Trots problematiken gällande insulinsekretion så visar studien ett par extremt viktiga saker:

Beta O2´s kapsel står emot angrepp.
Betacellerna har god överlevnad.
Försöket visar mycket god säkerhet.

Humanförsök är av vikt. Möss har botats från typ 1 diabetes femhundra gånger men som bekant kan det inte hittills upprepas på människor. Små små steg tas hela tiden, och trots problemen i denna studien är resultatet mycket bra. En förändrad kapsel, försök med stamceller, det återstår mycket och det är extremt komplex och avancerad forskning. Målet är att finna det ultimata materialet/utseendet på en kapsel för att stå emot angrepp, fungera tillfredsställande och den perfekta placeringen i människokroppen. Otroligt roligt att Sverige är med inom ett av världens mest intressanta forskningsområden, även om jag försöker ta av mig min Sverigekostym och diabetesintresse 😉

Studien 7.

Sernova

Kanadensiska Sernova corporation är ett företag som utvecklar produkter tänkt att hjälpa personer med insulinbehandlad diabetes, en del blodsjukdomar likt hemofili (blödarsjuka) och andra sjukdomar. Företaget etablerades 2006 men har anor lite längre tillbaka. Lite intressant kuriosa är att huvudkontoret ligger i London Ontario, som de som följt min sida en tid vet är detta platsen för insulinets upptäckt och här ligger också Banting House, ett museum på platsen där Frederick Banting kläckte idén (8).

För bland annat insulinbehandlad diabetes har Sernova utvecklat en egen kapsel, cell pouch, stor som ett kreditkort. Sernovas kapsel har testats i djurförsök som varit framgångsrika och de fick i december klartecken av FDA för kliniska försök på människor, likt för Viacyte efter en lång process (9).

Hur funkar cell pouch?

Sernova menar att det inte går att sätta in en kapsel i kroppen som skall stå emot immunförsvaret och stöta bort vävnad och blodkärl, utan istället tillåta integration, enkelt uttryckt ”vävas samman med kroppen”. Sernovas kapsel är tänkt att skapa en naturlig miljö med syresättning för betacellerna men också att stå emot angrepp från immunförsvaret. Sernovas Cell pouch sätts in under huden med ett mycket enkelt ingrepp. De tror, precis som Beta O2, att deras lösning innebär att immunosuppression inte är nödvändigt, alternativt i låg dos lokalt vid kapseln. Jag frågade dem tidigare om detta och vid kommande humanförsök kommer de ge immunosuppression senast tre veckor efter försökets start samt fortsätta i tre veckor. Tekniken beskrivs kort här 10

Första försöket avser testa säkerheten i kapseln och ges därför till patienter med svår och omedveten hypoglykemi (11). Efter sex månader stäms av hur det gått, för att sedan fortsätta i totalt ett år (12). Sernova stöds av världens största fond för forskning inom typ 1 diabetes, JDRF.

De fick lite uppmärksamhet i TV häromdagen 13.

Det går framåt men forskningen behöver medel. Även om det ibland är privata aktörer bakom produkter/försök så stöds försöken ofta av diabetesfonder.

#öppnaögonen #curediabetes #curet1d

Referenser:

Hans Jönsson
Diabethics
https://www.facebook.com/diabethics
https://www.facebook.com/diabethicssverige/
https://www.instagram.com/diabethics

Stamceller

Warning: Undefined variable $post in /customers/0/d/2/diabethics.com/httpd.www/wp-content/themes/diabethics/inc/diabethics_functions.php on line 138 Warning: Attempt to read property "ID" on null in /customers/0/d/2/diabethics.com/httpd.www/wp-content/themes/diabethics/inc/diabethics_functions.php on line 138

Kapsel för betaceller

Idén med en kapsel

Utmaningar

Uppsala universitet och Beta O2

Sernova

Hur funkar cell pouch?

RELATED POSTS

Vertex heading to human trial

Viacyte with a new approach