Ny “studie” LCHF vid typ 1 diabetes

31 March, 2016

 

Jag skriver i rubriken med citationstecken, tveksamt om detta kan kallas studie då dels antalet personer är tio totalt, inklusive en kontrollgrupp (hälften, 5 personer) och inte försökspersonerna kunnat följa direktiven som studien avsåg att studera. Men eftersom detta är en “het potatis” och Kostdoktorn naturligtvis gör en “cherry picking” så måste jag kommentera studien.

“Studien”, en RCT, är utförd i Wellington på Nya Zeeland och antalet personer är hela 5 + 5 (!!!), så i praktiken slutar den vara intressant redan där.

Deltagarna med typ 1 diabetes var i snitt 45 år och hade haft T1D mellan 8-36 år. Alla fick gå en kurs i kolhydraträkning men de som skulle äta LCHF med 50-75 gram kolhydrater per dag var separerade från kontrollgruppen. “Studien” pågick i 12 veckor och forskarna ville bl a studera HbA1c, blodfetter, bs-svängningar etc.

Data över deltagarnas energifördelning vid start samt efter 12 veckor syns här:

LCHF T1D E%

 

Flera saker är intressanta att titta på ovan, främst mängden kh för de som åt LCHF. De åt alltså 103 gram i snitt, inte enligt direktivet om 50-75 gram, vilket nämns i ”studien”, dock inte orsaken. Det kan antas ha varit för svårt att hålla den relativt låga nivån möjligen, om så väl känt att LCHF som kost de facto är uteslutande och för en del, inte alla, upplevs för extrem. Men nu spekulerar jag. Mängden 103 gram kolhydrater är även intressant ur ett energiperspektiv, totala kalorimängden var 1391 kcal vid slutet av studien för gruppen som åt LCHF, mängden kh motsvarar därmed ca 30E%, dvs vad SBU och Socialstyrelsen i sin ”Kost vid diabetes” definierar som ”måttlig lågkolhydratkost” och något LCHF-rörelsen ofta vänder sig mot är för mycket kolhydrater (se här).

Resultatet.

LCHF T1D resultat

HbA1c förbättrades i gruppen som åt LCHF, liksom att mängden insulin minskade. De som åt LCHF gick ned 5 kg i vikt i snitt (inte helt konstigt med tanke på minskat kaloriintag från 1988 kcal – 1391 kcal per dag under 12 veckorsperioden) och förbättrade sitt blodtryck. En av de fem på LCHF rapporterade mindre illamående och en annan att hen blev lättirriterad. En inte helt oviktig aspekt är även, varför nämns inget alls om ketoner i en studie med LCHF, då man på LCHF befinner sig i ketos hela tiden? Mest intressant är detta. Bs-svängningar förbättrades inte i gruppen som åt LCHF, vilket är ohyggligt intressant då detta är LCHF-rörelsens främsta argument och hela förklaringsmodellen bygger på detta. Lite komiskt att forskarna i detta sammanhang måste nämna att studien de facto är liten, lite som en ursäkt, men inte när det gäller övriga fynd.

”Whilst matching rapid acting insulin to ingested carbohydrate intake is intuitively sensible, individuals are often inaccurate in their estimation of carbohydrate content of their food. This error is likely to be greater when carbohydrate intake is high. Therefore there is good reason to believe that restricting carbohydrate will enable more accurate estimates, matching of insulin doses and therefore reduced glucose variability. However this was not observed in the small sample in this study.”

 

En annan mycket intressant slutsats i studien är detta.

”The total daily insulin dose reduced significantly in the carbohydrate restricted group, but did not match that predicted by carbohydrate intake. This was elucidated in the qualitative interviews, where three participants reported that the insulin predicted by the amount of carbohydrate eaten, was not enough to control post-prandial blood glucose concentrations. For example, based on a pre-study carbohydrate to insulin ratio of 1 unit of insulin to 15 g carbohydrate, one participant was expected to require 2 units of insulin to match 30 g of carbohydrate in one meal. However in reality 10 units of insulin were required to achieve the same post prandial blood glucose concentration. This is not explained by ketosis, or an increase in saturated fat intake that may have caused insulin resistance. Whilst some of this variation may be due to inaccuracy in estimating carbohydrate content, a plausible explanation is that with carbohydrate restriction, gluconeogenesis from protein became a significant source of glucose. It may be that for those wishing to reduce carbohydrate intake, a protein to carbohydrate ratio will be relevant for determining insulin doses. Further research is required to understand this process, at what quantity of carbohydrate intake this occurs, and practically what advice could be given to patients who wish to follow a restricted carbohydrate diet to do so successfully.”

 

Det finns många studier som påvisat, likt forskarna nämner även här, att lägre intag av kolhydrater ger viss insulinresistens, olika mycket, likt allt. Forskarna bakom denna studie spekulerar istället i att glukoset som kommer direkt från kolhydrater blir för lågt och därmed påverkas glukoneogenesen, dvs den process i levern som ”tillverkar” glukos från i princip vad som helst men främst protein. Dvs att kroppen har ett större behov av glukos än vad som kan tillgodoses direkt av kolhydrater och kroppen blir beroende av processen i glukoneogensen. Deras slutsats diskuteras allt oftare sista åren, att vissa måste inte bara kolhydraträkna utan även diskontera fett och protein, särskilt vid reducerat intag av kolhydrater, för att matcha mängden insulin.

 

Sammanfattning.

  • Vi har en studie som är mikroskopisk med totalt 10 deltagare varav 5 ätit LCHF.
  • Av de 5 så kunde de inte följa direktiven om att äta 50-75 gram kolhydrater. Så de 100 gram de åt i snitt är vad professionen i Sverige nyligen gick ut och förtydligade är absolut miniminivå för en T1D, även om rek i själva verket är att äta mer, se här.
  • Flera fördelar med förbättrat HbA1c, minskade insulindoser, förbättrat blodtryck, inte försämrade blodfetter.
  • Nackdelar med icke minimerade bs-svängningar, att även om insulinmängden minskade så gjorde den inte det i relation till det minskade intaget av kolhydrater.
  • I mina ögon fullkomligt irrelevant studie men med tanke på den uppmärksamhet den fått i Sverige nödvändig att kommentera. En studie som inte borde kallas studie lyfts fram som en framgång och lite av en sensation närmast. Även om flera saker förbättrades så gjorde inte det som anses vara största nyttan med bs-svängningar, detta dessutom med en kost som knappt kan kallas LCHF.

 

Studien här.

I Sverige kommer med all sannolikhet inte en studie med LCHF vid typ 1 diabetes få etiskt godkännande. Det räcker inte om försökspersonerna går med en ketonmätare som mäter i realtid likt en CGM som mäter vävnadsglukos. Majoriteten som äter LCHF med typ 1 diabetes kommer aldrig drabbas av Euglykemisk Ketoacidos, men om så sker är det fara för vederbörandes liv och det finns inga garantier för en lycklig utgång. Vi vet inte på förhand vem som eventuellt kan drabbas av detta, vi vet inte exakt varför det sker men vi vet att minskat insulin och minskat intag av kolhydrater kan allena orsaka detta allvarliga och livsfarliga tillstånd. Att dessutom som T1D befinna sig i ketos med kroniskt förhöjda ketoner gör att marginalen blir minimal, ex om ett virus eller infektion uppstår. Utöver detta, för barn är det”kommentarer överflödiga”. Har skrivit mer om det här.

 

Blodsocker Insulin Kostråd Lågkolhydratkost