Category: Insulin

Myter typ 1 diabetes

29 November, 2016

 

Det florerar ganska många myter kring typ 1 diabetes, inga av dem är till nytta för oss, tvärtom. Jag förstår i all ödmjukhet att de bottnar i okunskap, kanske nedan vetenskapliga fakta kan hjälpa er förstå och hur ni istället kan göra. Personligen möter jag sällan fördomar, alla som känner mig vet att jag kan diabetes och kommer faktiskt aldrig med dumma kommentarer, men ibland möter jag människor jag inte känner alls eller inte bra. Jag utgår från att alla fördomar bottnar i okunskap, och därmed bäst bemöts med fakta. Detta stämmer för mig i 99% av fallen, detta är inte en studie av de jag mött utan helt anekdotiskt. Så nedan är samlat en del av dessa, samt en del som florerar i slutna forum för personer med diabetes och anhöriga.

Myt 1: ”Typ 1 diabetes har orsakats av socker.”
Fakta: Typ 1 diabetes är inte livsstilsrelaterad och ibland insjuknar barn dag 1 då de föds. Sjukdomen är autoimmun vilket innebär att immunförsvaret gör myteri och angriper sin egen vävnad, i fallet typ 1 diabetes de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln. Idag (nov 2016) vet vi inte vad som orsakar sjukdomen. Riskgener krävs, vilka dock många har (35% av Sveriges befolkning) och alla får inte sjukdomen. Virus korrelerar starkt, men dessa två faktorer räcker inte. Fler miljöfaktorer har betydelse. Sjukdomen är multifaktoriell och fler triggers behövs, möjligen finns ett flertal som krävs i samverkan, och olika för olika personer. Faktum är att inget enskilt orsakad någon form av diabetes. Typ 2 är starkt livsstilsrelaterad, det betyder inte en enskild sak.

Myt 2: ”Vaccin har orsakat sjukdomen.”
Fakta: En mängd studier har misslyckats koppla MPR-vaccin till uppkomsten av sjukdomen. Pandemrix, svininfluensavaccinet, visar skydd mot en första autoantikropp i den enorma, internationella TEDDY-studien. En ny metastudie från i år gör precis denna sammanfattning om vaccin i övrigt, ingen korrelation 1.

Myt 3: ”Kanel, gurka, aloe vera etc etc etc, gör susen.”
Fakta: Många har fått välmenande tips, om inte för bot så för att de tror det underlättar sjukdomen. Det finns inga genvägar. Det finns inga magiska recept, ingen magisk diet. Noll botas, noll kan preventivt förhindras att insjukna trots att sjukdomen upptäcks tidigt. Istället för dessa råd, lyssna snälla. Hjälp oss få tillgång till de hjälpmedel som finns och stöd forskningen, då gör du oss en tjänst.

Myt 4: ”Smittar typ 1 diabetes?”
Fakta: Jag har aldrig själv träffat någon som fått frågan, och trots lätt att finna mig i diverse situationer och ödmjuk inför okunskap skulle jag möjligen dö av skrattanfall i denna situation. Existerar verkligen denna myt har vi verkligen mycket att jobba med.

Myt 5: ”Du gick upp i vikt innan ju?”
Fakta: Övervikt har sönderstuderats liksom vaccin och mycket annat. Ödmjukt av forskarna och ett måste så länge vi inte vet orsaken. Men övervikt korrelerar inte över huvud taget med uppkomsten av sjukdomen.

Myt 6: ”Har du svår diabetes?”
Fakta: Fruktansvärt uttjatat begrepp, all diabetes är olika liksom vi människor. Att sedan barn med hormoner och tillväxt, människor med ojämn dygnsrytm och arbete, människor med komplikationer, etc, har olika tufft gör inte deras sjukdom till något annat även om situationen är annan.

Myt 7: ”Ska du verkligen äta det där?” Eller; ”Vi tog inget till dig för du tål ju ändå inte.”
Fakta: Ingen med diabetes är allergisk per definition mot något. Förr sa man; alla borde äta som de med diabetes. Jag brukar säga; alla med diabetes ska äta det som alla egentligen borde göra. Dvs fullkorn, fibrer, massor av grönsaker, fisk, minimera skräpmat, mer vegetabiliska fetter, mindre kött och så lite tillsatt socker och processat som möjligt. Människor överlag är dåliga på att följa kostråden, jag tror personligen fler med typ 1 diabetes äter bra än befolkningen generellt. Min gissning utan belägg.

Myt 8; ”Sköter du dig?”
Fakta: Jag med enormt tålamod har ofta svårt då jag får denna fråga, trots att jag mår väldigt bra och egentligen skulle kunna svara ”jag sköter mig utomordentligt”. Men, jag har föreläsning. Då också. En sak alla utan kunskap om sjukdomen kan vara helt säker på: alla kämpar ihjäl sig, oavsett värden och hälsa. Man är inte en dålig person som mår skit, och det garanterat sista vederbörande behöver höra är just det. Jag brukar ställa det på sin spets med en jämförelse. Alla blir inte Usain Bolt. Alla bestiger inte Mt Everest. Alla blir inte Nobelpristagare. Det betyder inte att de som sköter sig är världsmästare utan belyser att vi de facto har olika förutsättningar. Lyssna – och lär dig om sjukdomen istället tack. Detta stycke skulle jag även önska människor i min närhet läste. Ja, jag mår bra, jag är inte signifikativ för 99% av alla med sjukdomen. Det betyder inte att jag inte kämpar för att nå dit, tvärtom, och det betyder inte heller att de som inte mår bra eller inte har bra värden inte kämpar (tips: läs sista meningen igen tack).

Myt 9: ”Ska du verkligen träna så hårt?”
Fakta: Träning är bra för alla, i synnerhet för oss med typ 1 diabetes. Det kräver dock extra rigid kontroll och anpassning, beroende på typ av aktivitet. Långsiktiga fördelar är en hel bok.

Myt 10: ”Fattar inte, du mådde ju kanon förra veckan?”
Fakta: Jag säger som Christer Björkman; ”Imorgon är en annan dag”. Se nedan bild. Absolut allt påverkar blodsockret, i olika riktningar. Alla dessa faktorer skall tas hänsyn till – varje injektion, varje dag, resten av livet. In i ett tombolahjul med alla förutsättningar och försöker klura ut rätt insulindos. Det går, absolut, men att misslyckas ibland är givetvis självklart. Titta på den lilla mängden insulin jag personligen tar, 0,23 ml per dygn. En fjärdedels kryddmått. På 24 timmar 0,01 ml/timme. Matchat mot allt detta. Vi kan absolut aldrig koppla bort, koppla av ja men inte bort. Typ 1 diabetes är en insulinbristsjukdom och insulin är helt livsnödvändigt, tillförs genom injektioner med sprutor eller insulinpump.

 

bara-ta-sprutan_1

 

Myt 11: ”Måste du hålla på med sprutorna och blodsockermätaren nu, kan du inte komma och göra oss sällskap?” Eller denna som jag blir tokig på, men den sker aldrig numer, många år sedan; ”Måste du göra det där nu, jag pratar ju?”
Fakta: Nä. Sjukdomen tar ingen paus. Vi önskar dock det ofta, få sjukdomar är så j-vla påtagliga hela tiden. Så om jag är egoistisk i era ögon och inte gör er sällskap alternativt inte ser ut att lyssna för tillfället är det inte för att jag inte vill, utan för att jag måste. För att leva. Jag har testat, inte att åsidosätta sjukdomen helt men att ignorera den för en stund. Det funkar inte. 

Myt 12: ”Jaha, jag sov också dåligt inatt, mardröm”.
Fakta: Självklart respekterar jag det, men om jag säger att jag haft 2,2 i blodsocker hela natten är det något helt annat än din mardröm. Om jag som sammanfattning säger att ”jag är överkörd av en lastbil” kan du väl försöka åtminstone sätta dig in i den situationen, trots att den är svår…? Jag kan ha ont i stora delar av kroppen (främst huvudet), vara vrålhungrig hela dagen, vara lättretlig, vara smått frånvarande etc. Det är inget jag önskar, ingen ursäkt för att vara otrevlig, men försök förstå snälla. Det är inget jag kan göra något åt i efterhand och jag som aldrig klagar över min diabetes tycker faktiskt jag kan begära lite förståelse för min situation här? Undrar du, fråga.

Myt 13: “Men du ser inte sjuk ut ju?”
Fakta: Jag älskar att bemöta frågor med motfrågor, om det funkar. Det gör det här. Jag frågar; “hur ser man ut då…?” Det finns en mängd osynliga sjukdomar/handikapp och typ 1 diabetes är absolut en sådan. Jag känner mig, som sagt, inte personligen sjuk och mår bra. Tyvärr är det inte så för majoriteten med sjukdomen. Just denna fråga leder i princip alltid till en lång, bra diskussion. Och utbildning i typ 1 diabetes.

Myt 14: ”Meh, det finns många allvarliga sjukdomar, mer allvarliga än diabetes?”
Fakta: Sant. Det är dock inte svartvitt. 2015 dog i Sverige 2000 personer av all diabetes, av totalt 90 000 dödsfall (2). Antal med diabetes som underliggande orsak var 9 500 människor. Detta då direkt dödsorsak varit något annat, men vi vet från forskning främst sista åren att flertalet av dessa borde räknas som direkt diabetesrelaterade då sjukdomarna diabetes påverkar mycket annat. Det blir bättre för varje år, tekniska hjälpmedel och insulin utvecklas, det går inte över en natt från en kronisk, allvarlig, obotlig och dödlig sjukdom till ett förkylningsvirus. Det tar tid, 20-30 år. Under tiden kommer vi kosta massor. Diabetes är en av de största utgiftsposterna inom hälso- och sjukvårdsbudgeten (10%) och läkemedel och hjälpmedel är ringa, största kostnaden är för komplikationer (ögon, njurar, neurologiskt, hjärt- och kärt etc, 3). Får vi de nya tekniska hjälpmedlen och läkemedlen kostar vi mer pengar kortsiktigt dock, men på sikt spar vi in (!!) på minskade komplikationer. Win-win. För att säkerställa minskad kostnad på sikt, om dessa 20-30 år, och till och med minska kostnaden innan detta – stöd forskningen. Får forskningen medel finns ett botemedel mot insulinbehandlad diabetes innan dessa 20-30 år, ett botemedel som är beroende av att vi vet orsaken till sjukdomen och kan preventivt förhindra att fler insjuknar. Det kommer helt säkert, men inte utan er hjälp.

 

#öppnaögonen och stöd Barndiabetesfonden.

 

 

Referenser:

  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4705121/
  2. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/statistik-dodsorsaker-for-2015-socialstyrelsen/
  3. http://www.diabethics.com/forskning-teknik/heja-kronoberg-nu-oppnar-jag-resebyra/

 

 

 

 

 

Frukost

13 November, 2016

 

Innan jag debuterade i typ 1 diabetes september 2003 åt jag i princip aldrig frukost, men började omedelbart efter debut. Jag har testat skippa det men hela dagen blir smått kaosartad med blodsocker och energi. Med tiden lärde jag mig att över huvud taget få i mig något, idag är det absolut gott men jag äter mycket för att jag måste. Delvis därför jag aldrig tröttnar på att äta samma, i princip varje dag sedan debut. Åker vi exempelvis på skidsemester tar jag med mig min egen müsli. Min senaste arbete innebar mycket resor och faktum är att jag i princip var som helst i Europa kunde på hotellet äta motsvarande frukost, fantastiskt bra.

 

Den består av:

  • Massa svart kaffe.
  • Ett glas Fun Light.
  • Mild naturell youghurt.
  • Min egen fröblandning, müsli (se nedan).
  • En skiva lingongrova med ost och någon grönsak. Det bröd jag tycker är godast och som fungerar väldigt bra på mitt blodsocker.
  • På helgerna kokt ägg.

 

Totalt ca 35 gram kolhydrater. Min kolhydratskvot är 1E/20 gram kolhydrater men på morgonen har många någon form av resistens, mer eller mindre, så kvoten blir inte sällan annorlunda. Jag tar oftast 3E till frukost men ibland 2, borde inte ha engångssprutor för att egentligen kunna välja halva enheter men det funkar ju rätt bra ändå. Sedan jag fick astma för två år sedan är jag något känsligare för tajmingen, numer försöker jag ta insulinet 15-30 minuter innan jag äter (inte i morse dock).

 

Min så kallade müsli. Jag blandar solrosfrön, linfrön och pumpafrön. Givetvis kan man även ha nötter, jag tål inte jordnötter och försöker undvika andra nötter också bara för det. Jag sätter ca 60% solrosfrön och 20% vardera av de andra två. Tar totalt ca 0,75 dl till en tallrik naturell yoghurt varje morgon. Äter jag den naturella yoghurten utan frön får jag skarpare topp. Detta funkar utmärkt för mig, inte säkert det funkar lika bra för alla. Linfrön innehåller faktiskt ämnen som kan bilda vätecyanid, det gör dem inte farliga vid liten konsumtion, likt alltid är mängden viktig. SLV rekommenderar max 2 msk/dag (1). Innehåller ca 1% kh, 15% protein och 74% fett (mest fleromättat). Mycket fibrer, 27%, och mycket omega 3. SLV rekommenderar att inte äta krossade utan hela linfrön. Jag tar i frukosten ungefär en msk/dag. Solrosfrön är rika på E- och B-vitamin, magnesium och järn bl a. 13% kh, 23% protein och 50% fett (mest fleromättat). 6% fibrer. Pumpafrön innehåller mycket E-vitamin, fosfor, järn och magnesium bl a. 13% kh, 25% protein och 46% fett (mest fleromättat). 5% fibrer (TIPS: extremt goda att först torrosta och sedan hälla på lite soja i stekpannan. Ex till köttfärsbiffar). Så min portion om 0,75 dl tillför faktiskt ca 5 g kh, men tack vare fibrer om lika mycket samt fett så bromsas höjningen av bs in. Övrigt från fröblandningen; protein 11 g, fett 22 g.

 

musli

 

Observera att alla personer med diabetes skall ta hjälp av sin behandlande läkare och dietist för hjälp med kolhydraträkning. De recept jag delar med mig är sådant jag gärna lagar, som fungerar utmärkt för mig, efter att hela tiden testa mig fram. Jag äter vad jag vill. Jag följer ingen diet utan äter varierad kost, och får aldrig ett oönskat blodsockersvar av någon mat jag själv lagar – faktiskt. Jag använder Dietist Net Pro för att göra näringsberäkning. Nedan är både energiprocent men även procentuellt vägt i vikt. Totalt innehåll frukosten:

frukost

 

 

Mitt blodsocker efter dagens frukost:

bs-frulle

Referens:

  1. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/cyanogena-glykosider-och-vatecyanid/

 

 

 

Tips inför förkylningstider/influensatider

9 October, 2016

 

Snart väntas årets förkylnings-/influensatider, nedan kort lite tips. Likt allt med typ 1 diabetes finns inget facit och allt skiljer sig. Det finns dock en del grundläggande saker som förhoppningsvis hjälper till att försöka hålla både blodsockret hyfsat under kontroll, liksom att hålla ketonerna borta. Läs mer här vad ketoner är (1).

  • Insulinresistens kan förekomma vid förkylning/infektion/sjukdom. Olika mkt likt allt. Orsaken är att ett antal insulinantagonistiska hormoner frisätts i högre utsträckning, en stressreaktion oavsett om man känner sig stressad eller ej. Kroppen blir stressad och försöker motverka förkylningen/infektionen/sjukdomen. Detta ger ett ökat insulinbehov.’
  • En del upplever, likt jag själv, att insulinbehovet ökar dagarna innan ett virus och närmast “varnar” för vad som är på gång.
  • Observera att man lätt tappar aptiten och därmed minskar man insulinet. Det går men viktigt är att inte göra detta i för hög utsträckning, utan istället försöka få i sig något sött för att kunna ge insulin. Blodsockret kan ligga bra men vid för låga insulindoser, olika likt allt, kan lipolysen/ketogenesen skena och det bildas för höga nivåer av ketoner. Ketoner är vattenlösliga syror som vid för höga, skenande nivåer kan vara farliga.
  • För alla gäller att få i sig dryck, särskilt viktigt är detta om man har typ 1 diabetes och svårt att få i sig något över huvud taget, och/eller ligger lite högre med blodsockret. Gärna någon vätskeersättning är bra.
  • Barnläkarföreningen för endokrinologi och diabetes, BLF, säger; “Man bör därför alltid betrakta illamående och kräkningar hos ett barn med diabetes som symtom på insulinbrist till dess att motsatsen är bevisad.”
  • BLF rek alla familjer med barn med typ 1 diabetes att ha tillgång till en blodketonmätare.
  • Ragnar Hanås skriver ; “Familjen bör uppmanas att alltid kontakta diabetesteamet eller barnakuten vid sjukdom. De bör inte ringa till sjukvårdsupplysningen.”
  • Mitt eget viktigaste tips; mät blodsockret ofta för att i alla fall försöka ”hänga med”. Har ni CGM så är det, likt allmänna rekommendationer, bra att kolla kapillärt med stick i fingret vid snabba svängningar, vad som upplevs som nyckfulla värden samt vid hypoglykemier/hyperglykemier

Ragnar Hanås har på internetmedicin skrivit en mycket bra artikel (2), uppdaterad i oktober 2015. Tala med er behandlande läkare/ssk om korrektionsfaktor. Ragnar skriver som förklaring; “Korrektionsfaktorn räknas ut med hjälp av formeln 100/TDD och ger svar på hur många mmol/l en enhet insulin sänker blodsockret. Sikta på ett blodsocker på 6 mmol/l. Ex: om blodsockret är 15 mmol/l och barnet har 32 E/dygn (TDD = 32). Korrektionsfaktorn blir då 100/32 ≈ 3, d v s 1 enhet sänker ca 3 mmol/l. Skillnaden mellan 15 och 6 är 9 mmol/l, d v s 3 enheter sänker blodsockret lagom. För att räkna ut den Totala Dagliga Dosen (TDD), summera allt insulin som ges under en vanlig dag (d v s summan av direkt- snabbverkande måltidsinsulin och långtidsverkande insulin) eller ta summan av basaldosen och bolus i en pump. Räkna även med eventuella extra bolusdoser som ges vid oväntad hyperglykemi, t ex p g a sjukdom.”

Se en lathund från Ragnars artikel jag länkat ovan här:

hanas-lathund

 

 

Allt går men vi får jobba hårdare då vi är sjuka.

 

Referenser:

  1. http://www.diabethics.com/diabetes/#7
  2. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2455

 

Diaversary

18 September, 2016

 

Idag är det 13 år sedan jag kom in akut till St Göran och mådde väldigt risigt. Jag, som aldrig var sjuk, hade en tid mått risigt med ganska diffusa symptom; matt, konstant trött, sov dåligt, dålig aptit, törstig, sprang på toaletten konstant och sista dagarna extremt yr och jag såg suddigt. Då det blev värre kunde jag en dag inte köra hem bilen från jobbet utan fick skjuts av en kollega till Liljeholmens Vårdcentral i Stockholm. Det kanske snabbaste läkarbesöket i historien gav beskedet; ”du har ett virus på balansnerven, vila”. Inga prover togs över huvud taget.

Jag åkte hem och tröståt godsaker i ett par dagar, jag orkade inte lämna lägenheten. När jag till slut såg så dåligt att jag kom på mig att förstora texten på text-tv för att kunna läsa, likt min 92-åriga farmor gjorde, insåg jag att det måste vara något annat än ett virus.

På St Göran ville de omedelbart röntga huvudet efter eventuell hjärntumör. Lät logiskt men fruktansvärt otäckt givetvis. De tog ett blodsocker, 30 mmol. Minns hur läkaren frågade högt, nästan skrek; ”men gud har du socker människa?!”. Jag svarade lika högt; ”NEJ!”. ”Jo, jag undrar jag”. Fler prover togs och röntgen sköts upp ett par timmar. Det var ”bara” typ 1 diabetes. Mitt HbA1c var 112, hade ketoner men inte särskilt påverkat pH, dvs ingen Ketoacidos utan annalkande bara.

Under natten gavs insulin och dropp pga vätskeförlust. På morgonen frågade läkaren; ”hur är det?”. ”SKITBRA!”, ropade jag. Hon garvade. Givetvis överdrev jag en smula men i jämförelse mådde jag så otroligt mycket bättre på bara ett halvt dygn. Jag fick vård i världsklass på St Göran.

 

PERSPEKTIV

Självklart var det ”bara typ 1 diabetes” i jämförelse med en hjärntumör eller annat. Finns mycket som är värre än typ 1 diabetes. Det är dock inte svartvitt och innebär att den lynniga sjukdomen typ 1 diabetes är ett förkylningsvirus. Även om jag i princip aldrig var sjuk hade jag varit med om mycket annat, så min debut i denna sjukdom var inte det jobbigaste jag varit med om. Dock, jag som visste mycket om diverse sjukdomar visste inget om typ 1 diabetes och första tiden var det något omtumlande, ibland ledsamt då jag direkt läste på och såg vad konsekvenserna kunde bli. Enligt vänner, familj och flera kollegor var jag ”den ultimata personen att drabbas av sjukdomen”. Brutalt, men jag tog inte illa upp. De hade rätt på sätt och vis. Att vara disciplinerad och ett stort kontrollfreak med extremt gott minne underlättade. Tyvärr är det inte så att sjukdomen drabbar endast sådana människor. Inte heller finns några garantier, den är lynnig. Ingen typ 1 diabetes är den andra lik. Jag mår fantastiskt bra men är inte signifikativ för alla med sjukdomen, tvärtom. Motivationsfaktor för mig: #förjagtänkerbli100år

Så idag firar jag. Inte sjukdomen, utan just att det går bra och att jag mår fantastiskt. Jag är en j-vel på att finna skäl att fira. Det har jag troligen från min multisjuka pappa.

Jag anmälde inte läkaren på Vårdcentralen. Då jag väl skulle hade det gått för lång tid. Synd då det kanske är vad som krävs. Många har mått mycket sämre än mig vid debut men liknande som hände mig skrivs i slutna forum än idag att det sker. Inför ett blodsockertest på alla besök på en Vårdcentral. Fler fångas upp i tid, kostnaden är ca 2 kr/test.

Ha en fin söndag.

Ny “studie” LCHF vid typ 1 diabetes

31 March, 2016

 

Jag skriver i rubriken med citationstecken, tveksamt om detta kan kallas studie då dels antalet personer är tio totalt, inklusive en kontrollgrupp (hälften, 5 personer) och inte försökspersonerna kunnat följa direktiven som studien avsåg att studera. Men eftersom detta är en “het potatis” och Kostdoktorn naturligtvis gör en “cherry picking” så måste jag kommentera studien.

“Studien”, en RCT, är utförd i Wellington på Nya Zeeland och antalet personer är hela 5 + 5 (!!!), så i praktiken slutar den vara intressant redan där.

Deltagarna med typ 1 diabetes var i snitt 45 år och hade haft T1D mellan 8-36 år. Alla fick gå en kurs i kolhydraträkning men de som skulle äta LCHF med 50-75 gram kolhydrater per dag var separerade från kontrollgruppen. “Studien” pågick i 12 veckor och forskarna ville bl a studera HbA1c, blodfetter, bs-svängningar etc.

Data över deltagarnas energifördelning vid start samt efter 12 veckor syns här:

LCHF T1D E%

 

Flera saker är intressanta att titta på ovan, främst mängden kh för de som åt LCHF. De åt alltså 103 gram i snitt, inte enligt direktivet om 50-75 gram, vilket nämns i ”studien”, dock inte orsaken. Det kan antas ha varit för svårt att hålla den relativt låga nivån möjligen, om så väl känt att LCHF som kost de facto är uteslutande och för en del, inte alla, upplevs för extrem. Men nu spekulerar jag. Mängden 103 gram kolhydrater är även intressant ur ett energiperspektiv, totala kalorimängden var 1391 kcal vid slutet av studien för gruppen som åt LCHF, mängden kh motsvarar därmed ca 30E%, dvs vad SBU och Socialstyrelsen i sin ”Kost vid diabetes” definierar som ”måttlig lågkolhydratkost” och något LCHF-rörelsen ofta vänder sig mot är för mycket kolhydrater (se här).

Resultatet.

LCHF T1D resultat

HbA1c förbättrades i gruppen som åt LCHF, liksom att mängden insulin minskade. De som åt LCHF gick ned 5 kg i vikt i snitt (inte helt konstigt med tanke på minskat kaloriintag från 1988 kcal – 1391 kcal per dag under 12 veckorsperioden) och förbättrade sitt blodtryck. En av de fem på LCHF rapporterade mindre illamående och en annan att hen blev lättirriterad. En inte helt oviktig aspekt är även, varför nämns inget alls om ketoner i en studie med LCHF, då man på LCHF befinner sig i ketos hela tiden? Mest intressant är detta. Bs-svängningar förbättrades inte i gruppen som åt LCHF, vilket är ohyggligt intressant då detta är LCHF-rörelsens främsta argument och hela förklaringsmodellen bygger på detta. Lite komiskt att forskarna i detta sammanhang måste nämna att studien de facto är liten, lite som en ursäkt, men inte när det gäller övriga fynd.

”Whilst matching rapid acting insulin to ingested carbohydrate intake is intuitively sensible, individuals are often inaccurate in their estimation of carbohydrate content of their food. This error is likely to be greater when carbohydrate intake is high. Therefore there is good reason to believe that restricting carbohydrate will enable more accurate estimates, matching of insulin doses and therefore reduced glucose variability. However this was not observed in the small sample in this study.”

 

En annan mycket intressant slutsats i studien är detta.

”The total daily insulin dose reduced significantly in the carbohydrate restricted group, but did not match that predicted by carbohydrate intake. This was elucidated in the qualitative interviews, where three participants reported that the insulin predicted by the amount of carbohydrate eaten, was not enough to control post-prandial blood glucose concentrations. For example, based on a pre-study carbohydrate to insulin ratio of 1 unit of insulin to 15 g carbohydrate, one participant was expected to require 2 units of insulin to match 30 g of carbohydrate in one meal. However in reality 10 units of insulin were required to achieve the same post prandial blood glucose concentration. This is not explained by ketosis, or an increase in saturated fat intake that may have caused insulin resistance. Whilst some of this variation may be due to inaccuracy in estimating carbohydrate content, a plausible explanation is that with carbohydrate restriction, gluconeogenesis from protein became a significant source of glucose. It may be that for those wishing to reduce carbohydrate intake, a protein to carbohydrate ratio will be relevant for determining insulin doses. Further research is required to understand this process, at what quantity of carbohydrate intake this occurs, and practically what advice could be given to patients who wish to follow a restricted carbohydrate diet to do so successfully.”

 

Det finns många studier som påvisat, likt forskarna nämner även här, att lägre intag av kolhydrater ger viss insulinresistens, olika mycket, likt allt. Forskarna bakom denna studie spekulerar istället i att glukoset som kommer direkt från kolhydrater blir för lågt och därmed påverkas glukoneogenesen, dvs den process i levern som ”tillverkar” glukos från i princip vad som helst men främst protein. Dvs att kroppen har ett större behov av glukos än vad som kan tillgodoses direkt av kolhydrater och kroppen blir beroende av processen i glukoneogensen. Deras slutsats diskuteras allt oftare sista åren, att vissa måste inte bara kolhydraträkna utan även diskontera fett och protein, särskilt vid reducerat intag av kolhydrater, för att matcha mängden insulin.

 

Sammanfattning.

  • Vi har en studie som är mikroskopisk med totalt 10 deltagare varav 5 ätit LCHF.
  • Av de 5 så kunde de inte följa direktiven om att äta 50-75 gram kolhydrater. Så de 100 gram de åt i snitt är vad professionen i Sverige nyligen gick ut och förtydligade är absolut miniminivå för en T1D, även om rek i själva verket är att äta mer, se här.
  • Flera fördelar med förbättrat HbA1c, minskade insulindoser, förbättrat blodtryck, inte försämrade blodfetter.
  • Nackdelar med icke minimerade bs-svängningar, att även om insulinmängden minskade så gjorde den inte det i relation till det minskade intaget av kolhydrater.
  • I mina ögon fullkomligt irrelevant studie men med tanke på den uppmärksamhet den fått i Sverige nödvändig att kommentera. En studie som inte borde kallas studie lyfts fram som en framgång och lite av en sensation närmast. Även om flera saker förbättrades så gjorde inte det som anses vara största nyttan med bs-svängningar, detta dessutom med en kost som knappt kan kallas LCHF.

 

Studien här.

I Sverige kommer med all sannolikhet inte en studie med LCHF vid typ 1 diabetes få etiskt godkännande. Det räcker inte om försökspersonerna går med en ketonmätare som mäter i realtid likt en CGM som mäter vävnadsglukos. Majoriteten som äter LCHF med typ 1 diabetes kommer aldrig drabbas av Euglykemisk Ketoacidos, men om så sker är det fara för vederbörandes liv och det finns inga garantier för en lycklig utgång. Vi vet inte på förhand vem som eventuellt kan drabbas av detta, vi vet inte exakt varför det sker men vi vet att minskat insulin och minskat intag av kolhydrater kan allena orsaka detta allvarliga och livsfarliga tillstånd. Att dessutom som T1D befinna sig i ketos med kroniskt förhöjda ketoner gör att marginalen blir minimal, ex om ett virus eller infektion uppstår. Utöver detta, för barn är det”kommentarer överflödiga”. Har skrivit mer om det här.

 

Det är väl bara att ta lite insulin då och då, så löser sig resten, eller?

24 February, 2016

Bilden ovan visar den mängd insulin jag tar dagligen, som håller mig vid liv. Detta är 23E, eller 0,23 ml. Motsvarande bild dök upp för länge sedan i USA, den visualiserar svårigheten, denna lilla mängd insulin skall nämligen matchas (ökas/minskas) mot mat, sömn, stress, aktivitetsnivå, ev virus/infektion, temperatur, mediciner etc etc. Och förhoppningsvis ge ett bra blodsocker. Det är upp till mig, och inte helt enkelt.

Finns många allvarliga sjukdomar, många ännu värre än typ 1 diabetes. Jag klagar inte för jag mår förträffligt, jag mår så bra i min typ 1 diabetes att jag knappt vågar säga det. Just detta är ett av skälen till att jag startat eget företag, många har inte samma situation utan har dagliga problem. Många har drabbats av komplikationer med ögon, njurar, neurologiska, hjärt- och kärlsjukdomar etc etc. Detta är en av de mörka sidorna med sjukdomen. Den andra är hur den drabbar barn. Typ 1 diabetes är en sjukdom som är väldig närvarande, absolut vartenda beslut man tar, varje dag, tas hänsyn till diabetesen först. Det måste vara så, utan undantag. Ett dåligt beslut kan inte ”bara” orsaka ett tillfälligt dåligt tillstånd, utan även i värsta fall leda till att jag dör. Både av lågt blodsocker och högt. Varje år sker ett antal dödsfall pga detta.

Jag har gjort en loggbok, under ett dygn, för att påvisa i alla fall lite av hur en dag och alla beslut kan se ut. Svårigheten består att verkligen komma ihåg att skriva upp allting, vilket förstås är omöjligt, t o m för ett kontrollfreak med bra minne som mig. Sedan hade det varit önskvärt att visa en dag när inte allt går vidare bra, vilket händer alla, och ibland ofta för en del. Av en mängd skäl. Problemet med det är, de dagarna är ”high chaparal” så att tänka på att komma ihåg att skriva ned vad som händer då är en utopi. Gissningsvis fick jag nedan med ca 80% av allt jag tankemässigt ägnade åt diabetesen den dagen, nedan är de tillfällen jag ägnade direkt åt diabetesen, dvs inte då jag gjorde annat och tänkte på sjukdomen i periferin sas. Liten ordlista till nedan:

Siffrorna i början av varje aktivitet är klockslag.
Bs=blodsocker. En frisk ligger oftast mln 4-8, kan ibland vara upp till ca 10. Målet för en typ 1 diabetiker är att försöka ligga där, vilket är omöjligt att göra konstant.
T1D = type 1 diabetic, typ 1 diabetiker.
Dextro=dextrosol, dvs ”medicin” vid lågt blodsocker.
E efter en siffra, ex 3E=tre enheter insulin, motsvarande 0,03 ml. Alla har olika stora doser, massor spelar in, jag har mkt låga doser jmf med många.
Pilarna=en ny typ av blodsockermätare, som genom att kontinuerligt mäta bs och med en avancerad programvara, gör antaganden vart bs är på väg och ger en hint om detta genom att visa trendpilar. Läs om den här.

 

 

20160222.

0357 Vaknar av sonen, eller lågt bs. Oklart. Bs är 3,1. Tar 2 dextro. Tar en stund att somna pga det låga värdets påverkan, läser mobilen utan att veta vad jag läser. Tog jag tillräckligt? Vågar jag somna? Jo, känns bra nu. Hans-T1D 0-1.
0719 vaknar, kollar bs. 3,3 var alltså för lite dextro inatt. Mår ok så avvaktar med dextro, kliver upp och gör frukost. Slår mig varför lågt inatt. Åt hamburgare på MAX tidigt, med bra utfall på bs, men middag kl 16.40 utan kvällsmål är knivigt, trots mäktig mat. Skit. Därför lite pressat inatt (se det röda på kurvan, det vill vi inte ha). Istället för 2-3E insulin tar jag just 2E, för att höja mig lite.
0827 Funkade planen? Ja, bs 5,2 med en pil snett uppåt. Bara det inte sticker för högt? Nädå, säkert lugnt.
0858 Bs 7,9 med pil snett uppåt. Fan. Det sprack. Eller? Avvakta och se ev korrigering med mer insulin om en stund.
0944 Ha! Hans-T1D 1-1. Bs 5,3 och pil rakt i sidled. La sig perfekt, enligt min plan. Puh.

Screenshot_2016-02-22-09-44-39

1113 Bs 3,8 och pil rakt i sidled, vad i h-vete?! Ok, ingen dextro ännu, väl? Mår ju bra, ligger nog någon tiondel över tror jag. Avvaktar. Snart lunch.
1204 4,7 och pil rakt i sidled. Den satt som en smäck, perfekt. Kom tillbaka utan dextro. Snart lunch.

Screenshot_2016-02-22-12-04-42

1244 Fastnade i jobb. Sen lunch. Bs 4,9 och pil rakt i sidled. Ok. Iväg och göra ärenden och äta lunch.
13.15 Sambon ringer. Hänt ett par saker.Måste fixa lite. F-n, inte käkat ännu, äter snabbt i Bromma blocks. Gyros med pommes och massa sås. Ibland måste man. Nej, jag är inte allergisk mot kolhydrater. Problemet nu är att hinna ta insulinet innan då maten innehåller mycket kolhydrater. Får bli vad det blir, dvs skyhög och sedan dipp nedåt. Tänker försöka mota det skyhöga så tar 8E vilket är mycket för mig.
1420 Mycket riktigt. 8,7 och pil snett uppåt. Märkligt ändå, trodde faktiskt på än högre? Måste följas upp.
1431 Där ser man! 7,5 och pil rakt i sidled. Lyckades fint med denna mat, eller?

Screenshot_2016-02-22-14-31-17

1456 Ja, ser ut så. Bs 7,9, pil rakt i sidled. Detta ca 1.45 efter måltiden, maten och insulinet har som mest verkan 2-3 timmar efter. Fast i mina oförutsedda ärenden. Allt under kontroll snart. Mot Solna, parkera bilen, gå till förskolan och hämta sonen.
1608 Hämtat sonen 15.45, i lekparken, bs 5,5. Ja, det funkade med andra ord. Hans-T1D 2-1. Leker ute. Går hem.

Screenshot_2016-02-22-16-08-57

1706 Börjar med middagen. Sonen ”hjälper” mig. Som alltid. Vegetarisk paj med broccoli och purjolök. Egen deg på grahamsmjöl, vetemjöl, smör och ett ägg. Väldigt god. Bs 4,9. Perfekt.

Screenshot_2016-02-22-17-07-04

1736 Den tog lite tid. Min assistent fördröjde den nog lite, inte klar. Hur ser det ut? Jodå, bs 5,3. Håller sig.
17.45 Äter. Massor. Tar 4E. Ooops. Lite för mycket för paj, gick lite fort där. Normalt 3E för mig men legat lite högt ett par dagar, astma eller virus höjt bs och doserna. Den lilla enheten insulin, dvs 0,01 ml för mycket eventuellt, ställer till det nu?
18.20 Än så länge finfint. 6,6, pil rakt i sidled.
1848 Nu då? 5,3 pil rakt i sidled. Oki, visste det, på väg att dippa, trots pil i sidled. En timme efter måltid och frågan är när, inte om, raset kommer?

Screenshot_2016-02-22-18-48-16

1910 Läggdags med sonen. Bs 4,1 pil snett nedåt. Där kom det. Hans- T1D 2-2. Tar tre dextro. Inte glömma ta med dem till sovrummet nu.
1944 Sista jag gör innan lampan släcks, kollar bs 5,0 pil rakt i sidled. Jahaja. Var inte mycket jag fick upp det. Var med andra ord på väg ordentligt ner. Den j-vla 0,01 ml alltså.
2028 Sonen somnat, mycket riktigt. Bs 4,1 och pil rakt i sidled. Tar två dextro.
2044 Ja, lite effekt. 4,3, pil rakt i sidled. Ok, aktivt insulin, trots mycket mat, detta kommer inte hålla. Kvällsmål gillar jag inte. Inte hungrig, men måste. Två rågrut med kaviar och ost, utan insulin.

Screenshot_2016-02-22-20-45-08

2130 Sådärja. 7,6, pil snett uppåt.

Screenshot_2016-02-22-21-30-41

2149 Bekräftar resultatet. 8,4, pil i sidled. Kan sova gott inatt. Troligen. Tar mina 11E Lantus (långtidsverkande insulin, varar 24 timmar). Hans-T1D 3-2. En extremt bra dag, även med mina mått. För mig ser dagarna oftast ut så här, för majoriteten av de med typ 1 diabetes inte. Jag klagar inte, även om jag av all tid sjukdomen tar kan komma på j-vligt mycket roligare saker jag hade kunnat göra istället. Ny dag snart, 0-0.

 

Totalt ätit ca 220 gram kolhydrater idag, snittar det inkl godis fre-lör. Tagit total 14E snabbverkande insulin, och 11E långtidsverkande. Totalt 25 vilket därmed var minst en för mycket. Jag har hög ämnesomsättning, är insulinkänslig och är väldigt aktiv. Ett par saker som spelar in. Jag skannade, dvs kollade blodsockret, 22 gånger på detta dygn. Jo, just det. Gjorde lite annat där emellan också. Typ jobbade med mitt företag. Och lite mer än så.

 

Jakten på det perfekta blodsockret

31 January, 2016

 

Alla vi med diabetes strävar efter att hålla blodsockret på en normal nivå, mellan ca 4-8. Det är fruktansvärt svårt, nästan ett omöjligt uppdrag utan bra hjälpmedel (vilket långt ifrån alla tyvärr får), men det är en nödvändig strävan. Inte för att svängningar orsakar komplikationer, vilket inte finns evidens för, utan för att man dels blir trött av berg-och-dalbana-svängningar, dels vill vi kapa toppar och undvika djupa bottnar för den akuta faran detta kan innebära.

Sorgligt nog späs myten om att alla friska konstant har ett normalt blodsocker om ca 5 mmol på av en del kostfanatiker med tvivelaktiga syften. Det är absolut sant att det ligger däromkring majoriteten av tiden, för en del, men inte som en konstant rak linje utan avvikelser och för alla människor. Tvärtom finns, även om det inte är välstuderat, ett par studier (se nedan) som visar att även om friska inte får hypoglykemier eller hyperglykemier i den utsträckning vi med diabetes får det, så varierar blodsockret ändå. Vi vet att motregulationen med främst insulin och glukagon, som justerar detta upp och ned, sker snabbt. Men vi vet även att friska har oscillerande insulinfrisättning, tänk pulsativ fast inte riktigt så. Likt allt varierar även detta.

Jag har sett många CGM-kurvor från friska över 1-2 dygn, igår i en Engelsk grupp jag är med i dök en man upp som testat sin Freestyle Libre under 2 veckor på en frisk. Personen har ätit och levt, enligt egen utsago, som en ”typisk Engelsman”. Dessa kurvor ser precis ut som alla andra jag tidigare sett, liksom de gör i studier. Snittet är bra, och ja, stor del av tiden ligger det bra, men inte en rak linje med konstant 5 mmol.
Flera reflektioner.

– Notera att blodsockret håller sig förhållandevis stabilt men att denna person ändå avviker vid flera tillfällen. Jul och möjligen lite ledighet eventuellt, men ändå inget unikt.
– Personen har som högst ca 11 mmol (mer om detta nedan).
– Nattetid varierar det inte så mycket, vilket ofta är fallet.
 

FB_IMG_1454231397750 FB_IMG_1454231404718

 

Än mer intressant förstås att titta på en av de studier som faktiskt finns med kontinuerlig kontroll av blodsockret på friska människor. Denna studie kom 2010, så den har ett par år på nacken, men tillika är det den största jag läst (80 friska personer), över en period om 12 veckor. Studien utfördes på tio platser i USA, Europa och Afrika. Personerna fick inte ha ett fastevärde över 5,4 mmol och de hade ett HbA1c i snitt om 5,2% DCCT, dvs 33,3 mmol.

Studien fann att i princip alla deltagare någon gång gick över 7,8 mmol i blodsockervärde, och mediantid som spenderas där var 26 minuter. Det intressanta med studien är att vi tidigare sett många komma över 7,8 mmol vid ett glukostoleranstest, men mängden glukos är då stor, i studien var det ”vanlig föda” som gav detta resultat. En av tio nådde så högt som 11 mmol, dvs vad som definieras som en gräns för diabetes, vilket en del av personerna absolut kan ha haft annalkande. Det är inte heller eftersträvansvärt att ligga på 11 mmol, diabetes eller ej, men detta visar att alla människor definitivt inte har konstant 5 mmol, i alla lägen. Studien här.

Om ett enskilt värde på 11 mmol, hos personer som aldrig visar sig utveckla diabetes, eventuellt har någon skadeverkan vet vi inte. Att kroniskt gå med förhöjda värden, dvs oupptäckt diabetes, vet vi dock kan vara skadligt på sikt. Mitt syfte med denna text är att försöka visa hur det ser ut hos friska, dvs alla vi med diabetes strävar efter att ligga på bra värden hela tiden. Jag själv är ett mycket stort kontrollfreak till exempel. Alla mål, behandling, hjälpmedel och regim av insulin, skall alltid diskuteras med behandlande läkare, och kost med dietist. Men snälla lyssna inte på de som hävdar att vi måste ligga konstant på 5 mmol och äta någon magisk kost som eventuellt möjliggör detta, vi måste ha rimliga mål och hur nå dit, kan ingen utomstående tala om för oss. Bara vi själv tillsammans med vår läkare. Det är en #skitsjukdom och ibland borde även vissa fanatiker som själva har diabetes och sprider skrämselpropaganda själva #öppnaögonen. Det är nog svårt att hantera sjukdomen utan skuldbeläggande eller tomma löften, det finns inga genvägar.