LCHF vid typ 1 diabetes

5 mars, 2016

 

Sista tiden har varit diskussioner på många platser om LCHF vid typ 1 diabetes, där professionen tydligt varnat för riskerna, se här, här och här tio fallrapporter om barn sammanförda till ett, pga högre sekretess för barn men ändå för att påvisa hur det kan gå, men där förespråkare av dieten haft åsikter och ifrågasatt de som de facto vet vad som kan ske, på det mest aggressiva sättet. Det är givetvis helt okontroversiellt att vi ska lyssna på de som vet och inte personliga anekdoter.

Professionen vill vårt bästa. Majoriteten av de med typ 1 diabetes som äter LCHF råkar inte ut för Euglykemisk Ketoacidos, många klarar sig helt säkert från att bli insulinresistenta, vad sedan det mättade fettet gör på sikt liksom långsiktiga konsekvenser eventuellt är av att nyttja ketoner som huvudsakligt ”bränsle”, det vet vi inte. Men, att det finns en del med aggressiv, närmast militant retorik, som det fungerar bra för att äta LCHF trots typ 1 diabetes, kan inte väga tyngre än samlad erfarenhet och kunskap. Hur kan man inte ta in att professionen vill vårt bästa? Det är omöjligt att inte tro det handlar om affärsmässiga syften i grund och botten.

Det finns ingen magisk lösning. Typ 1 diabetes innebär en mängd risker på både kort och lång sikt. Vi vill minska dessa, inte öka. Att äta kolhydrater innebär inte per automatik högre värden, det innebär inte per automatik ett svängande blodsocker, detta kan man få oavsett kost. Kosten måste anpassas efter vad man klarar av, fyisiskt och psykiskt. Tänk om alla kunde lägga energin på att hjälpa oss som slåss för att alla ska ha de hjälpmedel som finns men få får? Att forskningen ska få in medel och hitta vad som orsakar typ 1 diabetes, och stoppa den? Bota oss? Men, detta är förstås ”Truman show”.

I alla diskussioner och i många råd till oss med typ 1 diabetes genomsyras dessa av den totala bristen på kunskap om sjukdomen. En sjukdom som vi 99,9% av tiden sköter själva, som är enormt energikrävande, allvarlig, dödlig, kronisk och obotlig. Det som missas helt från dessa förespråkare är den psykologiska aspekten. Typ 1 diabetes påverkar så mycket mer än många tror då den är alltid överhängande, hänsyn alltid måste tas till den först, vi kan göra det mesta men den ger vissa begränsningar, inte minst tydligt är detta för barn. I synnerhet barn med typ 1 diabetes vill inte vara annorlunda, de vill vara som alla andra. Här bara två exempel på detta. Detta en uppmärksammad studie från Karolinska Institutet från 2014, som påvisade tre gånger högre risk för självmord bland de med antingen typ 1 eller 2 diabetes än friska. ”Risken var särskilt hög hos de som fått sjukdomen före 40 års ålder, det vill säga diabetes typ 1”. Här en artikel från KI.

2015 kom denna, inte en studie utan en undersökning, därmed osäkerhetsfaktorer, men tillika inget nytt. De eventuellt oönskade variablerna torde gälla kontrollgruppen också, men oavsett intressant. Undersökningen är gjord i USA på 261 barn med T1D och 339 med T2D, och visar att 13% av barnen med typ 1 diabetes (fokus på detta då allt detta handlar om just T1D) visade tecken på depression att jämföra med 2,1% av friska. Dvs, trots osäkerhet i siffrorna vet vi som känner till typ 1 diabetes att den kan påverka enormt mycket psykiskt. Att försöka leva som andra barn är omöjligt, men att ge råd som tydligt begränsar barn med T1D än mer är så oerhört korkat. Rapporten är tyvärr låst men här en artikel om detta.

Varför LCHF vid typ 1 diabetes kan vara farligt, inte det samma som att det alltså blir problem för alla, men vilka risker som finns, har jag på min hemsida skrivit i detalj om, se här. Texten är komplicerad, särskilt mot slutet, men detta är komplext. Här finns både förklarat vad vi vet, vad som gäller särskilt för barn, men den korta varianten är; varför en del drabbas av Euglykemisk Ketoacidos vid LCHF vet vi inte exakt orsak till. Det finns åtminstone tre teorier som diskuterats (vilka jag nämner), alla är troliga och möjligen att det inträffar pga en kombination av dessa. Oavsett vad, kontentan är att risken för en Ketoacidos med bra blodsocker minskar om vederbörande inte äter för lite kolhydrater, och därigenom inte minskar sitt insulin för mycket. Så, igår kväll la Svensk Förening för Diabetologi, SFD, ut den rekommendation som professionen förhåller sig till idag. Ett E för energiprocent har fallit bort i texten men det är vad som avses, givetvis inte viktprocent. Likt alltid, diskutera individuell anpassning med din behandlande läkare. Först bild från Livsmedelsverket vad olika kaloribehov är på ett ungefär, för ex på vad detta innebär av kolhydrater, läs SFD´s artikel under bilden:

Kaloribehov SLV

Artikeln från SFD gällande vuxna T1D här.

 

 

Gällande barn är detta en bild ur Ragnar Hanås bok ”Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna”. Ber om ursäkt för halvdålig kvalité, detta finns inte publikt dock:

 

FB_IMG_1438511099217

 

Artikeln från SFD från i morse gällande barn finner ni här. Observera. Rekommendationen om nivå av kolhydrater skall diskuteras med behandlande läkare, övertydlighet. Nivåer här är exempel på vad kroppens behov kan vara, och hur aktiv man är, och vad som då är nödvändigt. Att de i artikeln sedan definierar en miniminivå var det blir farligt handlar om att för litet intag av kolhydrater kan ge skenande ketoner, marginalen blir skör och det blir rysk roulette. Dvs, äter man 99 gram kolhydrater som barn med T1D kan det absolut fungera väl, men vill man tillsammans med barnets läkare och dietist av någon anledning minska från rekommendationen i SFD´s artikel ovan för barn, kanske pga samsjuklighet i annat, så är absolut rekommendation att inte understiga 100 g kolhydrater dagligen. Så de har en rekommendation vad som är rimligt, samt en absolut varning.

Sist men definitivt inte minst. IVO är en myndighet som en tid varit utsatt för en hel del kritik, huruvida den stämmer eller inte kan inte jag avgöra, däremot är det uppenbart att det i Sverige är alldeles för svårt att förmå IVO att öppna ett ärende och undersöka hur evidensbaserat eller direkt farligt en persons råd är, i synnerhet då det idag ges direkt eller indirekt medicinska råd från allehanda personer utan kunskap om de komplexa, allvarliga sjukdomarna som de faktiskt gör. Det kommer kosta liv, och då tänker jag inte på typ 1 diabetes allena. Felet är inte IVO´s endast, vi behöver en strängare lagstiftning. Det är åt h-vete för lätt att profitera på svårt sjuka människors bekostnad.

 

 

 

Blodsocker Kostråd Livsmedelsverket